I takt med att konsumtionskategorin för möbler och hushållsartiklar ökar krävs också möbler som går i linje med hållbar utveckling (Naturskyddsföreningen, 2020). Denna studie inom fältet för forskning genom design fokuserar på att möjliggöra en förlängd livscykel för matgruppen i det privata hemmet med hjälp av emotionell design. Utöver det tar även studien utgångspunkt i teorier kring hållbar utveckling, design för hållbar utveckling samt cirkulär ekonomi. Genom att involvera informanter i en probe kunde viktiga aspekter som framkallade ett emotionellt band till möbler fastställas. En workshop generade sedan viktiga insikter kring varför en matgrupp skulle kännas uttjänt och i behov av att bytas ut. Tillsammans utgör dessa resultaten studiens kunskapsbidrag till designbranschen. Empirin och det teoretiska ramverket sammanställdes sedan i en funk- tionsanalys till studiens senare fas för utveckling av ett design bidrag. Ett designbidrag som presenterar en modulär matgrupp som går att anpassa efter olika livssituationer. Där varje del går att byta ut eller un- derhålla vid behov för att möjliggöra en förlängd livscykel och främja både hållbar utveckling samt cirkulär ekonomi.

Dagens samhälle är fullt av utmaningar vad gäller hållbarhet. En av de viktigaste frågeställningarna är hur mänskligheten kan tänka om jordbruket för att anpassa sig till den förväntade ökningen i efterfrågan på mat, och samtidigt göra jordbruket mer miljövänligt. Ett tänkbart steg mot mer hållbarhet inom jordbruket är hydroponi. Ändå står hydroponiska system inför sina egna hållbarhetsproblem; ett av problemen är de konventionella substraten som används. De nuvarande konventionella substraten härrör ofta från torv, stenull, perlit och kokosfibrer. Det finns dock möjligheter att implementera industriella symbiotiska nätverk i vilka en sektors avfall är en annans resurs, detta skulle kunna bidra till en minskning av miljöpåverkan jämfört med de konventionella substraten.  Syftet med projektet är att undersöka drivkrafter och hinder som finns för att förbättra hydroponiska stadsodlingars miljöprestanda gällande odlingssubstrat, genom att använda recirkulerade avfallsströmmar från närliggande kommersiella och kommunala verksamheter i stället för konventionella odlingssubstrat. I detta projekt intervjuades tre företag som odlar hydroponiskt i Stockholm för att ytterligare förstå kritiska egenskaper hos substraten, och vilka faktorer som realistiskt måste beaktas när man undersöker brukandet av urbana avfallsströmmar i motsats till konventionella substrat. Detta följs av en litteraturgenomgång som fokuserar på egenskaperna hos både konventionella substrat och de avfallsbaserade substraten. Genom forskningen blev det uppenbart att recirkulering av avfallsströmmar är ett genomförbart alternativ inom hydroponi, och har potential att minska miljöpåverkan från substraten i branschen. Det krävs dock utan tvekan ytterligare forskning på området. Potential för mellanhänder mellan den avfallsproducerande aktören och de hydroponiska odlingarna är ett nästa avgörande steg i utvecklingen av hållbara odlingssubstrat, men för lite forskning finns i dagsläget vilket begränsar möjligheterna inom området. / Today’s society is riddled with challenges regarding sustainability. One of the main concerns is how humanity can rethink farming in order to adapt to the projected demand for food in the near future, whilst also making farming more environmentally friendly. A possible step towards the sustainability of farming is hydroponics. Even so, current hydroponic systems are facing their own sustainability issues; one of which is the growing media used. The current, conventional growing media is often derived from peat, rock wool, perlite, and coconut coir. There are, however, opportunities to implement industrial symbiotic networks in which one processes waste can be used as another’s resource, this would contribute to a reduction in environmental impact compared to the conventional growing mediums.  The aim of this project is to examine the possibilities and barriers that exist regarding the improvement of environmental performance of growing media in hydroponics through the recirculation of urban waste streams from nearby commercial and municipal operations instead of using conventional growing media. In this project three hydroponic farming companies in Stockholm were interviewed to further understand the competition factor of growing mediums, and what factors realistically need to be accounted for when looking into the usage of urban waste streams as opposed to conventional growing media. This is followed by a literature review focusing on the characteristics of both conventional growing media and waste stream derived growing media. It became apparent through the research that recirculating waste streams is a feasible option within hydroponics, and has potential to reduce the environmental impact of growing media in the industry. However, further research is undoubtedly required in the field. Areas such as potential for middlemen between the waste producing actor and hydroponic farms are the next feasible step in the development of sustainable growing media, yet little to no research has currently been done on the matter.

