En av de största utmaningarna för Östersjöregionen gäller bekämpningen av övergödning orsakad av människors utsläpp av näringsämnen till havet. Övergödningen har flera allvarliga konsekvenser för miljön, inte minst enorma algblomningar samt stora mängder alger och tång som så småningom spolas upp längs Östersjöns stränder och börjar förmultna. På gotländska kallas dessa organiska massor på stränderna för “släke” och ses oftast som ett problem då de kan försämra kustmiljön och störa turister och lokalbor som vill bada eller vistas på stranden. Släken är dock rik på näring, och att skörda släken för att använda den som en resurs skulle kunna bidra till att skapa cirkulära flöden då näring återtas från havet, samtidigt som stranden rensas och släken kan bli en potentiellt värdefull resurs som exempelvis jordförbättringsmedel eller biobränsle. Det finns dock flera hinder i vägen för att få till en hållbar skörd och användning av släke.  Projektets syfte är att undersöka vilka möjligheter som finns för att på ett hållbart sätt skörda och använda släke som en bioresurs på Gotland. Detta gjordes dels genom att identifiera hinder och incitament för släkeskörd med hjälp av en litteraturstudie över släkeskörd i Östersjöområdet samt genom en intervju med en person som arbetar med släkehanteringsfrågan i Gotlands länsstyrelse. Det undersöktes även genom en fallstudie där hinder identifierades och utvärderades för att uppskatta möjligheterna för släkeskörd inom ett valt studieområde på Gotlands östkust.  Ett flertal hinder för skörd och användning av släke kunde identifieras i litteraturstudien, som sedan delades in i de följande huvudsakliga kategorierna: skräp, erosion, biologisk mångfald, maskiner, kostnader, juridiska hinder, tidspress, kvalitet, logistik samt tungmetaller. Resultat från intervjun styrker att flera av dessa hinder är aktuella på Gotland, däribland biologisk mångfald som kan riskera att ta skada vid skörd och avlägsnande av släke, olika juridiska hinder för att få bidrag för att skörda släke, och det potentiella innehållet av tungmetaller i släke som kan begränsa dess användning, bland annat. I fallstudien framkom det att några av de viktigaste hindrena är juridiska hinder i form av olika naturskydd, som exempelvis naturreservat, som begränsar eller på andra sätt påverkar möjligheten att skörda släke. Risk för erosion genom bortförande av sand samt kostnader i samband med skörd med maskiner är ytterligare faktorer som påverkar lämpligheten för släkeskörd. Även inblandning av antropogent skräp i släken togs upp.  En slutsats som kan dras är att det finns många fördelar men även många hinder kring skörd och användning av släke. För att kunna avgöra huruvida det är möjligt att skörda och använda släke på ett hållbart sätt behöver skördeområdet först analyseras utifrån dessa hinder och sedan vägas mot fördelarna. Fallstudien visade att stränderna i studieområdet hade olika förutsättningar för hållbar släkeskörd utifrån de studerade hindrena. Flera hinder kunde dock inte appliceras på studieområdet på grund av bristande data, och det går därför inte att dra någon fullvärdig slutsats om hållbar släkeskörd i studieområdet. / One of the biggest challenges for the Baltic Sea region concerns the mitigation of eutrophication induced by nutrient emissions caused by humans. Eutrophication has numerous severe impacts on the environment, such as massive macroalgal blooms that contribute to the presence of large amounts of algae and seaweed that are eventually washed ashore on the Baltic Sea coast where they begin decomposing. On Gotland, these organic masses are called “släke”, beach wrack or beach cast in English, and are usually considered a nuisance as they can bother beach tourists. Beach cast is however very rich in nutrients, and harvesting beach cast to use it as a resource could contribute to creating circular flows as nutrients are removed from the sea while simultaneously the beach is cleaned and the beach cast could pose a potentially valuable resource useful for soil improvement or biofuel, for example. There are, however, several obstacles in the way of sustainably harvesting and using beach cast. The purpose of this project is to investigate the available possibilities to sustainably harvest and use beach cast as a bioresource on Gotland. This was done partly by identifying obstacles and incentives for beach cast harvesting in the Baltic region using a literature study as well as an interview with a government figure on Gotland. It was also explored through a case study where these obstacles were used to estimate the possibility of harvesting beach cast in a chosen study area on the east coast of Gotland. Several obstacles for harvest and use of beach cast could be identified in the literature study and were then divided into the following main categories: trash, erosion, biodiversity, machines, costs, juridical obstacles, time constraint, quality, logistics and heavy metals. Results from the interview corroborate that many of these obstacles are present on Gotland, among others, biodiversity that is susceptible to damage caused by harvesting or the removal of beach cast, various juridical obstacles to attain funding, and the potential contents of heavy metals in beach cast that can limit its possible uses. The case study also showed that some of the most important obstacles are juridical obstacles such as different forms of environmental protection such as nature reserves, that limit the possibility to harvest beach cast. The risk of erosion through removal of sand and costs due to harvesting with machines are other factors that affect the suitability of harvesting beach cast. Also, anthropogenic trash mixed in with the beach cast was mentioned. A conclusion that can be drawn is that there are many advantages as well as obstacles when it comes to harvest and use of beach cast. To be able to harvest and use beach cast in a sustainable manner the harvest site needs to be analyzed using these obstacles and be weighed against the advantages in order to determine whether harvesting is suitable. The case study also showed that different beaches have different qualifications for sustainable beach cast harvesting based on the obstacles. Several of the obstacles found in literature or from the interview couldn’t be applied to the study area, however, due to limited data, and therefore it is not possible to draw any exclusive conclusions concerning sustainable beach cast harvesting in the area.

