Den digitaliserade second hand-handeln är en unik marknad i det att den kombinerar nya miljömedvetna affärsmodeller med teknologiska innovationer, för att skapa en mer hållbar konsumtion. Syftet med denna uppsats är att ta reda på unga konsumenters befintliga attityder gentemot den digitaliserade second hand-handeln. För att avgränsa undersökningen studeras konsumenter tillhörande generationen ”Millennials” och den produkttyp som studeras är kläder. Undersökningen bygger på teorierna bakom Tricomponent Attitude-modellen samt Marknadsföringsmixens 4P vilka sedan operationaliserades i en kvantitativ enkätundersökning. Resultaten visar att ”Millennials” har en övergripande positiv attityd till digitaliserad second hand. Vidare framgår det att trots att övervägande del av respondenterna ännu inte har handlat second hand-kläder på internet uppskattar majoriteten att det är sannolikt att de skulle göra det. Studien bidrar även med ökad insikt och implikationer för företag inom denna bransch vid utformande och anpassning av marknadsföringsstrategier.

Denna studie syftar till att undersöka konsumenters kännedom och uppfattningar om miljömärkningar i textilbranschen samt om de ger avtryck i deras konsumtion. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning som är utformad utifrån en kvalitativ förstudie. Tidigare litteratur menar att standardiserade miljömärken är mycket bättre än butikskedjornas egna miljömärkningar då de är baserade på en oberoende organisations kriterier. Utifrån denna studie kan det dras en slutsats om att de standardiserade miljömärkningarna är mer igenkända och pålitliga än butikskedjornas egna, speciellt “Svanen” och “Bra Miljöval”. Tidigare litteratur har visat att kunskap är en viktig bidragande faktor för att minska miljöpåverkan vid konsumtion av plagg. Konsumenter vill göra rationella och medvetna hållbara val men brist på information och kunskap kring olika miljömärken gör det svårt. Denna avsaknad på medvetenhet och kunskap beror till stor del på begränsningar i marknadsföringsstrategier och så kallad “branding” av miljövänliga märkningar. Studien bekräftar även tidigare forskning som menar att den största anledning till att konsumenter inte köper hållbara plagg är på grund av bristande kunskap inom området. / This study aims to identify consumers knowledge and perceptions towards eco-labels in the textile industry and if they give an impression on their consumption. The study has been conducted with a quantitative approach through a questionnaire survey that is designed on the basis of a qualitative study. Earlier literature shows that standardized eco-labels are much better than stores own eco-labels since they are based on the criteria of an independent organization. Based on this study, a conclusion can be drawn that the standardized eco-labels are more recognized and reliable than store chains own, especially "Svanen" and "Bra Miljöval". Previous literature has shown that knowledge is an important contributing factor in reducing the environmental impact when consuming garments. Consumers want to make rational and conscious sustainable choices, but lack of information and knowledge about different eco-labels makes it difficult. This lack of awareness and knowledge is largely due to limitations in marketing strategies and branding of environmentally friendly labels. The study also confirms previous research that show that the biggest reason why consumers do not buy sustainable garments is because of lack of knowledge about its impact on the environment.