Idag står byggbranschen för 20% av Sveriges konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp, och har blivit uppmärksammad i Sveriges strategi för cirkulär ekonomi som en nyckelbransch i omställningen till en cirkulär ekonomi. Detta då byggbranschen till stor del har linjära flöden idag, men det pågår arbete från både myndigheter och branschaktörer för att öka cirkulariteten av dessa flöden. Idag fokuserar dessa åtgärder och studier dock främst på husbyggnation och avfallsminimering. Det finns alltså en kunskapslucka kring cirkularitet för infrastrukturprojekt med ett perspektiv som sträcker sig bortom avfallsminimering och hantering. Genom att kartlägga materialflöden för ett infrastrukturprojekt inom markläggning med en materialflödesanalys och analysera den tillhörande värdekedjan med en SWOT-analys utökar den här studien kunskapen kring cirkularitet för infrastrukturprojekt. Mer specifikt används Skanska och ett av deras infrastrukturprojekt i Stockholm som en fallstudie för att undersöka hur materialanvändningen för Skanska väg och anläggning kan bli cirkulär och öka förståelsen för vilka processer och aktörer som är relevanta för att uppnå detta.  Resultaten visar att viktiga avfallsflöden att minimera för ett cirkulärt projekt är byggpallar, plaströr och brännbart avfall. De visar även att det mesta avfallet inte bildas från byggmaterial utan från emballage. Från materialflödesanalysen är det dock tydligt att överbeställningen av material som idag är mellan 5-10% har potential att utgöra den största orsaken till avfall under andra projektförhållanden. Från SWOT-analysen framkom att samarbete över hela värdekedjan är nödvändigt för att kunna implementera cirkulära lösningar. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter för cirkulärt agerande identifierades för alla aktörer och visade bland annat att projektbeställaren är en nyckelaktör för att skapa förutsättningar för en cirkulär materialhantering.  I studien genomfördes även en djupare analys av hur relevanta de i värdekedjan identifierade processer och verktyg är för Skanskas arbete med cirkularitet. Där framkom bland annat att certifieringar som CEEQUAL och Byggvarubedömningen kan vara viktiga utgångspunkter. Det visades även att utformningen av projektet och Skanskas interna hållbarhetsverktyg kan vara nycklar för att skapa förutsättningar, konkreta mål, och arbetssätt för en cirkulär materialhantering. Studien identifierade även en viss diskrepans mellan den gällande avfallslagstiftningen som förespråkar återvinning och den möjlighet och ekonomi som idag finns i materialåtervinning, framför allt för plast. Här kan Skanska och andra byggentreprenörer ha en viktig roll att spela för att skapa efterfrågan på återvunnet material och på så sätt sluta idag linjära flöden. / Today, the construction industry accounts for 20 % of Sweden’s consumption-based carbon emissions, and has been recognized in Sweden’s strategy for the circular economy as a key industry in the transition to a circular economy. One reasoning behind this is the largely linear flows in the construction industry today, but work is underway from both authorities and industry players to increase the circularity of these flows. However, these measures and studies currently focus mainly on house construction and waste minimization. This leaves a knowledge gap for circularity for infrastructure projects with a perspective that extends beyond waste minimization and management. By mapping material flows for an infrastructure project through a material flow analysis and analyzing the associated value chain through a SWOT analysis, this study expands the knowledge about circularity for infrastructure projects. More specifically, a case study of one of Skanska’s infrastructure projects in Stockholm was made to investigate how the use of materials for Skanska can become circular and increase the understanding of which processes and actors are relevant to achieve this.  The results show that important waste flows to minimize for a circular project are construction pallets, plastic pipes and combustible waste. They also show that most waste is not formed from building materials but from packaging. From the material flow analysis, however, the over-ordering of materials that today is between 5-10 % has the potential to be the biggest cause of waste for projects with other conditions than the studied project. The SWOT analysis showed that collaboration across the entire value chain is necessary to be able to implement circular solutions. Strengths, weaknesses, threats and opportunities for circular action were identified for all actors and showed, among other things, that the project client is a key actor in creating the right conditions for circular material handling.  The study also carried out a deeper analysis of how relevant the processes and tools identified in the value chain are for Skanska’s work with circularity. Among other things, it emerged that certifications such as CEEQUAL and Byggvarubedömningen can be important starting points. It was also shown that the design of the project and Skanska’s internal sustainability tools can be keys to create conditions, tangible goals, and strategies for working with circular material handling. The study also identified a certain discrepancy between the current waste legislation that advocates recycling and the opportunity and economy that currently exists in material recycling, especially for plastic. Here, Skanska and other construction contractors can have an important role to play in creating demand for recycled materials and thus increase the circularity of flows.

