Social hållbarhet är något som är svårdefinierat och det finns en kunskapslucka där en tät stad automatiskt ses som hållbar. I det här arbetet har det pågående stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmen valts att studeras då projektet ämnar till att skapa en social hållbarhet. Syftet med studien är undersöka hur Fokus Skärholmen arbetar med och tillämpar de sociala aspekterna mångfald, rättvisa och demokrati. Teorin som används i undersökningen är ”The just city” av Susan Fainstein och utgår från att inom en urban kontext namnge rättvisa utifrån tre komponenter; mångfald, rättvisa och demokrati. Detta är en fallstudie där det enbart rör sig om ett fall. Kommunala från Fokus Skärholmen har undersökts och analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys. Aspekterna mångfald, rättvisa och demokrati har omvandlats till ledord för att lättare kunna appliceras på materialet. Från detta har slutsatser kunnat dras om hur det går att arbeta för en social hållbarhet inom stadsplanering.

Title: The inclusion of sustainability in construction projects and its relation to project success: a qualitative study of the relationship between sustainability and projects. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Elin Eriksson and Josefine Jähle Supervisor: Emilia Kvarnström Date: 2021 - June  Aim: Previous research draws attention to the negative connection between integrating sustainability into projects with a focus on long-term sustainability goals as opposed to short-term traditional project goals. Therefore, researchers suggest that more empirical studies should be conducted in the subject. The purpose of the study is to create an increased understanding of the relationship between sustainability and projects through the research questions “How is sustainability included in projects?” and “What is the perceived relationship between sustainability and project success?”.  Method: To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used in the form of six semi-structured interviews with project managers and people with different sustainability positions within Swedish construction companies. The collected data has been transcribed and coded into recurring themes which were analyzed through a content analysis.  Result & Conclusions: The study shows that the customer for the projects can act as an opening or barrier for how sustainability is included within projects. The results also show that the entire supply chain can influence the inclusion of sustainability. According to this study, the relationship between sustainability work and project success is difficult to determine, which is explained by the fact that sustainability is actually a part of project success. Thus, the study has resulted in the model “The Sustainable Iron Triangle”.  Contribution of the thesis: This study has contributed to an increased theoretical understanding of the relationship between sustainability and projects, but also provides an empirical basis on whether sustainability is included in projects and its relation to project success. This study has developed the model The Iron Triangle into The Sustainable Iron Triangle which better reflects today's assessment of project success.  Suggestions for future research: Future studies are recommended to carry out similar surveys regarding construction companies outside Sweden or to examine the customer's perceptions regarding the inclusion of sustainability in projects. What also would be interesting is to test The Sustainable Iron Triangle in an industry other than the construction industry to examine the relevance of the model in another context.  Key words: Project, Sustainability, Project Management, Triple Bottom Line, Project Success, The Iron Triangle.

When it comes to climate change, one of the most pressing challenges is energy production and consumption in society, from individuals to markets. From economic incentives, path dependence and risk perceptions of our society, actions and strategise need to become more adaptable towards change. The actions and strategise need to be impactful on behaviour and attitudes on such subject, and the authority responsible in this regard is the Swedish Energy Agency in Eskilstuna, Sweden. The purpose of this thesis is to understand the complicated transformation towards sustainable energy production and consumption in society, through the experience and knowledge of the Swedish Energy Agency. Economic growth desires, path dependence (in both societal behaviour and attitudes, as well as economic theorems) and risk perceptions are the subjects in discussion as they relate to the transformation.  The findings revealed that the Swedish Energy Agency is aware of societal behaviour and attitudes toward change to some extent; nonetheless, they must enhance the information provided to society. To have a greater impact on the majority of society, their action plans and strategies must become more adaptive to particular identities. Most policymaking in our culture is driven by economic incentives, but the Swedish Energy Agency believes that if they could raise knowledge, behaviour, and attitudes toward long-term change, the government (who is responsible for the agency's missions) would change. Because our government is a democracy, it reflects what our society desires.

