Genom social hållbarhet som teoretiskt ramverk har studien avsett besvara forskningsfrågorna; Hur kan stadsbyggnadsprojektet på Årstafältet och integrationen av stadsdelarna Östberga och Årsta relateras till social hållbar utveckling? Vilka strategier har använts för att beakta social hållbarhet inom stadsbyggnadsprojektet på Årstafältet? Hur har stadsbyggnadsprojektet på Årstafältet anpassats och/eller tagit hänsyn till grannstadsdelarna, Östberga och Årsta, samt deras fysiska såväl som socioekonomiska förutsättningar? Med expertintervjuer som kompletterats med en kvalitativ textanalys identifierar jag hur projektet kan relateras till social hållbar utveckling. Ett svar på forskningsfrågan och syftet är att projektet bidrar till minskad segregation genom fysisk integration vilket motverkar den existerande segregationen. Dessutom ökar social integration av stadsdelarnas befolkning i form av ökade förutsättningar för sociala möten. Trots det, kan projektet kritiseras för risken att bidra till gentrifieringsprocesser. Slutsatsen är därför att projektet bidrar till integration men inte nödvändigtvis till jämlikare villkor i ett större perspektiv. Min studie har identifierat sju strategier som analyseras i relation till beskrivna indikationer för social hållbarhet. Vidare har syftet varit att belysa hur projektet anpassats till Årstafältets lokala kontext. Slutsatsen är att projektet arbetar relativt självständigt gentemot den omgivande, lokala kontexten med undantag från generella riktlinjer, samt med viss hänsyn till socioekonomiska skillnader.

Titel: Hur skiljer sig implementeringen av CSR mellan ett statligt kontroversiellt bolag och ett statligt konventionellt bolag för att skapa legitimitet och stärka kundrelationer? Syfte: Utveckla en större förståelse för hur implementeringen av CSR skiljer sig mellan ett statligt kontroversiellt bolag och ett statligt konventionellt bolag, för att skapa legitimitet och stärka kundrelationer. Teori: De huvudsakliga teorier som har använts är CSR, legitimitet och kundrelationsteorier. Metod & material: Kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer som kompletteras med sekundärdata från bland annat års-och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Vid analys av våra fallföretag, ser vi ett mönster som skiljer våra kontroversiella aktörer från vår konventionella aktör. Var och hur företag väljer att arbeta med CSR skiljer sig mellan statliga konventionella och statliga kontroversiella företag. Ett konventionellt företag har inte samma behov att kompensera för sina egna handlingar på samma sätt som ett kontroversiellt bolag, vilket leder till att deras arbete med CSR inte är lika essentiellt för det egna företagets legitimitetsskapande. Vi har sett hur CSR påverkar ett företags legitimitet, vilket är en vital del för att företaget ska kunna vårda och bibehålla sina kundrelationer.

