Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 6 uppsatser.

Klimatförändringar på jorden sker i snabbare takt än för den naturliga variationen och det står klart att antropogena utsläpp påverkar och kommer fortsätta påverka jordens klimat under lång tid framöver. För att minimiera klimatpåverkan som härrör från mänsklig aktivitet måste mängden utsläpp av växthusgaser minska, vilket främst görs genom att minska förbränningen av fossila bränslen. Den internationella energitillförseln samt elproduktionen kommer till störst del från fossila bränslen, i form av kol, koks, naturgas och olja. Det finns flera energikällor som kan ersätta fossila bränslen, där vattenkraft sedan länge nyttjats och är i nuläget den största förnybara elproduktionskällan i världen. Andra förnybara elproducenter är vindkraft och solkraft som tack vare elcertifikat och andra stödsystem har växt och med största sannolikhet kommer fortsätta växa framöver. Under året 2016 producerades omkring 0,1 TWh solel i Sverige, men Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademin menar att solenergi har en bruttopotential att producera upp till 50 TWh el om alla för ändamålet lämpliga tak beläggs med solcellspaneler. Problemet med solkraft är att den är intermittent till sin natur och för att den ska kunna spela betydande roll i framtidens elproduktion krävs smarta system kring energilagring. Lagringssystem finns såväl små- som storskaligt och kan innebära alltifrån dygns- till säsongslagring. Att se till mindre energi-system har fördelen att kunna appliceras inom en närmare framtid än utifall att helt lands infrastuktur skulle behöva omkonstrueras. I denna studie modellerades ett flerbostadshus med solcellsanläggning och energilagrings-system i Sverige, där fokus låg vid att öka graden egenanvänd solel samt analysera vad dessa system innebär för klimat och ekonomi. Tre energilagringssystem modellerades; (1) dygns-lagring genom litium-jonbatteri; (2) dygnslagring genom vätgaslagring samt (3) säsongs-lagring genom vätgaslagring. I enlighet med tidigare studier inom området ökade graden av egenanvänd solel i fastigheten för samtliga undersökta lagringssystem. Den klimatmässiga analysen i denna studie visade att dygnslagring genom litium-jon-batterier har den lägsta klimatbelastningen av de undersökta lagringssystemen. Att lagra elenergi över säsong genom vätgaslagring har den högsta klimatbelastningen, där vätgas-tanken identifierades som enskild kategori med högst klimatpåverkan. Gällande litium-jonbatterier återfinns den största klimatbelastningen vid användandet av elenergi under tillverkningsprocessen. I denna studie framkom även att de undersökta lagringssystemen har ett nästintill linjärt samband mellan klimatbelastning och maximal lagringskapacitet. Vilket gör att energilagringssystemen skulle kunna göras i mindre eller större skala utan att belasta klimatet ytterligare, baserat på koldioxidekvivalenter per kilowattimme el. Det är enbart lagringssystemet med litium-jonbatteri som minskar fastighetens totala drifts-kostnad. Den årliga besparingen är dock med högsta sannolikhet inte nog stor för att batteri-systemet skall hinna återbetalas under den förväntade livslängden. I denna studie antas pris-sättningen för inköpt elenergi variera till viss del, då elpriset baseras på månadsmedelvärden från Vattenfall AB samt att elnätsägaren Kristinehamns Energi AB har högre effektavgift mellan 1 november – 31 mars. Långtidsprognos kring framtida elpris menar dock att det kanske en ännu större variation över året och även över dygnet, vilket kan tänkas gynna ekonomin kring energilagringssystemen. För att solenergi ska kunna spela roll i den totala elproduktionen, krävs smarta system gällande energilagring. Tekniker för energilagring finns, men fler studier måste utreda energilagringars egna klimatbelastning för att klimatsmarta beslut skall kunna tas idag och i framtiden.