Världsbefolkningens tillväxt sätter stort tryck på livsmedelsproduktionen. För att bemöta den ökande efterfrågan på mat förbrukas stora mängder handelsgödsel i syftet att stimulera tillväxten hos grödor och öka jordbruksmarkens bördighet. Överkonsumtion av gödsel inom jordbruket har bidragit till växtnäringsläckage och eutrofieringen av Östersjön. En konsekvens av övergödning är ökad tillväxt av sjögräs och tång. Särskilt stora mängder av ilandflutet sjögräs och tång (även kallat släke) ansamlas på Gotlands stränder. Dessa makroalger är rika på mineraler och näringsämnen, som dessutom är viktiga för växternas ämnesomsättning och tillväxt. Genom att samla in och använda släke som gödsel kan näringen som algerna tagit upp återföras till marken och därmed återvinnas. För att öka intresset för släke som biogödsel är det därför viktigt att alternativet är ekonomiskt lönsamt och konkurrenskraftigt på gödselmarknaden.  Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar biogödningsmedel från släke har att bli ett ekonomiskt hållbart alternativ till handelsgödsel. Med en litteraturstudie som utgångspunkt är målet att skapa en modell för att jämföra priset på släkegödsel och handelsgödsel. Resultatet visade att handelsgödsel, för tillfället, betraktas som en mer attraktiv marknadsvara än släkegödsel. Trots vissa begränsningar bedöms släkegödsel ha potential att konkurrera med handelsgödsel och förhoppningsvis stärka sin position på gödselmarknaden i framtiden. Exempelvis genom att blanda in släke med konstgödsel för att minska näringstillförseln till havet och återvinna näringen som redan finns i jordbrukskretsloppet. / Rapid world population growth has caused excessive pressure on the food industry. To meet the increasing demand for food a substantial amount of commercial fertilizer is used to stimulate the growth of crops and boost the fertility of agricultural lands. Overconsumption of fertilizers has contributed to nutrient leakage and eutrophication of the Baltic Sea. Consequently, the phenomenon has led to increased growth of seaweed and seagrass, particularly in the coastal areas of Gotland where it accumulates after being washed up from the sea (also called beach-wrack). These macroalgae are rich in minerals and nutrients, which are important for the plants' metabolism and growth. By collecting and using beach-wrack as a biofertilizer, the nutrient uptake by algae can therefore be returned to the soil and thus recycled. To enable the use of biofertilizers from beach-wrack within agricultural practices, it needs to be economically profitable and competitive on the market of commercial fertilizers.  This study aims to investigate the preconditions for biofertilizers from beach-wrack to become an economically sustainable alternative to commercial fertilizers. With a literature study as a basis, the goal is to create a model for comparing the price of beach-wrack fertilizer and commercial fertilizers. The result showed that commercial fertilizers are considered to be more attractive on the fertilizer market than beach-wrack fertilizer. Despite the limitations of algae-biofertilizer, beach-wrack could have the potential to compete with commercial fertilizer alternatives in the future and hopefully strengthen its position on the fertilizer market. For instance, by mixing the beach-wrack with mineral fertilizers, thus reducing the supply of nutrients to the sea, and recycling the nutrients that are already present in the agricultural cycle.