Samhällsplanering har idag ett starkt fokus på hållbarhet, såväl ekologisk, ekonomisk som social. Idag bor hälften av världens befolkning i städer vilket skapar ett behov av att förstå hur hållbara städer kan utvecklas och planeras. Att hälftena av världens befolkning bor i städer innebär dock att hälften av världens befolkning inte gör det. Trots det föreligger en urban norm, oavsett om området som planeras är urbant eller ruralt. I en urban planeringskontext, såväl globalt som lokal, uppkommer då frågan – vad är egentligen landsbygdens roll i en hållbar utveckling och hur arbetar regioner och kommuner i Sverige med Agenda 2030, som till stor del är skapat och producerat i en urban kontext? Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra hur landsbygd respektive stad beskrivs i en svensk planeringskontext i relation till Agenda 2030. I studien används en kvalitativ diskursanalys för att belysa vad landsbygdens roll tillskrivs vara i implementeringen och realiseringen av Agenda 2030 på en nationell, regional och kommunal nivå. Resultatet pekar på att det är svårt att bryta ideal och normer i samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Ett bredare narrativ kring vad hållbarhet innebär i samhällsplaneringen behövs för att inkludera landsbygdens funktioner. Studien pekar därutöver på att lösningarna som ofta förordas för både urbana och rurala hållbarhetsproblem många gånger är urbana. / Today, sustainable rural and urban planning has a strong focus on sustainability, both ecologic, economic and social. Half of the worlds population now live in cities which has created a need to understand how sustainable cities can be developed and planned. The fact that half of the world’s population now live in cities does however mean that half of the world’s population doesn’t. Even so, there is an urban norm, no matter if the area that is being developed is urban or rural. In an urban planning context, both globally and locally, the question arises – what is the role of the rural in sustainable development, and how does regions and municipalities in Sweden work with the Sustainable Development Goals, which is created and produced in an urban context? The purpose of this study is to examine and highlight how rural areas and the city are being described in a Swedish planning context in relation to Agenda 2030. Qualitative discourse analysis is used in the study to highlight role of the rural in relation to the implementation and realisation of Agenda 2030 on a national, regional and municipal level. The result shows that it’s hard to break ideals and norms in planning for a sustainable society. A broader narrative around what sustainability can be in planning is needed to include rural areas and their functions. The study also shows that solutions that is being advocated for both urban and rural sustainability issues many times are urban.

Ett begrepp som framträder ofta i globala diskussioner om världen är begreppet hållbar utveckling. Begreppet handlar om att kunna tillfredsställa människors grundläggande behov utan att påverka framtida generationers möjlighet till att få sina behov tillfredsställda. Begreppet har fått en högre status både på global nivå men har även lyfts fram i förskolans värld. Tidigare forskning kring arbetet med hållbar utveckling inom förskolan visar att ekologisk hållbarhet framkommer mer än social och ekonomisk hållbarhet. Det skapar en problematik eftersom alla tre områden måste bearbetas enligt förskolans läroplan. På grund av det är syftet att utifrån ett värdegrundsperspektiv granska förskollärares arbete med social och ekonomisk hållbarhet i förskolan. För att besvara syftet utgår vi utifrån fyra frågeställningar. Frågeställningarna handlar om förskollärares utbildning inom ämnet, vilka för- och nackdelar som framkommer i arbetet med ämnet, på vilket sätt social och ekonomisk hållbarhet synliggörs samt hur de två områdena samspelar. För att besvara frågorna genomförs individuella intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna inte fått tillräckligt med utbildning om ämnet. Förskollärarna kopplar de två områdena till framtiden och vill att barnen ska bära med sig kunskaperna till skolan. Jämlikhet och jämställdhet framkommer i koppling till social hållbarhet och återvinning och återanvändning kopplas till ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar också att de två områden inte samspelar med varandra hos fyra av förskollärarna. De samtalar också om hur de två områdena framkommer i undervisningen på förskolan. Rektorns ansvar och ekologisk hållbarhet är två områden som också lyfts fram i resultatet.

Hållbarhet och hållbar utveckling är mycket aktuella frågor idag och detta betonas inte minst i Förenta Nationernas Globala mål. Denna studie syftar till att identifiera och kartlägga hur personer förhåller sig till hållbarhet, hållbarhetskommunikation samt Traderas hållbarhetskommunikation. Målet är att tillföra till forskning kring hållbarhetskommunikationens nutida utmaningar i Sverige samt utforska betydelsen av hållbarhetskommunikation för organisationer idag. I denna uppsats har en enkätundersökning används som metod för att kartlägga attityder och beteenden gentemot hållbarhet och hållbarhetskommunikation. Denna studie uppvisar resultat som visar på att personer i hög grad anser att hållbarhet är viktigt samt även ofta gör aktiva val att konsumera hållbart. Studien visar även på att personer i äldre åldersgrupper i högre grad än personer i lägre åldersgrupper tycker att hållbarhet är viktigt samt gör aktivt hållbara val i sin konsumtion. De respondenter som angett att de i hög grad aktivt väljer att konsumera hållbart är även mer mottagliga för organisationers hållbarhetskommunikation. Traderas kommunikation har inte lett till att personer i stor grad ser dem som en relevant hållbar aktör, dock är de som använt Traderas plattform mer benägna att se Tradera som en hållbar aktör. Vidare dras slutsatsen att hållbarhet är en viktig fråga som organisationer bör förhålla sig till, samt att de framtida kommunikationsutmaningarna blir att skapa positiva attityder gentemot hållbarhet som leder till ett hållbart konsumtionsbeteende bland personer.