Social Supermarkets have become increasingly common around the world. These are food stores that sell food waste at a greatly reduced price to low-income people. The concept makes clear claims of sustainable business and also offers work training for unemployed. In recent years, the store concept has been spread to several new countries, including Sweden. Today, there is only one store in Sweden, located in Stockholm, which is operated by an organization called Stadsmissionen. Unfortunately, the need is massive. Many people are poor and hungry, and the queue is long before store opening. There are now plans for expansion, which is necessary if the demand for cheap food is to be met. This essay will explore the concept more deeply and the purpose of the thesis is to contribute with knowledge of users' experiences of Social Supermarkets. Finally, politicians from Vänsterpartiet, Kristdemokraterna and Moderaterna were also connected and asked whether the store is suitable or not in contemporary Sweden and future society. The opinions have been drawn apart, ranging from positive views with the store and shame about the situation. Vänsterpartiet sees it as an awful development while Kristdemokraterna and Moderaterna want to stimulate the concept even more. Most customers think that it helps them tremendously and the store manager now wants to build up more stores and better food waste co-operations. In the end, the study of Social Supermarkets, carried out from several different perspectives, eventually became a matter of ethics and morality.

I Sverige köps det idag 13,1 kg kläder per person och år, av dessa slängs 8 kg kläder per person och år. Cirka 60 procent av det som slängs skulle dessutom kunna användas igen. Detta är en inte en hållbar resurshantering och för att ta tillvara på kläderna behövs en omställning där kläderna ses som en resurs. Denna studie syftar till att undersöka varför svenska klädföretag arbetar med cirkulär ekonomi, hur de arbetar och vilka svårigheter som kan uppstå med arbetet. Studien genomfördes med hjälp av åtta stycken semistrukturerade intervjuer inom ett brett spektra av svenska klädföretag. De klädföretag som har intervjuats är H&M, Filippa K, Björn Borg, Myrorna, Swedish Stockings, Odd Molly, Fjällräven och Houdini. Erfarenheterna från respondenterna redovisas i fyra olika teman – kläder som resurs, beteendeförändringar, ansvar och överlevnad och förändrad marknadssyn. Det empiriska materialet ställs mot varandra och jämförs med tidigare forskning. Resultatet av studien visar att klädföretagen ser cirkulär ekonomi som deras framtida överlevnad. Det är viktigt att börja se kläderna som en resurs efter användning och det krävs mer arbete i designfasen för att verkligen göra skillnad. Det har även visat sig att det krävs beteendeförändringar för att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi. / In Sweden people purchase 13.1 kg garments per person per year, of these garments 8 kg per person per year gets discarded. Approximately 60 percent of the discarded garments could be used again. This is not a sustainable resource management and to take advantage of the garments a transition is needed because the garments have to be seen as a resource. This study aims to investigate why Swedish clothing companies work with circular economy, how they are working with this and what difficulties may arise during the process. The study was conducted with the help of eight semi-structured interviews in a wide range of Swedish fashion companies to share their views and experiences. The clothing companies that have been interviewed are H&M, Filippa K, Björn Borg, Myrorna, Swedish Stockings, Odd Molly, Fjällräven and Houdini. The experience of the respondents are presented in four different themes - clothes as a resource, behavioural changes, responsibility and survival and change in market view. The empirical data are compared against each other and also compared with previous research. The results of the study show that the clothing companies are seeing circular economy as their future survival strategy. It shows that it is important to begin to see the clothes as a resource and further work is required in the design phase in order to really make a difference. It has also been shown that it requires behavioural changes in order to adjust to a circular economy.