Att företag väljer att arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) har under de senaste decennierna blivit allt vanligare. Studiens syfte är att undersöka drivkrafterna till att NCC arbetar med miljöfrågor inom ramen för Corporate Social Responsibility, samt på vilket sätt och varför drivkrafterna till att bedriva miljöarbete har förändrats under de senaste tjugo åren, från 1996 tills idag. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer anställda inom NCC, intervju som metod har kompletterats med en analys av NCC:s årsredovisningar från 1996 till 2016. Utifrån en tematisk indelning har de olika drivkrafterna klassats som ekonomiska, legala och etiska. Resultatet av studien visar att för 20 år sedan var det legala drivkrafter som var det främsta motivet till NCC:s miljöarbete följt av ekonomiska drivkrafter och därefter etiska. Idag har den rangordningen förändrats. Drivkrafterna bakom NCC:s miljöarbete idag är främst ekonomiska drivkrafter, följt av etiska och därefter legala.

Uppföljning är den aktivitet som avslutar miljöbedömningen som utförs i samband med upprättande av detaljplaner med betydande miljöpåverkan. Kravet på uppföljning finns formulerat i SMB-direktivet samt miljöbalkens sjätte kapitel. Uppföljning syftar till att motverka negativ miljöpåverkan och att stärka organisationers kompetens utifrån lärdomar av miljöbedömnings-och planprocessers utfall. Då uppföljningsarbetet visat sig vara bristande i såväl svenska kommuner som på internationell nivå, finns skäl att misstänka förekomst av omständigheter som organisationerna upplever som försvårande. Därför syftar denna studie till att kartlägga om det skett någon utveckling på uppföljningsområdet och vilka förutsättningar för uppföljning som finns i ett antal svenska kommuner. Syftet är att slutligen föreslå strategier för uppföljning av betydande miljöpåverkan utifrån erfarenheter från enkätundersökning samt fallstudier av Örebro och Köpings kommun. Resultatet visade att viss förbättring skett avseende uppföljningsfrekvens och förekomst av uppföljningsavsnitt i MKB. De förutsättningar som identifierades mynnade ut i fem strategier med fokus på planering för uppföljning, arbetssätt, ansvarsfördelning och påminnelsemekanismer. / Follow-up refers to the activity that concludes the environmental assessment that is carried out in connection to the preparation of detailed plans with a significant environmental impact. The requirement for follow-up is formulated in the SMB-directive and the sixth chapter of the Environmental Code. Follow-up aims to counteract negative environmental impact and to strengthen organizations' competence based on lessons learned from the outcome of the environmental assessment. As the follow-up has proven to be deficient in both Swedish municipalities and at the international level, there is reasons to assume the existence of aggravating circumstances. Therefore, this study aims to map whether there has been any development in the follow-up area and what conditions for follow-up that exist in a number of Swedish municipalities. The purpose is to finally propose strategies for follow-up of significant environmental impact based on experience from a survey and two case studies on the municipalities of Örebro and Köping. The results showed some improvement with regards to follow-up frequency and the presence of follow-up sections in EIA. The conditions that were identified resulted in five strategies with a focus on planning for follow-up, working methods, responsibilities, and mechanisms for reminder.

