<p>Efter en period av kraftigt stigande priser på bostäder drabbades Sverige av en fastighetskris i</p><p>början av 1990-talet. Krisen fick allvarliga effekter på svensk ekonomi. Den situation vi ser idag</p><p>med en kraftig kreditexpansion som går hand i hand med snabbt stigande fastighetspriser</p><p>påminner om den som rådde innan krisen. Genom en litteraturstudie undersöks i denna uppsats</p><p>vilka faktorer som anses ha förklarat fastighetskrisen i början på 90-talet, om de är närvarande</p><p>och uppträder på samma sätt idag samt om dagens situation tyder på att vi kommer gå samma</p><p>väg. Slutsatsen är att situationen idag ser ljusare ut än i slutet på 80-talet till följd av förändringar</p><p>i flera viktiga faktorer.</p>

Efter en period av kraftigt stigande priser på bostäder drabbades Sverige av en fastighetskris i början av 1990-talet. Krisen fick allvarliga effekter på svensk ekonomi. Den situation vi ser idag med en kraftig kreditexpansion som går hand i hand med snabbt stigande fastighetspriser påminner om den som rådde innan krisen. Genom en litteraturstudie undersöks i denna uppsats vilka faktorer som anses ha förklarat fastighetskrisen i början på 90-talet, om de är närvarande och uppträder på samma sätt idag samt om dagens situation tyder på att vi kommer gå samma väg. Slutsatsen är att situationen idag ser ljusare ut än i slutet på 80-talet till följd av förändringar i flera viktiga faktorer.

<p>Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans – och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.</p><p>Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).</p><p>Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen</p> / <p>Background: During the autumn of 2005 the Swedish newspapers to a great extent contained articles which expressed concern about the rising real estate prices, and mainly the rising dwelling prices. Arguments for, as well as against the statement that a real estate bubble was prevailing in Sweden were to be found. The question whether this could be a real estate bubble or not, and the knowledge about the deep financial crisis that the real estate bubble back in the early 1990s led to, made us curious about how much the situation 2005 resembled the situation back in the early 1990s.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is by looking at the period preceding the Swedish finance- and real estate crisis (1991-1994), to examine the risk of whether a new real estate crisis, and in continuation a bank crisis, could happen again.</p><p>Procedure: One interview with Finansinspektionen and collecting of quantitative data mainly from Riksbanken, Finansinspektionen and SCB.</p><p>Result: By looking at similarities and differences between the early 1990s and 2005 we found out that most measurable factors indicated that most participants on the real estate- and financial market were better prepared for unpredictable incidents 2005 than they were during the time preceding the real estate – and financial crisis.</p>

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans – och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet. Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB). Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen / Background: During the autumn of 2005 the Swedish newspapers to a great extent contained articles which expressed concern about the rising real estate prices, and mainly the rising dwelling prices. Arguments for, as well as against the statement that a real estate bubble was prevailing in Sweden were to be found. The question whether this could be a real estate bubble or not, and the knowledge about the deep financial crisis that the real estate bubble back in the early 1990s led to, made us curious about how much the situation 2005 resembled the situation back in the early 1990s. Purpose: The purpose of this thesis is by looking at the period preceding the Swedish finance- and real estate crisis (1991-1994), to examine the risk of whether a new real estate crisis, and in continuation a bank crisis, could happen again. Procedure: One interview with Finansinspektionen and collecting of quantitative data mainly from Riksbanken, Finansinspektionen and SCB. Result: By looking at similarities and differences between the early 1990s and 2005 we found out that most measurable factors indicated that most participants on the real estate- and financial market were better prepared for unpredictable incidents 2005 than they were during the time preceding the real estate – and financial crisis.

No description available.

No description available.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig. Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenten institutioner, börsnoterade, fonder, utländska samt opportunistiska. Den svenska fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen. Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier. Vidare har vissa aktörer en specifikt uttalad strategi medan andra har en öppnare variant. I princip alla bolagen talar i diverse publikationer gärna om hur strategiskt medvetna de är. Bolagen menar att deras fastighetsbestånd är noga avvägt, för en trygg och god avkastning till investerarna. Det stämmer till olika grad. Vissa aktörer agerar fullt ut efter sin strategi medan andra går mer på känn och erfarenhet. Det finns mönster kring hur de olika segmenten agerar i vissa avseenden. Vid närmare undersökning så går det även att urskilja varför dessa skillnader finns hos aktörerna. Till stor del har det med ägarstrukturen att göra. Omnämnda strategier har bland annat varit: Täta dialoger med befintliga hyresgäster Satsningar på alternativa kapitalkällor Arbeta med att säkra lån Bolagens olika fokusering avseende strategi har gett resultat. Aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden klarade med hjälp av en god strategi, deras plan, av den globala krisen på ett relativt bra sätt. Främsta faktorn är den låga belåningsgraden. Idag när fastigheter som investeringsobjekt blir alltmer likvida på en mer synkron och globaliserad marknad är denna plan än viktigare. För när nästa kris kommer, vilket den gör med högsta sannolikhet, så har vissa aktörer en plan, en erfarenhet. Denna erfarenhet kan ge en liten fördel gentemot andra aktörer. En fördel som kan vara helt avgörande för bolagets existens, då kriser kan slå så oerhört hårt.