Denna studie syftar till att undersöka konsumenters kännedom och uppfattningar om miljömärkningar i textilbranschen samt om de ger avtryck i deras konsumtion. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning som är utformad utifrån en kvalitativ förstudie. Tidigare litteratur menar att standardiserade miljömärken är mycket bättre än butikskedjornas egna miljömärkningar då de är baserade på en oberoende organisations kriterier. Utifrån denna studie kan det dras en slutsats om att de standardiserade miljömärkningarna är mer igenkända och pålitliga än butikskedjornas egna, speciellt “Svanen” och “Bra Miljöval”. Tidigare litteratur har visat att kunskap är en viktig bidragande faktor för att minska miljöpåverkan vid konsumtion av plagg. Konsumenter vill göra rationella och medvetna hållbara val men brist på information och kunskap kring olika miljömärken gör det svårt. Denna avsaknad på medvetenhet och kunskap beror till stor del på begränsningar i marknadsföringsstrategier och så kallad “branding” av miljövänliga märkningar. Studien bekräftar även tidigare forskning som menar att den största anledning till att konsumenter inte köper hållbara plagg är på grund av bristande kunskap inom området. / This study aims to identify consumers knowledge and perceptions towards eco-labels in the textile industry and if they give an impression on their consumption. The study has been conducted with a quantitative approach through a questionnaire survey that is designed on the basis of a qualitative study. Earlier literature shows that standardized eco-labels are much better than stores own eco-labels since they are based on the criteria of an independent organization. Based on this study, a conclusion can be drawn that the standardized eco-labels are more recognized and reliable than store chains own, especially "Svanen" and "Bra Miljöval". Previous literature has shown that knowledge is an important contributing factor in reducing the environmental impact when consuming garments. Consumers want to make rational and conscious sustainable choices, but lack of information and knowledge about different eco-labels makes it difficult. This lack of awareness and knowledge is largely due to limitations in marketing strategies and branding of environmentally friendly labels. The study also confirms previous research that show that the biggest reason why consumers do not buy sustainable garments is because of lack of knowledge about its impact on the environment.

Världsbefolkningens tillväxt sätter stort tryck på livsmedelsproduktionen. För att bemöta den ökande efterfrågan på mat förbrukas stora mängder handelsgödsel i syftet att stimulera tillväxten hos grödor och öka jordbruksmarkens bördighet. Överkonsumtion av gödsel inom jordbruket har bidragit till växtnäringsläckage och eutrofieringen av Östersjön. En konsekvens av övergödning är ökad tillväxt av sjögräs och tång. Särskilt stora mängder av ilandflutet sjögräs och tång (även kallat släke) ansamlas på Gotlands stränder. Dessa makroalger är rika på mineraler och näringsämnen, som dessutom är viktiga för växternas ämnesomsättning och tillväxt. Genom att samla in och använda släke som gödsel kan näringen som algerna tagit upp återföras till marken och därmed återvinnas. För att öka intresset för släke som biogödsel är det därför viktigt att alternativet är ekonomiskt lönsamt och konkurrenskraftigt på gödselmarknaden.  Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar biogödningsmedel från släke har att bli ett ekonomiskt hållbart alternativ till handelsgödsel. Med en litteraturstudie som utgångspunkt är målet att skapa en modell för att jämföra priset på släkegödsel och handelsgödsel. Resultatet visade att handelsgödsel, för tillfället, betraktas som en mer attraktiv marknadsvara än släkegödsel. Trots vissa begränsningar bedöms släkegödsel ha potential att konkurrera med handelsgödsel och förhoppningsvis stärka sin position på gödselmarknaden i framtiden. Exempelvis genom att blanda in släke med konstgödsel för att minska näringstillförseln till havet och återvinna näringen som redan finns i jordbrukskretsloppet. / Rapid world population growth has caused excessive pressure on the food industry. To meet the increasing demand for food a substantial amount of commercial fertilizer is used to stimulate the growth of crops and boost the fertility of agricultural lands. Overconsumption of fertilizers has contributed to nutrient leakage and eutrophication of the Baltic Sea. Consequently, the phenomenon has led to increased growth of seaweed and seagrass, particularly in the coastal areas of Gotland where it accumulates after being washed up from the sea (also called beach-wrack). These macroalgae are rich in minerals and nutrients, which are important for the plants' metabolism and growth. By collecting and using beach-wrack as a biofertilizer, the nutrient uptake by algae can therefore be returned to the soil and thus recycled. To enable the use of biofertilizers from beach-wrack within agricultural practices, it needs to be economically profitable and competitive on the market of commercial fertilizers.  This study aims to investigate the preconditions for biofertilizers from beach-wrack to become an economically sustainable alternative to commercial fertilizers. With a literature study as a basis, the goal is to create a model for comparing the price of beach-wrack fertilizer and commercial fertilizers. The result showed that commercial fertilizers are considered to be more attractive on the fertilizer market than beach-wrack fertilizer. Despite the limitations of algae-biofertilizer, beach-wrack could have the potential to compete with commercial fertilizer alternatives in the future and hopefully strengthen its position on the fertilizer market. For instance, by mixing the beach-wrack with mineral fertilizers, thus reducing the supply of nutrients to the sea, and recycling the nutrients that are already present in the agricultural cycle.