Urban stormwater management is necessary to protect human life and society from the dangers and damages associated with flooding from extreme weather events. Conventional measures of stormwater management utilise grey infrastructure to convey runoff away from urban areas, but due to increasing urbanization, aging of urban infrastructure, climatic variability, and flooding due to extreme weather events, these measures are often no longer sufficient. On the other hand, sustainable stormwater management systems, such as nature-based solutions, involve working with ecosystems in order to improve resilience and adaptability in a changing climate, while simultaneously providing other benefits to biodiversity, pollution control, and human health.  While academic interest in sustainable systems, and the transition from conventional measures in urban areas, is growing, there remains significant uncertainty surrounding the maintenance of these systems. To investigate the maintenance requirements, how it impacts the transition, and how to reduce this uncertainty, a comprehensive literature review was undertaken, analysing 70 texts on the subjects of urban stormwater management, nature-based solutions, and maintenance.  The findings indicate a variety in terminology and concepts used to describe sustainable systems, causing confusion, and resulting in fragmentation of the body of knowledge of them. Data on maintenance activities, frequencies, and costs for both conventional and sustainable systems were compiled. Major barriers discovered include unclear management responsibilities, lack of expertise, misconceptions regarding maintenance demands, uncertainty in long-term costs and performance, and a lack of policy and governance instruments.  Collaboration and education will be vital to expanding the transition to sustainable stormwater management. Incorporating maintenance and stakeholder involvement throughout the planning process will reduce the uncertainty involved in the implementation of nature-based solutions. Large-scale and in- depth monitoring and reporting programs will provide evidence in performance and lifespan and reduce uncertainty further. Educating decision-makers and the public alike on the efficacy and benefits of nature- based solutions will lead to wider acceptance. Strong regulatory and governance frameworks will foster widespread uptake, encouraging the transition from conventional to sustainable urban stormwater management. / Stads vattenhantering är nödvändigt för att skydda människors liv och samhällen från de faror och skador som är förknippade med översvämningar från extrema väderhändelser. Konventionella åtgärder för dagvattenhantering använder grå infrastruktur för att föra bort avrinning från stadsområden, men det finns allt fler bevis för att dessa åtgärder inte längre är tillräckliga. Däremot innebär hållbara dagvattenhantering system, såsom naturbaserade lösningar, att arbeta med ekosystem för att förbättra motståndskraft och anpassningsförmåga i ett föränderligt klimat, samtidigt som det ger andra fördelar för biologisk mångfald, föroreningskontroll och människors hälsa.  Medan det akademiska intresset för hållbara system och övergången från konventionella åtgärder i stadsområden växer, finns det fortfarande betydande osäkerhet kring underhållet av dessa system. För att undersöka underhållskraven, hur det påverkar övergången och hur man kan minska denna osäkerhet, genomfördes en omfattande litteraturgenomgång som analyserade 70 texter om hantering av dagvatten i städerna, naturbaserade lösningar och underhåll.  Fynden indikerar en variation av terminologi och begrepp som används för att beskriva hållbara system, vilket orsakar förvirring och resulterar i en delad brist på kunskap. Data om underhållsaktiviteter, frekvenser och kostnader för både konventionella och hållbara system sammanställdes. Stora hinder som upptäckts inkluderar otydliga ledningsansvar, bristande expertis, missuppfattningar om underhållskrav, osäkerhet i långsiktiga kostnader och prestanda samt brist på policy- och styrinstrument.  Samarbete och utbildning kommer att vara avgörande för att utöka omställningen till hållbar dagvattenhantering. Att inkludera underhåll och engagemang från intressenter under hela planeringsprocessen kommer att minska osäkerheten i implementeringen av naturbaserade lösningar. Storskaliga och djupgående övervaknings- och rapporteringsprogram kommer att ge bevis för prestanda och livslängd samt minska osäkerheten ytterligare. Att utbilda såväl beslutsfattare som allmänheten om effektiviteten och fördelarna med naturbaserade lösningar kommer att leda till en bredare acceptans. Starka ramar för regelverk och styrning kommer att främja en bred spridning, och uppmuntra övergången från konventionell till hållbar hantering av dagvatten i städerna.

