Bakgrund: Det finns idag ett stort utbud av hållbara fonder på den svenska marknaden och intresset för att investera hållbart ökar. Dock finns det inte någon entydig definition av hållbarhet och därmed blir innebörden av ”hållbar fondförvaltning” diffus. Det har i tidigare studier inte analyserats hur begreppsproblematiken påverkar den svenska marknadens aktörer och fondutbud och det var därför av intresse att undersöka hur aktörer på fondmarknaden ser på problematiken och hur den hanteras. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån ett institutionellt perspektiv undersöka vilka problem och möjligheter som oklarheter gällande begreppet ”hållbar fondförvaltning” skapar för svenska fondförvaltare och fondbolag i relation till dess kunder. Studien ämnar även analysera hur begreppsproblematiken samt informationsasymmetrier mellan fondförvaltare och kund påverkar fondutbud och förvaltningsstrategier i relation till hållbarhet. Genomförande: En kvalitativ metod har används för att besvara studiens syfte. Utifrån tidigare forskning gällande hållbarhet och institutionell teori utvecklades en för studien unik analysmodell som låg till grund för utformandet av intervjumallar och analys av det insamlade empirimaterialet. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med kapitalägare, representanter från svenska fondbolag, en intresseorganisation samt tillsynsmyndighet. Slutsats: Studien visar att begreppsproblematiken på den hållbara fondmarknaden skapar stora informationsasymmetrier mellan fondförvaltare och kunder, vilket innebär att förvaltares möjligheter att påvisa kvalitet försvåras. Då det är svårt för kunder att avgöra kvalitetsskillnader finns det utrymme för strategiskt beteende på marknaden och för att minska problematiken kring informationsasymmetrier krävs det att det institutionella ramverket utvecklas. / Background: There is currently a large supply of sustainable funds on the Swedish fund market and a growing interest for sustainable investing. However there is no consensus regarding the definition of sustainability and therefore the term “sustainable fund management” becomes vague. The effects that this conceptual problem has on the Swedish fund management and fund markets have not been analysed in previous studies, therefore it was interesting to examine how market participants perceive and handle the problem. Aim: The purpose of this study is to, from an institutional perspective, examine which problems and opportunities that uncertainties regarding the concept “Sustainable fund management” create for Swedish fund fiduciaries and fund management companies in relation to its clients. In addition, the paper aims to analyse how conceptual problems and information asymmetries between fund fiduciaries and clients affect fund offerings and investment strategies in relation to sustainability. Completion: To fulfil the aim of this study a qualitative method has been applied. A unique model has been created to construct the interview template and to analyse the empirical findings. The model was based on previous research regarding sustainability and institutional theory. In total, ten semi structured interviews were conducted with asset owners, representatives from Swedish fund management companies, one sustainable investment association and Sweden’s financial supervisory authority. Conclusion: The study shows that the conceptual problem on the sustainable fund market creates large information asymmetries between fund fiduciaries and customers. Therefore proving fund quality becomes more complex for fund fiduciaries. Due to the fact that it is hard for customers to determine differences in quality, there is room for strategic behaviour. In order to decrease the problems regarding information asymmetries, the institutional framework needs to be developed.

Många svenska hushåll fondsparar och 2018 uppgick fondsparandet i genomsnitt till 434 000 kronor per person. Nobelpristagaren Fama (1970) påvisade att det inte är möjligt att generera en högre riskjusterad avkastning än marknadens. Samtidigt finns det fortfarande mängder av aktivt förvaltade fonder som utlovar högre avkastning än marknaden. Därmed är det alltjämt otydligt för småsparare om passivt eller aktivt förvaltade fonder genererar störst avkastning. Till skillnad från liknande tidigare studier, har denna studie ett större urval av fonder. Syftet är att undersöka vilket fondalternativ som mest gynnar investerares avkastning på den svenska marknaden. Syftet uppfylls genom att prestationsmåtten Sharpekvot och Jensens Alfa, för utvärdering av fondernas avkastning, undersöks. Resultaten visade att det inte är möjligt att generera en högre riskjusterad avkastning över den valda tidsperioden. Generellt hade indexfonderna bland de högre riskjusterade avkastningarna, jämfört med de aktivt förvaltade fonderna. Vilket även tyder på att en högre fondavgift är omotiverad. / Many Swedish households are investors, in 2018 investments in funds reached an average of 434 000 Swedish Crowns per person. The Nobel laureate Fama showed that yielding a higher risk-adjusted return than the market is not possible. Simultaneously, a great amount of actively conducted funds that pledges a higher return than the market is still launched today. Which arises a disorientation among small savers if passive or active conducted funds generate higher returns. Unlike previous studies, the range of funds were increased in this study. The purpose is to examine the returns of the funds with the performance measures Sharpe-ratio and Jensen’s Alpha. The results indicate that it is not possible to outperform a higher risk-adjusted yield than the market for the chosen time period. Overall, the passive funds had higher risk-adjusted returns compared to the active funds, which indicates that a higher fee for the funds is unjustified.