Inledning: Intaget av grönsaker är lågt hos barn i Sverige, vilket innebär att de inte når upp till rekommenderade intaget som är 500 gram per dag. Ur hållbarhets och hälsoperspektiv är det viktigt att ta reda på hur intaget av grönsaker skulle kunna ökas. Beredning och textur hos grönsaker är en viktig faktor som kan påverka intaget av grönsaker hos barn. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om beredningssättet påverkar barns gillande av grönsaker. Med målsättningen hållbara matvanor, undersöks tre olika grönsaker som har beretts på fyra olika sätt. Material och metod: Grönsakerna som användes var gurka, kålrabbi och rättika. För att ta reda på barns gillande av grönsakerna som har beretts på fyra olika sätt har ett sensorisk gillandetest använts. Gillandetestet gjordes av 120 elever mellan 10 till 15 år. Resultat: Grönsaker som serverades råa var de grönsaker som respondenterna överlag tyckte mest om. Särskilt gillades de råa grönsakernas krispighet och många barn uttryckte en vilja äta dem igen. Barnen gillade rå gurka mest. Det fanns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande grönsaksprodukterna som betydde att flickor hade en högre grad av gillande gällande grönsakernas krispighet och vilja äta dem igen. Majoriteten av barnen hade aldrig hört talas om varken kålrabbi eller rättika. Slutsats: Denna studie visar att barn gillar grönsaker som är råa och krispiga. Icke-familjära grönsaker såsom kålrabbi och rättika gillas när de är råa, men inte om de bereddes med icke-familjära metoder. Att servera grönsakerna råa kan, i jämförelse med de andra beredningsmetoder som studerades öka gillandet, vilket kan leda till ett ökat intag av grönsaker och gynna hållbara matvanor. / Introduction: The intake of vegetables is low in children in Sweden, which means that they do not reach the recommended intake of 500 grams per day. From a sustainability and health perspective, it is important to find out how the intake of vegetables could be increased. Vegetable preparation and texture are important factors that can affect the intake of vegetables in children. Aim: The aim of this study is to evaluate if the method of preparation affects children's liking of vegetables. With the goal of sustainable eating habits, three different vegetables are examined that have been prepared in four different ways. Materials and methods: Vegetables that were used in this study were cucumber, kohlrabi and Chinese radish. In order to find out the children's liking for the vegetables that were prepared in four different ways, a sensory acceptance test was used. The test was performed by 120 students aged 10 to 15 years old. Results: Vegetables that were prepared raw were the vegetables that the respondents generally liked the most. In particular, the crispiness of raw vegetables was well-liked, and many children expressed a desire to eat them again. The children liked raw cucumber the most. There was a significant difference between boys and girls regarding the vegetable products which meant that girls had a higher degree of liking regarding the crispness of the vegetables and more frequently stated that they wanted to eat them again. The majority of the children had never heard of kohlrabi or Chinese radish. Conclusion: In this study, it has shown that children like raw and crispy vegetables. Non-familiar vegetables such as kohlrabi and radish are more liked when they are raw, but not if they are prepared with non-familiar methods. Preparing vegetables raw, in comparison with the other preparation methods studied, increased children’s liking, which can lead to an increased consumption of vegetables and increase sustainable eating habits and consumption. / Smag for Livet

This essay aims to investigate how Jönköping municipality adapts gender equality in physical planning and in what way the spatial planning could promote an equal development of society. The thesis is based on qualitative methods, where we performed four qualitative interviews and a document analysis of Jönköping’s digital overview plan (2016). In order to answer the questions, we present previous research in the field which was based on feminist theory and theory on social sustainability. This resulted, among other things, in the knowledge that Jönköping is actively working on gender equality and social sustainability in physical planning, but that other sustainability values are valued higher.