Climate change is often the main environmental focus in corporate sustainability reporting, but corporations’ impacts stretch further, making it is necessary to consider additional aspects such as biodiversity, freshwater scarcity, and pollution. While some studies aiming to downscale the planetary boundary framework onto smaller settings does exist, literature for company scales is scarce. This degree project aimed to explore how the planetary boundary framework can be integrated to complement current sustainability reporting practices. More specifically this was done by associating the planetary boundaries control variables with reportable proxies that can be applied as a basis for a more comprehensive approach to the environmental sustainability focus of companies. Next, and based on those proxies, an overall reporting structure was developed, followed by the performance of a case study where the current data gaps and enhancement necessities of Ericsson’s direct operation were assessed. This study does not consider the safe operating spaces of the planetary boundaries and will thus not elucidate whether a company is doing enough but rather help companies monitor the change in the suggested proxies over time. This study is based on data collected through an extensive literature review, interviews, and workshops with employees from Ericsson, Houdini Sportswear and Future Earth. The literature review identified nine studies that has previously defined proxies for local settings, which laid the foundation for fourteen reportable proxies. Further, the reporting structure provides an indication of which company activities are relevant for the proxies and suggests the associated granularity. The spatiality of the proxies differs, ranging from global to local settings and the temporality varies from annual to seasonal measurements. Some proxies are furthermore recommended to include additional assessments to expand the context and outcome of the proxies. The granularity of data currently gathered by Ericsson needs to be refined and complemented with additional measurements before applying the proxies. The holistic perspective of the planetary boundary framework and the lack of previous research causes uncertainties that should be addressed before applying the suggested reporting structure. Additional research is necessary to cover the supply and value chains of operations, which is likely to cause a significant share of the environmental impact. / Företags hållbarhetsrapportering tenderar idag idag att främst fokusera på koldioxid utsläpp och klimatförändringar. Det finns dock ytterligare aspekter av företagens miljöpåverkan som bör inkorporeras, såsom biodiversitet, landanvändning och vattenbrist. Vetenskapliga studier har undersökt möjligheterna att skala ner ramverket för de planetära gränserna, men forskning relaterad till hållbarhetsrapporter har endast genomförts i begränsad skala. Detta examensarbete ämnar undersöka hur de planetära gränserna kan integreras i företags hållbarhetsrapportering. Detta har åstadkommits genom att de nuvarande kontrollvariablerna har översatts från global till lokal nivå. Utöver detta har även en översiktlig rapporteringsstruktur föreslagits som inkluderar datainsamling såväl som önskad granularitet. Slutligen undersöktes även Ericssons hållbarhetsrapportering och datainsamling relaterat till företagets direkta operation för att fastslå vilken data som saknades samt vilka åtgärder som skulle krävas för att implementera rapporterings strukturen. Den utvecklade rapporteringsstrukturen tar ej hänsyn till de planetära gränsernas gränsvärden och ämnar inte fördela dessa mellan företag. Denna studie klargör därav inte huruvida företags befintliga hållbarhetsarbete är tillräckligt. Detta examensarbete är baserad på data insamlad från en omfattnade litteraturundersökning samt intervjuer och workshops med anställda på Ericsson, Houdini och Future Earth. Litteraturundersökningen identifierade nio studier som tidigare definierat mätbara parametrar för de planetära gränsernas kontrollvariabler, vilket lade grunden för de fjorton parametrar som definierades i denna studie. Den föreslagna rapportstrukturen specificerar vilka företagsaktiviteter som är relevanta för respektive parameter, samt rekommenderar vilken granularitet som bäst representerar de planetära gränserna och leder till bästa möjliga kontext. Mappningen av Ericssons nuvarande datainsamling på det föreslagna ramverket fastställer att den nuvarande granulariten behöver förfinas samt att datainsamlingen behöver utökas för att kunna applicera parametrarna i framtiden. De planetära gränserna är definierade holistiskt vilket försvårar appliceringen på en lokal nivå. Bristen på studier relaterade till hållbarhetsrapportering har även medfört osäkerheter vilket bör tas i beaktande. Slutligen, ytterligare studier rekommenderas för att studera Ericssons leverans och värdekedja, där en mer omfattande miljöpåverkan förväntas ske.