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är ett kroniskt psykiskt sjukdomstillstånd som brukar delas upp i typ 1 och typ 2. Prevalensen för bipolär sjukdom typ 1 är knappt 1 % och för typ 2 cirka 2-4 %. Det är inte känt vad som orsakar sjukdomen men det förekommer en hög ärftlighet där det genetiska bidraget uppskattas till 56,4 – 61,8 %. Sjukdomen har ett periodiskt förlopp där patienten drabbas av depressiva, maniska eller hypomaniska episoder växlat med symtomfria perioder där patienten mår bra och kan leva i stort sätt som vanligt. Sjukdomsförloppet kan variera kraftigt och vissa patienter kan vara helt symtomfria under decennier medan vissa kan ha en kronisk funktionsnedsättning på grund av sjukdomen. Det finns inget botemedel till sjukdomen och för att undvika nya episoder och hålla stämningsläget stabilt används förebyggande läkemedelsbehandling livet ut. Som profylaktisk behandling rekommenderas bland annat stämningsstabiliserande läkemedel som litium och antiepileptikum som lamotrigin. Beroende på patientens symtombild kan läkemedel antingen användas som monoterapi eller i kombination med andra läkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra läkemedlen lamotrigin och litium, både vid profylaktisk behandling och vid behandling av akut mani eller depression, hos patienter med bipolär sjukdom. Metod: Artiklarna som granskades i denna litteraturstudie hittades via sökmotorn PubMed. Det var fem kliniska studier och en registerbaserad kohortstudie som valdes ut. I artiklarna jämfördes lamotrigin och litium både vid profylaktisk behandling och vid akut behandling hos patienter med bipolär sjukdom. Resultat: Fyra av de fem kliniska studierna fann inga signifikanta skillnader mellan lamotrigin och litium vid behandling av bipolär sjukdom. En klinisk studie fann att lamotrigin hade bättre effekt vid behandling av patienter med ”rapid cycling” bipolär sjukdom. Den registerbaserade kohortstudien fann att litium var överlägsen lamotrigin vid behandling av patienter med diagnosen bipolär sjukdom. Slutsats: Lamotrigin kan vara lika effektivt som litium men det går inte att säga att lamotrigin är ett bättre alternativ än litium vid behandling av bipolär sjukdom. Båda läkemedlen har relativt likvärdig effektivitet och båda har biverkningar som kan vara ganska besvärliga. / Background: Bipolar disorder is a chronic mental illness that is categorized into type 1 and type 2. The prevalence of bipolar disorder type 1 is about 1 % and that of type 2 about 2-4 %. The cause of the illness is unknown but the genetic contribution is estimated to be between 56,4 – 61,8 %. It is a periodical illness and the patient experiences depressive, manic or hypomanic episodes as well as periods with no symptoms at all. During the symptom-free periods the patient feels good and can live life with relative normalcy. The way the illness progresses can vary greatly. Some patients can be completely symptom free for decades whereas some patients can have a chronic disability because of the illness. There is no cure available for the disease. To avoid new episodes and keep their mood stable, patients require pharmacological maintenance treatment for the rest of their life. The mood stabilizing drug lithium and the antiepileptic drug lamotrigine are recommended as maintenance treatment. Depending on the symptoms the drugs can be used in monotherapy or in combination with other drugs. Psychotherapy can complement the pharmacological treatment. The main goal with therapy is to educate the patients and their family members and give them strategies for coping with stress, and to recognize and treat early signs of an oncoming episode. It is also important for the patient to have a lifestyle where regular meals during the day, proper sleep and exercise is prioritized. Therapy can also play an important role in making the patient understand the importance of taking the prescribed medication according to the doctor’s recommendations. Objective: The purpose of this study was to compare the drugs lamotrigine and lithium, both as maintenance treatment and as treatment for acute manic or depressive episodes, in patients with bipolar disorder. Method: The articles that were analyzed in this literature study were located by the use of the database PubMed. Five of the articles described clinical studies and one described a register based cohort-study. The articles compared lamotrigine and lithium as maintenance treatment and as treatment during an acute episode in patients with bipolar disorder. Results: In four of the five clinical studies no significant differences between lamotrigine and lithium in the treatment of bipolar disorder were identified. In a single clinical study it was found that lamotrigine had better effect during treatment of patients with rapid cycling bipolar disorder. The register based cohort-study found that lithium was superior to lamotrigine in the treatment of patients with the diagnosis bipolar disorder. Conclusions: Lamotrigine can be as effective as lithium but it cannot be concluded that lamotrigine is a better choice than lithium in the treatment of bipolar disorder. Both drugs have a similar effectiveness and both have side effects that can be difficult for patients to live with.