I samband med en ökad befolkningstillväxt och en ökad ekonomisk tillväxt påverkas konsumtionen och produktionen av olika varor, vilket leder till ökad efterfrågan på råvaror. En del av efterfrågan kan mötas genom återvinning, men problemet är att avfallsströmmar ofta innehåller en blandning av ämnen. Detta leder till en spridning av farliga ämnen, där mängden farliga ämnen måste minska i strävandet mot en cirkulär ekonomi. Vid konstruktionen av olika anläggningsprojekt finns det möjligheter att förbättra hushållningen av resurser genom att återanvända avfall. Avfallet avser restprodukter, jord och sorterad bygg- och konstruktionsavfall enligt Danmark, vilket skiljer sig från Sverige som avser avfall med främst geologiskt ursprung. Syftet med denna rapport var att identifiera utgångspunkter för att reglera farliga ämnen, samt att förstå vilka prioriteringar som har gjorts och vilka konsekvenser det får på gränsvärdena. Detta genomfördes genom att jämföra Sverige och Danmark för att se hur utgångspunkterna kan hjälpa till att förstå likheter och skillnader. Resultatet baseras på en textanalys av ett fåtal myndighetsrapporter som var till underlag för gränsvärdena, där intervjuer med relevanta aktörer har genomförts i ett tidigt skede för att förtydliga innehållet i rapporterna.  Resultatet visar att Sverige anser att både skydd av hälsa och miljö är viktiga utgångspunkter vid framtagandet av olika gränsvärden. Danmark prioriterar främst skydd av hälsa, där olika modeller och antaganden lett till att gränsvärdena skiljer sig mellan länderna. Resultatets jämförande del visar att länderna använder olika metoder och antaganden när de ta fram gränsvärden för totalhalt och utlakning. Detta är en av anledningarna till att gränsvärdena skiljer sig. / Population and economic growth have affected the increase of consumption and production of goods, and with that the demand for raw materials. A part of the demand can be met through recycling, the only issue is that the waste streams are not in the form of pure materials. Often, they contain a mixture of substances, which affects the dispersion of hazardous substances. Therefore, the reduction of these substances is necessary in a circular economy. Reuse of waste- based aggregates is possible for construction facilities and is a way to improve resource management. In the case of Denmark, the referred waste consists of residual products, soil, and sorted building and construction materials, which differs from Sweden. Instead, Sweden refers to waste of mainly geological origin. The purpose of this study was to identify different approaches and starting points to regulate hazardous substances and to understand how various priorities affected the limit values. A comparison between Sweden and Denmark was done for a better understanding of the differences and similarities. A qualitative method was used based on interviews with relevant actors in addition to a text analysis of government background reports. The interviews helped to understand and clarify the information in the reports at an early stage.  The results show that Sweden prioritizes the protection of health and the environment, which are their main starting points when producing the limit values. Denmark also prioritizes health, where they use other models and values when producing the limit values. The comparison shows that the countries use different methods and assumptions when calculating the limit values for total content and leaching. This is a part of the explanation to why there is a difference in their legislation.