The construction sector has a large impact on the environment and is an industry where sustainable development is of importance moving forward. It requires large amount of materials, and is both waste and carbon intense. The greenhouse gas emissions from production in the construction industry was in 2017 estimated to 12,2 million tonne CO2-eq, representing 19% of the emissions in Sweden, and it has been estimated that infrastructure and foundations represents 60% of the emissions in the production phase. Since Sweden has the national objective of being climate neutral by the year 2045, climate calculations are of relevance for the sector in order to make more sustainable choices and increase the possibility to meet the target of becoming climate neutral. Atkins Sverige AB is a design and engineering consultant company mainly working with infrastructure who is currently in the process of choosing a software tool for climate calculations on the external consultant projects, and has therefore requested a comparison and evaluation of two simplified LCA- tools; Bidcon and Klimatkalkyl. The aim of this thesis was to provide a recommendation on which of these software Atkins Sverige should use for climate calculation on external consultant projects. This was conducted by assessing current industry praxis and comparing and evaluating the two software, both qualitatively and quantitatively. An evaluation of the tools was conducted by developing a framework for evaluation of simplified LCA-tools using an MCA approach, and both tools was applied to an existing project in a case study. The results from the case study indicate differences in emission factors between the software, where Klimatkalkyl had a result 21% lower than Bidcon, and there were large differences in potential impact between some of the resource categories in the two software. The largest difference in results was found for earthworks and demolition, with Klimatkalkyl having 220 and 111 tonne CO2-eq less than Bidcon in these resource categories, which represents 26% of the emissions in the Bidcon calculation. For Bidcon where more data was available, a second calculation was conducted, calculating the potential impact from the data which was not available in Klimatkalkyl. The results indicate that 38,6% of the total potential environmental impact of the project is excluded due to the lack of data in Klimatkalkyl. Out of the resources excluded from Klimatkalkyl, those with the highest potential impact was kerbstones, demolition, paving stones, filling around pipes, and wells. The evaluation framework had seven categories and the results indicated that three aspects were equal between the software; stakeholder acceptance, transparency and data quality, and informative. Klimatkalkyl received higher score in one category, life cycle perspective and environmental focus, while Bidcon received higher score in the remaining three categories; comprehensiveness of data, modification and user friendliness. Comprehensiveness is considered the most crucial category in the evaluation, and since the case study indicated 38,6% of emissions excluded from Klimatkalkyl, Bidcon is the recommended software for Atkins Sverige to use. Further, with Bidcon being more user friendly and offering more options for modification, it is considered easier to minimize errors in the calculations compared to Klimatkalkyl. / Byggindustrin har en stor miljöpåverkan och är en industri där hållbar utveckling är väsentligt framöver. Industrin kräver stora mängder råmaterial, och genererar stora mängder avfall och växthusgaser. Växthusgaserna från produktion inom byggindustrin var 2017 uppskattad till 12,2 miljoner ton CO2-eq, vilket motsvarar 19% av utsläppen i Sverige. Det har även uppskattats att 60% av utsläppen från produktionsfasen kommer från infrastruktur och anläggning. Då Sverige har miljömålet att vara klimatneutral 2045 är klimatberäkningar relevanta inom sektorn för att ta mer hållbara beslut och öka möjligheten att nå målet om att bli klimatneutral. Atkins Sverige AB är ett konsultföretag inom design och teknik, som främst arbetar med infrastrukturprojekt. De är nu i processen att välja ett verktyg för klimatberäkningar på sina externa konsultprojekt och har därför efterfrågat en utvärdering av två förenklade LCA-verktyg; Bidcon och Klimatkalkyl. Syftet med projektet var att rekommendera vilket av de här två verktygen Atkins Sverige bör använda i deras externa projekt. En rekommendation togs fram genom att kartlägga vad nuvarande praxis är gällande klimatberäkningar