Bakgrund: Litium har varit dominerande som behandling mot bipolär sjukdom men det har visat sig att litium verkar mycket bra förebyggande också mot depression. Forskningen har på senare år visat att litium kan verka positivt också på en del andra diagnoser utöver bipolär sjukdom. Litium har en snäv terapeutisk bredd vilket innebär att inställningen av läkemedlet måste justeras och övervakas noggrant. Litiumhalter över det terapeutiska området kan orsaka både neurologiska biverkningar och njurbiverkningar. Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka ifall litium kan hjälpa vid neuropsykiatrisk sjukdom (attention deficit hyperactivity disorder) (ADHD) och depression liksom vid behandlingen av bipolär sjukdom, och i så fall hur effektiv litiumbehandling är vid dessa tillstånd. Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie där fem kliniska studier analyserades. Föreliggande examensarbete gjordes genom sökning av kliniska studier på PubMed. I studie 1 och 2 jämfördes litium med metylfenidat (MPH) vid behandling av ADHD. I studie 3 och 4 jämfördes patienter med behandlingsresistent depression och patienter med självmordsförsök, som behandlades med litium som tilläggsbehandling. I studie 5 behandlades patienter med bipolär I-depression med lurasidon som tilläggsbehandling till litium eller valproat. Resultat: Studie 1 visar att både MPH och litium  åstadkommer signifikanta och jämförbara ökningar av uppmärksamhet och minskning av hyperaktivitet och impulsivitet – svårigheter som är kännetecknande för ADHD – men samtidigt även minskning av irritation, aggressivitet, antisocialt beteende, ångest och depressionsdjup. Studie 2 visar att MPH i sig kan ha positiv effekt på koncentrationssvårigheter vid ADHD medan tillägg av litium kan vara en fördel om man vill förbättra arbetsminnet, som också brukar vara nedsatt vid ADHD. Studie 3 visar ingen tydlig antisuicidal effekt av litium. Studie 4 visar att tilläggsbehandling av litium kan förhindra självmord vid svårbehandlad depression. Studie 5 visar att tillägg av lurasidon till litium eller valproat kan påskynda förbättringen av bipolär depression mer effektivt än placebo. Slutsats: Studierna visade att litium åstadkommer signifikanta och jämförbara ökningar av uppmärksamhet och minskning av hyperaktivitet och impulsivitet - svårigheter som är kännetecknande för ADHD - men samtidigt även minskning av irritation, aggressivitet, antisocialt beteende, ångest och depressionsdjup. Som tilläggsbehandling kan litium ha stabiliserande effekt på arbetsminnet vid ADHD och vid depression kan litium minska risken för självmord vid terapiresistenta depressioner, men mer forskning behövs för att bekräfta de positiva effekterna av litium.

Aproximatly 1-4 % of the world population suffers from bipolar disorder that is classified as one of the main causes of disability, but despite this no pathophysiological cause is known. A bipolar disorder is characterized by periods of depressive and manic episodes with classification as type-1 and type-2 depending on the main symptoms. Depressive episodes display as unipolar depression whilst manic episodes appear as reduced need of sleep, excessive selfesteem and rushed speech that in some cases is followed by psychosis. Unfortunately, bipolar disorder can be seen as connected to a higher rate of suicide at a 10-30 times higher risk in comparison to the general population and the treatment is failing to fulfill requirements. Lithium is frequently used as maintenance treatment but is linked to complicated side effects such as hypothyreosis and weight gain. The treatment can also result in positive secondary effects such as the alleged anti-suicidal effect. The aim of this study was to describe the anti-suicidal effects of lithium treatment in patients suffering from bipolar disorder and illustrate how different study methods affect the results. This study was based on clinical trials, register-based studies and one review-article where the Pubmed database was used to search for articles. The result was that three out of six studies could demonstrate anti-suicidal effects of lithium when compared to other treatments and placebo. These three studies were made on a bigger population and went on for many years.  The conclusion is that the ability to show the anti-suicidal effects of lithium varied and so did the methods used in the studies. There was a trending aspect that showed great success of lithium regarding the anti-suicidal effects amongst studies that went on for many years and was based on a bigger population but in lack of power, this study can not attest to lithiums anti-suicidal effects.