Denna rapport är en kvalitativ undersökning av cirkulära möbelflöden som verktyg för fördröjd materialanvändning. Dagens konsumtions- och produktionsmönster är inte förenliga med målen hållbar utveckling. Genom att ersätta linjära affärsmodellerna med cirkulära affärsmodeller kan resurseffektivisering och materialbesparing åstadkommas. De har som mål att fördröja eller sluta materialcykeln vilket kräver olika insatser i designfasen som gör produkter lämpliga för återanvändning, materialåtervinning eller förlängd livscykel.  För närvarande pågår ett renoveringsprojekt av en K-märkt byggnad som tillhör CBH-skolan på KTH där även inventarierna kommer rustas upp. Möblerna kommer i första hand renoveras och återbrukas för att bli en del av ett cirkulärt möbelflöde vilket kräver implementering av cirkulära affärsmodeller. I denna studie undersöks hur återbruket av möblerna, specifikt mötesstolar, hanteras på KTH samt vilka hinder som finns i praktiken vid implementering av cirkulära affärsmodeller och återbruk. Studiens övergripande metoder för att besvara frågeställningarna består av litteraturstudier, intervjuer och inventering. Resultaten från dessa har analyserats och utvärderas i förhållande till befintliga cirkulära affärsmodeller.  Utifrån studien har det identifierats att det på KTH främst finns organisatoriska hinder på grund av avsaknaden av centraliserade beslut som främjar cirkulära möbelflöden. Det saknas ett helhetsgrepp som minskar incitamenten att styra mot ett cirkulärt flöde och det blir då enklare att agera efter linjära affärsmodeller. Dagens marknad är i mångt och mycket anpassad efter linjära affärsmodeller och det leder till att verksamheter riskerar att konkurrera ut sig själva i den cirkulära omställningen. Därför krävs en större acceptans för mer cirkulära användningsmönster och starkare incitament att få marknaden att ställa om. / This is a qualitative study about how circular furniture flow works as a tool to slow the use of material resources. Our modern ways of consumption are not aligned with sustainable development. The substitution of linear business models with circular business models can contribute to resource efficiency and material savings. The main goal of circular business models is to either slow or close the material cycle, and products need to be designed for reuse, recycling, or a prolonged life cycle.  There is an ongoing renovation of the listed building used by the school of CBH at KTH. Along with the renovation, the furniture is also being refurbished. The current furniture will primarily be renovated and reused with the goal of creating a circular furniture flow by implementing circular business models. This study examines how the refurbishment of chairs is handled at KTH by observing the main challenges for implementing circular business models. This has been done with the help of literature studies, qualitative interviews, and an inventory of chairs. The results have been analyzed and compared to existing circular business models.  Based on this study, the main challenges are identified as organizational due to the lack of centralized decisions in favor of circular furniture flows. There is a lack of a holistic approach that creates incentives to move the organization in a more circular direction and to obstruct the use of linear business models. The market is mostly adapted for linear business models, and businesses are at the risk of outcompeting themselves by adopting more circular approaches. Circular usage needs to be widely accepted with the help of stronger incentives to move in a more circular direction.

Municipal sewage sludge (MSS) management varies widely between countries and legislative regimes. Within the European directive for sewage treatment France applies over half of MSS to arable land, while The Netherlands has banned the practice (Kelessidis et al, 2012). In Sweden, 34% of MSS is applied to agricultural lands; despite this, ocial government reports recommend banning the practice over pollution concerns, alongside the most common alternative of land reclamation (Ekane et al, 2020). This is the result of two decades of disagreement, complicated by dual perceptions of MSS as a valuable resource to be returned to the ecocycle vs an unsanitary waste product requiring careful disposal (Ekman Burgman, 2022).  Previous studies have analyzed novel treatment technologies including multiple forms of phosphorus and nitrogen extraction from various stages of MSS treatment, but holistic system analyses are scarce (Bagheri et al 2023). Based on literature review and emerging technologies in Sweden, hydrothermal carbonisation (HTC) is identified as a keystone technology, and can be supported by secondary treatment via nitrogen stripping and phosphorus extraction from liquid and ash waste streams respectively. HTC is an anaerobic thermal treatment of wet organic waste resulting in solid hydrochar and liquid process water products. To address the lack of holistic assessments, an environmental and techno-economic assessment framework (ETEA) is applied to model three MSS treatment scenarios. Each scenario models treatment of MSS by anaerobic digestion (AD) and mechanical dewatering of digested sludge followed by:  REF: A reference case of storage and arable land application of dewatered digested sludge (DDS)  ALT1: DDS treatment by Oxypower HTC with Aqua2N nitrogen recovery from process and reject water.  