i industrin, samt jämföra och utvärdera verktygen både kvalitativt och kvantitativt. Ett ramverk för utvärdering av förenklade LCA-verktyg upprättades och följde en MCA-metod med sju kategorier, och båda verktygen tillämpades på ett befintligt projekt hos Atkins Sverige. Beräkningsresultaten på projektet visar på skillnader i emissionsfaktorer mellan verktygen, då Klimatkalkyl hade ett resultat 21% lägre än Bidcon. Det fanns stora skillnader i potentiell miljöpåverkan för flera resurskategorier. Störst skillnad fanns för schaktning och rivning, där Klimatkalkyl hade resultat 220 ton respektive 111 ton CO2-eq lägre än Bidcon, vilket motsvarar 26% av utsläppen i beräkningen i Bidcon. För Bidcon som hade en större databas än Klimatkalkyl genomfördes en andra beräkning för den data för projektet som inte fanns tillgänglig i Klimatkalkyl. Resultatet visar på att 38,6% av den totala potentiella miljöpåverkan i projektet utesluts på grund av saknad data i beräkningar i Klimatkalkyl. Av de resurskategorier som är uteslutna ur Klimatkalkyl är de med störst potentiell påverkan kantstenar, rivning, beläggning av sten, fyllning runt kablar och brunnar. Utvärderingen med ramverket visar på att tre av kategorierna var likvärdiga mellan verktygen; intressenters acceptans, transparens och datakvalitet och informativ. Klimatkalkyl fick bättre resultat i en kategori, livscykelperspektiv och miljöfokus, medan Bidcon fick bättre resultat i de tre resterande kategorierna; omfattning av data, modifiering och användarvänlighet. Dataomfattning anses vara den viktigaste kategorin i utvärderingen, och eftersom beräkningsresultaten visar på att 38,6% av utsläppen utesluts i beräkningar i Klimatkalkyl så är Atkins Sverige rekommenderade att investera i Bidcon. Då Bidcon även är mer användarvänligt och går att modifiera mer så anses det lättare att minimera fel i beräkningarna jämfört med Klimatkalkyl.

To limit the effects of climate change and keep the global mean temperature increase of below 1.5 °C in the year 2100, the financial markets need to shift investments into low-carbon business and technologies. By integrating sustainability assessments into traditional investment analysis, sustainable investing is in this case a concept that can be used to enable this transition. The EU Taxonomy on sustainable finance is a tool and future mandatory regulation that aims to highlight sustainable investing and to help different companies, investors and project promoters make investment decisions that align with the transition to a low-carbon society. This study aims to describe how the EU taxonomy can be related to sustainable investments, and to examine how companies in different sectors are evaluated using the EU Taxonomy by using companies included in a sustainability fund as a case study. Furthermore, the study aims to examine whether the EU Taxonomy is in line with the Industrial Ecology concepts of Life cycle thinking and weak/strong sustainability. The results of the literature study of the EU Taxonomy together with the case study suggests that the implementation of the EU Taxonomy into EU regulation will lead to a greater integration of sustainable investing within the EU. Furthermore, the EU Taxonomy does in theory integrate Life cycle thinking as well as possess a strong view on sustainability. However, this does not translate into practice as the practical implementation of the EU Taxonomy as it stands right now does not implement these concepts. The results of the case study showed that there are issues associated with accessing company specific information, as the analyzed companies did not disclose how their operations relate to the EU Taxonomy. Moreover, the case study indicated that some sectors have an easier time being considered environmentally sustainable by the EU Taxonomy. The EU Taxonomy is a step in the right direction towards increased integration of environmental sustainability into investments, however, the tool and regulation as it stands right now leaves much to be desired. / För att hålla den globala medeltemperaturen under en ökning på 1.5 °C till år 2100, måste den finansiella marknaden investera i företag och teknologier som bidrar till en minskning av växthusgasutsläpp globalt. Hållbara investeringar är ett koncept som tar hänsyn till b.la utsläpp av växthusgaser i investeringsbeslut, vilket kan möjliggöra denna övergång till hållbarare samhälle. EU:s Taxonomi om hållbara investeringar är ett ramverk och framtida reglemente som ämnar att möjliggöra och hjälpa företag, investerare och projektansvariga