Den digitaliserade second hand-handeln är en unik marknad i det att den kombinerar nya miljömedvetna affärsmodeller med teknologiska innovationer, för att skapa en mer hållbar konsumtion. Syftet med denna uppsats är att ta reda på unga konsumenters befintliga attityder gentemot den digitaliserade second hand-handeln. För att avgränsa undersökningen studeras konsumenter tillhörande generationen ”Millennials” och den produkttyp som studeras är kläder. Undersökningen bygger på teorierna bakom Tricomponent Attitude-modellen samt Marknadsföringsmixens 4P vilka sedan operationaliserades i en kvantitativ enkätundersökning. Resultaten visar att ”Millennials” har en övergripande positiv attityd till digitaliserad second hand. Vidare framgår det att trots att övervägande del av respondenterna ännu inte har handlat second hand-kläder på internet uppskattar majoriteten att det är sannolikt att de skulle göra det. Studien bidrar även med ökad insikt och implikationer för företag inom denna bransch vid utformande och anpassning av marknadsföringsstrategier.

Studien syftar till att förklara hur de miljömässiga, sociala och ekonomiska målen som framställs i hållbarhetsredovisningen påverkar prestation. Vidare ämnar studien undersöka svenska företag som är verksamma inom energibranschen. Detta är en bransch med stor miljöpåverkan. Hållbarhetsprestation, allmän prestation och tillväxt var de mått som mättes för att studien skulle uppfylla sitt syfte. Studien besvarar forskningsfrågan: På vilket sätt kan hållbarhetsredovisning bidra till att företag inom energibranschen i Sverige uppnår högre prestation? Den teoretiska referensramen låg till grund för framställningen av studiens hypoteser. Dessa testades sedan empiriskt med hjälp av data som samlades in genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Data analyserades både genom en korrelationsanalys, en variansanalys samt regressionsanalyser. Analyserna bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas eller förkastas. En hållbarhetsredovisning ska främst presentera ett företags arbete med de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna av dess verksamhet. I resultatet presenteras att de tre dimensionerna av hållbarhetsarbetet har en relation till hållbarhetsprestation. Ju mer företagen arbetar med hållbarhetsmålen desto högre hållbarhersprestation kan de uppnå. För att företagen ska uppnå hållbarhetsprestation på lång sikt måste de följa upp deras uppnådda hållbarhetsmål och utvärdera dessa. Däremot har energiföretagen ännu inte lyckats implementera hållbarhetsarbetet i affärsmodellen så att de även uppnår högre allmän prestation och tillväxt. Studien visar även på att den miljömässiga hållbarheten är prioriterad bland företagen inom energibranschen.

Detta projekt gjordes med syfte att få upp ögonen för problematiken kring hur mycket trämaterial som går till spillo hos diverse snickerier i Sverige. Material som är fullt funktionellt men som inte anses som användbart för möbeltillverkning och annan användning, mals ner och bränns efter det slängts på hög. I detta arbete har ett skivmaterial formgivits och designats av spillbitar i trä. Detta för att sedan kunna användas som dekoration på golv, väggar, tak och även möbler. På så sätt berättas träets livshistoria och samtidigt uppmärksammas träslaget som material och dess möjligheter inom inredningsdesign / The aim with this project was to act as an eye opener for the problematic regarding the respect for wooden waste materials thrown away every day at Swedish wood companies. A lot of material, that is completely functional, but is considered as too defect and therefore useless for wooded furniture factories, is grained down to dust and chippings to eventually getting burnt to ashes and stocked in piles.In this project, a wooden tile was designed and hand crafted from waste wood. The tile was created to use as a décor for floors and walls as well as ceilings and furniture. This to communicate the true life story of the wooden waste as well as to raise awareness of wood as a material and its possibilities in interior design.