Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Corporate Social Responsibility (CSR), företags sociala ansvar, har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne sedan 1990-talets början. Denna uppsats visar på att kommunikation av CSR är någonting som även så kallade oetiska företag har engagerat sig inom. Syftet med studien är att studera i vilken utsträckning företag som klassificerats som “oetiska” kommunicerar kring CSR i redovisning. Uppsatsen finner stöd i tidigare forsknings beprövade ansatser och undersökningsmetoder men differentierar sig genom valet av undersökningsområde. Års- alternativt hållbarhetsredovisningar från samtliga 51 företag listade i Sjunde AP-fondens sammanställning av ”exkluderade företag år 2010” har studerats. Exkluderade företag är sådana som inte lever upp till grundläggande internationella överenskommelser och konventioner. Textanalys har använts där förekomsten av undersökningsbegrepp relaterade till CSR har räknats i redovisning. Studien kommer fram till att de undersökta företagen dels i hög grad presenterar hållbarhetsredovisningar och dels använder sig av begrepp som är centrala för CSR med stark förankring i tidigare forskning (Ernst & Ernst, 1978; Ingram, 1978; Gray et al., 1995; Hackston & Milne, 1996). Utformningen av den empiriska undersökningen har gjort det möjligt att urskilja i vilken utsträckning olika områden av CSR förekommer i företagens redovisning. Undersökningen belyser även branschmässiga skillnader utifrån företagens huvudsakliga verksamhetsområde. Resultaten har med hjälp av Carrolls moralpyramid samt teorier inom legitimitet vidare nyanserat bilden av de så kallade oetiska företagens kommunikation av CSR i redovisning.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2008. / Härtill 5 uppsatser.

Studien syftar till att förklara hur de miljömässiga, sociala och ekonomiska målen som framställs i hållbarhetsredovisningen påverkar prestation. Vidare ämnar studien undersöka svenska företag som är verksamma inom energibranschen. Detta är en bransch med stor miljöpåverkan. Hållbarhetsprestation, allmän prestation och tillväxt var de mått som mättes för att studien skulle uppfylla sitt syfte. Studien besvarar forskningsfrågan: På vilket sätt kan hållbarhetsredovisning bidra till att företag inom energibranschen i Sverige uppnår högre prestation? Den teoretiska referensramen låg till grund för framställningen av studiens hypoteser. Dessa testades sedan empiriskt med hjälp av data som samlades in genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Data analyserades både genom en korrelationsanalys, en variansanalys samt regressionsanalyser. Analyserna bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas eller förkastas. En hållbarhetsredovisning ska främst presentera ett företags arbete med de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna av dess verksamhet. I resultatet presenteras att de tre dimensionerna av hållbarhetsarbetet har en relation till hållbarhetsprestation. Ju mer företagen arbetar med hållbarhetsmålen desto högre hållbarhersprestation kan de uppnå. För att företagen ska uppnå hållbarhetsprestation på lång sikt måste de följa upp deras uppnådda hållbarhetsmål och utvärdera dessa. Däremot har energiföretagen ännu inte lyckats implementera hållbarhetsarbetet i affärsmodellen så att de även uppnår högre allmän prestation och tillväxt. Studien visar även på att den miljömässiga hållbarheten är prioriterad bland företagen inom energibranschen.

Att företag väljer att arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) har under de senaste decennierna blivit allt vanligare. Studiens syfte är att undersöka drivkrafterna till att NCC arbetar med miljöfrågor inom ramen för Corporate Social Responsibility, samt på vilket sätt och varför drivkrafterna till att bedriva miljöarbete har förändrats under de senaste tjugo åren, från 1996 tills idag. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer anställda inom NCC, intervju som metod har kompletterats med en analys av NCC:s årsredovisningar från 1996 till 2016. Utifrån en tematisk indelning har de olika drivkrafterna klassats som ekonomiska, legala och etiska. Resultatet av studien visar att för 20 år sedan var det legala drivkrafter som var det främsta motivet till NCC:s miljöarbete följt av ekonomiska drivkrafter och därefter etiska. Idag har den rangordningen förändrats. Drivkrafterna bakom NCC:s miljöarbete idag är främst ekonomiska drivkrafter, följt av etiska och därefter legala.

Bakgrund: Enligt svensk lag ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i yrkeslivet. Lagen säger även att större företag har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport innehållande upplysningar kring bland annat jämställdhet. Finns det skillnader i presentationen av jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad olika företag redovisar i sitt jämställdhetsarbete beroende på bransch. Uppsatsen avser vidare att identifiera och förklara skillnader i rapporteringen hos svenska börsnoterade bolag inom de tre olika branscherna; IT-, fastighets- och finansbranschen. Metod: I denna studie tillämpas en kombination av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att undersöka forskningsfrågorna har studien antagit en innehållsanalytisk forskningsmetod, där ett kodschema ligger till grund för insamling av empirisk data från olika företags års- och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Det framkommer skillnader i de studerade branschernas redovisning av jämställdhetsarbete. Några konkreta orsaker till detta kan inte förklaras med den empiriska data som har samlats in. Teorin kan dock förklara företags agerande och beslutsfattande, vilket kan ligga till grund för företagens synliggörande av jämställdhetsarbete. Studiens resultat visar på att finansbranschen redogör sitt jämställdhetsarbete i störst utsträckning, följt av fastighetsbranschen och därefter IT-branschen. / Background and problem: According to Swedish law, employers must actively work for promoting gender equality in the organization. The law also states that larger companies have an obligation to prepare a sustainability report containing information on, among other things, gender equality. Are there differences in the presentation of gender equality work depending on industry affiliation? Purpose: The purpose of this paper is to describe what different companies report in their activities for gender equality depending on industry. The thesis aims to identify and explain differences in the reporting of Swedish listed companies within the three different industries; IT, real estate and finance industry. Method: In this study, a combination of a quantitative and qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to examine the research questions, the study has adopted a content analytical research method, where a code scheme forms the basis for collecting empirical data from various companies' annual and sustainability reports. Conclusion: The study has revealed differences in the reporting of gender equality in the studied industries. The empirical data cannot explain any concrete reasons for the differences. However, the theory can explain companies’ actions and decision-making, which can form the basis for companies' reporting of gender equality. The study's result show that the financial industry reports its gender equality work to the greatest extent, followed by the real estate industry and the IT industry.