att investera mer miljömässig hållbart. Denna studie syftar till att förklara hur EU Taxonomin kan relateras till hållbara investeringar, samt att examinera hur företag i olika sektorer kan utvärderas med hjälp av EU Taxonomin genom att genomföra en casestudie på företag inkludera i en hållbarhetsfond. Vidare ämnar denna studie examinera om EU Taxonomin är i linje med industriell ekologi med koncepten livscykeltänkande (en: Life Cycle Thinking) samt stark och svag hållbarhet. Resultatet indikerar att implementeringen av EU Taxonomin kommer att leda till en ökad integrering av hållbara investering inom EU. Vidare indikerar resultatet att EU Taxonomin har som mål att ta hänsyn till livscykeltänkande och vara i linje med stark hållbarhet, men att denna målsättning inte är inkluderat i det praktiska verktyget som EU Taxonomin använder. Resultatet av casestudien visar att det finns problem kopplade till att bedöma hur väl företag tar hänsyn till kriterierna inkluderade i EU Taxonomin, då företag inte delger den information som behövs för att göra denna bedömning. Vidare så indikerade casestudien att vissa sektorer kommer ha det lättare när det kommer till att vara i linje med EU Taxonomins kriterier. Avslutningsvis så är EU Taxonomin ett steg i rätt riktning när det kommer till att integrera miljöaspekter i investeringar, men det praktiska verktyget och ramverk som det ser ut just nu skulle kunna vara mer utvecklat och mer strikt i praktiken.

Sammanfattning Titel: Utmaningar vid ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål-En fallstudie av Hyresbostäder i Norrköping AB Författare: Romina Chanko och Marsel El-Bazi Handledare: Robert Jonsson Nyckelord: Ekonomistyrning, kommunala bolag, Hyresbostäder, utmaningar, hållbarhet Bakgrund: Hållbarhetsaspekterna har blivit allt mer omdiskuterade i dagens samhälle. Därför är det viktigt för företag att visa sitt engagemang i dessa frågor. Användningen av ekonomistyrning möjliggör att verksamheter mer framgångsrikt uppnår hållbara mål. Tidigare studier har däremot visat att det finns en brist på mätsystem och praktiska exempel av verksamheters användning av ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Syftet: Syftet med studien är att öka förståelse för hur ekonomistyrning används för att kunna identifiera utmaningar för kommunala bolag vid ekonomistyrning för att uppnå hållbara mål. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från det hermeneutistiskt tolkningsperspektiv med en abduktiv ansats. En fallstudie har genomförts på Hyresbostäder i Norrköping AB genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att direktiven från Norrköpings kommun är otydliga och misslyckas att förklara hur, varför och vem som ska uppnå målen. En utmaning för Hyresbostäder är att bidra till allmännytta och agera på affärsmässig grund, vilket kan leda till motsägelsefulla målsättningar. Det finns även begränsade resurser och en intressekonflikt som leder till en obalans mellan hållbarhetsaspekterna. / Abstract Title: Challenges in financial control to achieve sustainable goals - A case study by Hyresbostäder in Norrköping AB Authors: Romina Chanko and Marsel El-Bazi Supervisor: Robert Jonsson Keywords: Financial management, municipal companies, rental housing, challenges, sustainability Background: Sustainability aspects have become increasingly debated in today's society, so it is also important for companies to show their commitment to these issues. The use of financial management enables businesses to more successfully achieve sustainable goals. Previous studies have, however, shown that there is a lack of measurement systems and practical examples of municipal companies use of financial control to achieve sustainable goals. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of how financial control is used to identify challenges for municipal companies in financial control to achieve sustainable goals. Method: This qualitative study is based on a hermeneutical perspective with an abductive approach. A case study has been carried out at Hyresbostäder in Norrköping AB through document studies and semi-structured interviews. Conclusion: The study shows that the directives from the municipality of Norrköping are unclear and fail to explain how, why and who should achieve the goals. A challenge for Hyresbostäder is to contribute to public benefit and act on a commercial basis, which can lead to contradictory objectives. There is as well limited resources and a conflict of interest that leads to an imbalance between the sustainability aspects.