The purpose of the project was to carry out a study of a potential solar cell facility at Västergårdsgymnasiet. Previous studies have established that there is the greatest potential for electricity production during the summer period, which coincides with the load at its lowest. The aim of the project was therefore to investigate a solar cell plant with energy storage and how the surplus of the electricity produced can be stored.The modeling was performed with an installed capacity of 1231 kW solar panels and evaluated with the software Homer Pro, which is designed to simulate and optimize local energy systems. The execution of the project was divided into four main steps, the first being to check the solar-power plant's potential by calculating the theoretical electricity production against the property load. From this, the theoretical surplus could also be calculated, which is the cornerstone of the other main elements. The simulation resulted in the annual electricity production level being approximately 1.2 GWh and the theoretical surplus was estimated to be 0.5 GWh. The surplus in the system is sold to the electricity grid with a financial compensation based on Nordpool's spot prices. The financial result showed that it was not profitable with the conditions that the facility has and sensitivity analysis depending on the spot price was performed. The remaining three main steps are based on different types of energy storage methods, these are storage with lithium-ion batteries, flow batteries and hydrogen storage. The purpose of these energy storage methods was to reduce the proportion of electricity sold to increase the economic profitability and contribute to a higher degree of self-sufficiency.The systems with battery storage resulted in an increased degree of self-sufficiency but did not contribute to any increased economic profitability. The last storage method that was investigated was hydrogen storage, this was done with three different applications. The first application was based on the surplus of the produced solar energy being used to produce hydrogen. The produced hydrogen gas was then stored until the system has a shortage of energy and was then supplied to the fuel cell that produces both electricity and heat that were used in the property. The study showed that the method would not contribute to any economic profitability. The second application that was investigated was of the same basic structure as before but has been supplemented with a flow battery. The simulation of the system showed an increased degree of self-sufficiency but with a higher cost. The last method of application that was investigated was that the surplus energy is used to produce hydrogen, which was then used for an internal vehicle fleet or alternatively sold. The application gave promising results with the possibility of financial profitability.

Bakgrund: Bipolär affektiv sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som drabbar cirka 2-3% av befolkningen. Etiologin till bipolär sjukdom är okänd, dock spelar både miljö och genetik en viktig roll. Sjukdomen kännetecknas av perioder med depression omväxlande med perioder av mani. Symptomen uppkommer i skov som då behandlas akut, men det är långtidsbehandling som är essentiell för bipolärt sjuka patienter då den i viss mån förhindrar uppkomsten av nya affektiva episoder. Vid bipolär sjukdom används profylaktiskt stämningsstabiliserande läkemedel såsom litium och antiepileptiska läkemedel som valproat. Dessa mediciner kan användas som monoterapi, i form av kombinationsbehandling med varandra eller med andra läkemedel. Sedan mer än 60 år tillbaka är litium förstahandsvalet för profylaktisk behandling av bipolär sjukdom, dock har litium en rad besvärliga biverkningar. Näst mest använda läkemedlet för långtidsprofylax är valproinsyra som har en mildare biverkningsprofil. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att jämföra litiumbehandling med valproinsyrabehandling som profylax vid bipolär sjukdom. Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie där kliniska studier och andra vetenskapliga artiklar granskades. Sökandet efter artiklar skedde i databasen PubMed, där fyra kliniska studier och en epidemiologisk kohortstudie valdes. I artiklarna jämfördes litium med valproat som profylaktisk behandling av bipolär sjukdom. Resultat: Endast den epidemiologiska kohortstudien konstaterade att litium var överlägsen valproat som profylaktisk behandling vid bipolär sjukdom. Kliniska studier fann däremot inga signifikanta skillnader mellan profylaktisk behandling med litium eller valproat. Slutsats: Lättare läkemedelshantering, inte lika täta blodkontroller, mildare biverkningar samt likvärdig effekt med litium bidrar till att valproat kan utgöra ett bättre alternativ än litiumbehandling som profylaktisk behandling av bipolär sjukdom. / Background: Bipolar affective disorder is a chronic mental illness that affects approximately 2-4% of the population. The etiology of bipolar disorder is unknown, nevertheless both environment and genetics play important roles. The disease is characterized by periods of depression alternating with periods of mania. Patients get symptoms now and then but between these periods