ALT2: The treatment described by ALT1, followed by hydrochar mono-incineration and Ash2Phos phosphorus extraction.  ETEA is conducted in four stages using data collected from literature and public and private partners. Qualitative and quantitative process flow mapping defines the scenarios and models material and energy flows through the systems. An attributional comparative life cycle assessment (LCA) alongside techno-economic analysis (TEA) follows. The LCA has a gate to grave scope with a functional unit of one ton of total solids treated. Finally, results are evaluated using sensitivity and data uncertainty analysis to identify hotspots and knowledge gaps in the system.  Results combining alternative scenarios based on current trends show the potential of emerging technologies to multiply WWTP nitrogen and phosphorus recovery by five and two times respectively, while simultaneously improving net energy recovery by three times. LCA results show reductions of greenhouse gas (GHG) emissions by between 60-70%. Considering emerging MSS technologies from a systems perspective provides critical context that can improve their economic viability. Combining intelligent systems design with these technologies, the models demonstrate how future MSS treatment can provide both good sanitation and recovery of nutrient and energy resources. Integration of these systems will accelerate the transition from wastewater treatment plants (WWTP) to water resource recovery facilities (WRRF). / Hanteringen av kommunalt avloppsslam (MSS) varierar kraftigt mellan länder och lagstiftande regimer. Inom det europeiska direktivet för avloppsrening tillämpar Frankrike över hälften av MSS på åkermark, medan Nederländerna har förbjudit detta (Kelessisdis et al, 2012). I Sverige tillämpas 34 % av MSS på jordbruksmark; Trots detta rekommenderar ociella regeringsrapporter att man förbjuder praxis på grund av föroreningsproblem, vid sidan av det vanligaste alternativet med landåtervinning (Ekane et al, 2020). Detta är resultatet av två decennier av oenighet, komplicerat av dubbla uppfattningar om MSS som en värdefull resurs som ska återföras till kretsloppet jämfört med en ohälsosam avfallsprodukt som kräver noggrann hantering (Ekman Burgman, 2022).  Tidigare studier har analyserat nya reningstekniker inklusive flera former av fosfor- och kväveextraktion från olika stadier av MSS-behandling, men holistiska systemanalyser är få (Bagheri et al 2023). Baserat på litteraturgenomgång och framväxande teknologier i Sverige, identifieras hydrotermisk karbonisering (HTC) som en nyckelstensteknik, och kan stödjas av sekundär rening via kvävestrimning och fosforextraktion från flytande respektive askavfallsströmmar. HTC är en anaerob termisk behandling av vått organiskt avfall som resulterar i fast hydrochar och flytande processvattenprodukter. För att komma till rätta med bristen på holistiska bedömningar, tillämpas ett ramverk för miljö- och teknikekonomisk bedömning (ETEA) för att modellera tre MSS-behandlingsscenarier. Varje scenario modellerar behandling av MSS genom anaerob rötning (AD) och mekanisk avvattning av rötslam följt av:  REF: Ett referensfall av lagring och applicering av åkermark av avvattnat rötslam (DDS)  ALT1: DDS-behandling av Oxypower HTC med Aqua2N kväveåtervinning från process- och rejektvatten.  Behandlingen som beskrivs av ALT1, följt av monoförbränning av kolväte och fosforextraktion av Ash2Phos.  ETEA genomförs i fyra steg med hjälp av data som samlats in från litteratur och oentliga och privata partners. Kvalitativ och kvantitativ processflödeskartläggning definierar scenarierna och modellerar material- och energiflöden genom systemen. En attributionell jämförande livscykelanalys (LCA) tillsammans med teknisk-ekonomisk analys (TEA) följer. LCA har en grind till graven omfattning med en funktionell enhet på ett ton av totalt behandlat fast material. Slutligen utvärderas resultaten med hjälp av känslighets- och dataosäkerhetsanalys för att identifiera hotspots och kunskapsluckor i systemet.  Resultat som kombinerar alternativa scenarier baserade på nuvarande trender visar potentialen hos framväxande teknologier för att multiplicera reningsverkens kväve- och fosforåtervinning med fem respektive två gånger, samtidigt som nettoenergiåtervinningen förbättras med tre gånger. LCA-resultat visar minskningar av växthusgasutsläpp (GHG) med mellan 60-70%. Att överväga framväxande MSS-teknologier ur ett systemperspektiv ger ett kritiskt sammanhang som kan förbättra deras ekonomiska bärkraft. Genom att kombinera intelligent systemdesign med dessa teknologier visar modellerna hur framtida MSS-behandling kan ge både bra sanitet och återvinning av närings- och energiresurser. Integration av dessa system kommer att påskynda övergången från reningsverk för avloppsvatten (WWTP) till anläggningar för återvinning av vattenresurser (WRRF).