In 1817 the then fourteen-year old bank - Malmö diskont - was subjected to a bank run and the bank closed. At the time, Malmö diskont was one of three privately owned commercial banks. All three had to close as bank runs occurred on the other two banks as well. Thus, these banks, with their roots in the 18th century disappeared with noticeable economic repercussions. Although Sweden had a large non-bank credit market, consisting of merchants and private bankers, it took a long time to restore confidence in privately owned commercial banks. The purpose of this Ph.D. thesis - Malmö diskont, an institutional analysis of a banking crisis - is to increase the knowledge about the banking crisis in Sweden in 1817. The research question is: “Why did Malmö diskont go under?” Institutional theory has been used as a tool to arrive at the answer. The basic assumption is that institutions both set the limits for individuals‟ actions and sometimes direct them towards actions. The results have been arrived at by mapping the existing institutional framework and analyze how it interacted with the Malmö diskont management. The conclusion is that the banking crisis evolved in two stages. The first stage was that the financial position of Malmö diskont became untenable in the interaction between institutions and actors. The thesis describes how the crisis developed. Malmö diskont was beyond hope of survival in 1817. It was not only a matter of a liquidity squeeze. New equity and a bail-out were needed for survival, as well as a restructuring of the institutional structure for survival. The second stage occurred when the financial position became clear for the government. The same support procedure was initially followed as in earlier liquidity crises for the discount banks. However, the institutional framework was over-ridden by an actor - the government, led by the crown prince – who did not pursue the rescue operation with the same determination as in earlier crises and Malmö diskont was allowed to fall. / QC 20110927

<p>Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans – och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.</p><p>Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).</p><p>Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen</p> / <p>Background: During the autumn of 2005 the Swedish newspapers to a great extent contained articles which expressed concern about the rising real estate prices, and mainly the rising dwelling prices. Arguments for, as well as against the statement that a real estate bubble was prevailing in Sweden were to be found. The question whether this could be a real estate bubble or not, and the knowledge about the deep financial crisis that the real estate bubble back in the early 1990s led to, made us curious about how much the situation 2005 resembled the situation back in the early 1990s.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is by looking at the period preceding the Swedish finance- and real estate crisis (1991-1994), to examine the risk of whether a new real estate crisis, and in continuation a bank crisis, could happen again.</p><p>Procedure: One interview with Finansinspektionen and collecting of quantitative data mainly from Riksbanken, Finansinspektionen and SCB.</p><p>Result: By looking at similarities and differences between the early 1990s and 2005 we found out that most measurable factors indicated that most participants on the real estate- and financial market were better prepared for unpredictable incidents 2005 than they were during the time preceding the real estate – and financial crisis.</p>

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans – och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet. Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB). Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen / Background: During the autumn of 2005 the Swedish newspapers to a great extent contained articles which expressed concern about the rising real estate prices, and mainly the rising dwelling prices. Arguments for, as well as against the statement that a real estate bubble was prevailing in Sweden were to be found. The question whether this could be a real estate bubble or not, and the knowledge about the deep financial crisis that the real estate bubble back in the early 1990s led to, made us curious about how much the situation 2005 resembled the situation back in the early 1990s. Purpose: The purpose of this thesis is by looking at the period preceding the Swedish finance- and real estate crisis (1991-1994), to examine the risk of whether a new real estate crisis, and in continuation a bank crisis, could happen again. Procedure: One interview with Finansinspektionen and collecting of quantitative data mainly from Riksbanken, Finansinspektionen and SCB. Result: By looking at similarities and differences between the early 1990s and 2005 we found out that most measurable factors indicated that most participants on the real estate- and financial market were better prepared for unpredictable incidents 2005 than they were during the time preceding the real estate – and financial crisis.

Under våren 2019 drabbades bankvärlden av nyheten om att penningtvätt förekommit under en längre tid i en av de svenska storbankerna. Diskussionerna i media har varit många och frågan har ställts hur banken ska gå vidare från missödet. Något som inte uppmärksammats i media är hur kunderna påverkas, som är bankens inkomstkälla, av en sådan händelse. Syftet med den här studien var att undersöka om bankkunderna i Dalarna påverkas vid bankkrisen penningtvätt. Tidigare forskning indikerar att en bankkris påverkar kunder så pass mycket att förtroendet minskar och de väljer att byta bank. För att undersöka om penningtvätt har liknande inverkan på kunderna utformades en enkät som totalt 95 respondenter besvarade. Resultatet togs fram med hjälp av statistiska metoder och en av slutsatserna som kunnat dras är att förtroendet påverkas om det förekommer penningtvätt inom banken, men inte tillräckligt mycket för att byta bank. / In the spring of 2019, the world received the news that one of the major Swedish banks had been laundering money for quite some time. There has been discussion in the media over the last year about how the bank will be able to move forward after this. A question that has not yet been addressed in the media is how this crisis affects the opinions and actions of the bank’s customers in Dalarna. Earlier research indicates that a crisis in the banking world affects a bank’s credibility to the extent that the customers choose to change banks. To find out if this crisis regarding money laundering has a similar effect, a survey was created, and a total of 95 people answered. Statistical methods were used to get the results, and they show that the general opinion regarding the bank’s credibility indeed was affected, but not enough to make the customers change banks.