act as normal. When being in a mood episode patients get treatment to deal with this, but the most essential treatment for bipolar patients is the long-term treatment. Prophylactic treatment is very important because it prevents to some extent the occurrence of new affective episodes. Medications that are commonly used to treat bipolar disorder include mood stabilizers such as lithium and anticonvulsants such as valproate/valproic acid. These drugs can be used as monotherapy, in combination therapy with each other or with other medications. Lithium has been used for more than 60 years and it is still the first choice medication to treat bipolar disorder. Indeed, lithium is frequently used as prophylaxis to treat bipolar disorder, however it can have potentially serious side effects. These side effects include for instance deterioration in the functioning of the thyroid gland and kidneys. The second most commonly used drug for long-term treatment is valproic acid which does not have such severe side effects. Objective: The aim of this study was to compare the efficiency of lithium with that of valproate and find out whether or not valproate is superior to lithium for maintenance monotherapy of bipolar disorder patients.  Method: This study is a literature review in which clinical studies and other scientific articles were analyzed. The PubMed database was used to search for articles. Four clinical studies and one observational register-based cohort study were selected. In these articles lithium was compared with valproate for prophylaxis of bipolar disorder. Results: Only the epidemiological observational cohort study found that lithium was superior to valproate as maintenance monotherapy treatment of bipolar disorder. Clinical studies, however, found no significant differences between prophylactic treatment with lithium or with valproate. Conclusions: Valproate can be a better option than lithium as a maintenance treatment of bipolar disorder because of a variety of reasons. Valproate is easier to dose, requires not as frequent blood checks as for lithium, has a less severe side effects profile and is as good as lithium as a prophylactic treatment of bipolar disorder patients.

No description available.

The project's primary goal is to develop a prototype for Columbus Global with the e-commerce platform Lithium GraphQL API and Next.js Commerce. It must contain a start and product page and a shopping cart. The prototype aims to investigate whether the untested combination of the mentioned tools is possible. A higher goal of the project is that Columbus can conclude that the prototype should be further developed and that I, as a developer, get more experience. It has since been tested for accessibility, performance and functionality with, among other things, user tests, Google Lighthouse and Wave.The result of the project shows that a combination of the two tools is feasible, and at the time of writing, there are no direct impossible obstacles. Regarding evaluation results, the prototype has fallen somewhat short in terms of performance but is still within the framework of the requirements that have been set. The availability is approved, and the user tests showed that the site was clear with a good product focus but with mixed reactions to the structure. The user tests also came with good suggestions on what can be improved, what was unclear and what functions are missing. The prototype's responsiveness is approved for both large and small screens. Columbus is pleased with the results, and further prototype development will take place. As a developer, I have gained a lot of new experience and have had the opportunity to start something that can potentially change a part of an international company. / Det huvudsakliga målet för projektet är att ta fram en prototyp-webbplats för företaget Columbus Global med e-handelsplattformen Litium GraphQL API och Next.js Commerce. Den ska innehålla en start och produktsida samt en kundvagn. Projektets syfte är att undersöka om den oprövade kombinationen mellan de nämnda verktygen är möjlig. Ett högre mål med projektet är att Columbus ser möjligheten att senare vidareutveckla prototypen. Dessutom får jag som blivande utvecklare arbetserfarenhet. Prototypen har testats gällande tillgänglighet, prestanda och funktionalitet med till exempel användartester, Google Lighthouse och Wave. Resultatet av projektet visar att en kombination mellan de två verktygen är utförbar och att det i skrivande stund inte finns några direkta omöjliga hinder. Utvärderingsresultaten av prototypen gällande prestanda kunde varit bättre men det föll ändå inom ramen för de krav som satts upp. Tillgängligheten är godkänd och användartesterna visade på att sidan var tydlig med bra produktfokus dock med blandade reaktioner på strukturen. Ur användartesterna kom även bra förslag på vad som kan förbättras, vad var otydligt och vilka funktioner fattas. Prototypens responsivitet är godkänd för både stora och små skärmar. Columbus är nöjda med resultaten och vidareutveckling av prototypen kommer att ske. Jag som utvecklare har fått mängder av ny erfarenhet och har fått chansen att starta något som potentiellt kan förändra en del av ett internationellt företag.