Detta är en undersökning inom svenskans grammatik med fokus på nominalfraser. Nominalfraser bidrar till att texter blir mer informationsrika och används om man vill beskriva exempelvis ett föremål eller en levande varelse. Med nominalfras avses ett textsegment som består av ett huvudord i form av ett substantiv, pronomen eller egennamn. Dessa huvudord kan sedan byggas ut med framförställda och/eller efterställda attribut för att ge mer detaljerad information om huvudordet. Syftet med denna studie var att undersöka lågstadieelevers användning av nominalfraser i elevtexter i den berättande genren. Detta med fokus på vilka attribut eleverna använder sig av samt om användningen av utbyggda nominalfraser skiljer sig mellan de två årskurserna som ingår i studien. Vi studerade 40 elevtexter med fyra olika teman skrivna av elever i årkurs 2 och årskurs 3. För att besvara syftet och forskningsfrågorna analyserades elevtexterna utifrån en kvantitativ innehållsanalysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkt var Michael Hallidays (2004) språkteori om systemisk funktionell lingvistik. Ett analysverktyg skapat utifrån Språklära av Tor G. Hultman (2003) låg till grund för analysarbetet.Resultatet visade bland annat att en tredjedel av samtliga nominalfraser som studerades var utbyggda med ett eller flera attribut. Framförställda attribut användes flitigare av samtliga elever än efterställda attribut. Det visade sig även att resultaten varierade beroende på elevtexternas tema, elevernas förutsättningar hade alltså betydelse för hur de använde sig av utbyggda nominalfraser i sina texter. Användningen av utbyggda nominalfraser skiljde sig ytterst lite mellan de två årskurserna, vilket inte var ett förväntat resultat i och med att näst intill all forskning inom området visar på det motsatta.

Demenssjukdom är en av de mest vanligt förekommande sjukdomarna och det är främst äldre människor som drabbas. Detta kommer att leda till att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka och deras komplexa sjukdomsproblematik kommer att leda till ökat behov av sjukhusvistelse och särskilt boende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda människor med demenssjukdom. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes inom området, vilket resulterade i tio studier som svarade på syftet. Studiernas innehåll analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats, som resulterade i fyra kategorier: Att vårdandet kan vara en utmaning, Att både ha kunskaps- och tidsbrist, Att vårdmiljön inte är utformad för personer med demenssjukdom och Att ha en god relation och kommunikation har stor betydelse. Studiens resultat diskuteras främst utifrån personcentrerad vård och hur ett personcentrerat förhållningsätt skulle kunna etableras inom vården av personer med demenssjukdom, i syfte att stärka personen med demenssjukdom utifrån dennes unika förutsättningar. Slutsatsen belyser vikten av att arbeta personcentrerat inom demensvården och att kunskap om demenssjukdomar kan underlätta svåra situationer.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera inkluderade skönlitterära författarskap i läromedel avsedda för gymnasieskolans kurser Engelska 5, 6 och 7 med fokus på spridningen över kön och nationalitet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var: I vilken utsträckning förekommer författande kvinnor respektive författande män? I vilken utsträckning representeras olika nationaliteter genom inkluderade författare? Om så, vilka särskiljande, värderande eller likställande praktiker går att utläsa i hanteringen av författarskapen utifrån könstillhörighet och nationalitet? De första två frågeställningarna besvarades genom en kvantitativ innehållsanalys, medan den tredje besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studerade läromedel var fördelade över fyra läromedelsserier och var enligt följande: Worldwide English 5 (2014a), Worldwide English 6 (2014b), Echo 5 – Short Stories (2013a), Echo 6 – Short Stories (2013b), Viewpoints 1 (2011a), Viewpoints 2 (2011b), Viewpoints 3 (2011c), Pioneer 1 (2012a) och Pioneer 2 (2012b). Den kvantitativa innehållsanalysen konkluderade tre statistiskt tydliga resultat. För det första att manliga författare var betydligt fler än de kvinnliga. För det andra att den stora majoriteten litteratur som inkluderats var skriven av författare från Storbritannien och USA. Samt för det tredje att kvinnliga författare förekom i större utsträckning än manliga bland författarna med nationaliteter i minoritet, medan de manliga författarna förekom i större utsträckning än de kvinnliga bland författarskapen med nationaliteter i majoritet. Den kvalitativa innehållsanalysen kunde peka på särskiljande praktiker i form av kategorisering och värdering, vilka kom att nedvärdera och marginalisera författare med nationaliteter i minoritet tillika kvinnliga författare. Det fanns även praktiker där olika röster likställdes och fick komma till tals på samma tema, vilket motverkade att en grupp fick tolkningsföreträde framför en annan. Dessutom konstaterades att där en uttalad föresats fanns att behandla engelska som ett världsspråk, så var även det skönlitterära materialet mer pluralistiskt. De empiriska resultaten analyserades och tolkades med hjälp av ett postkolonialt feministiskt perspektiv. Slutsatsen blev att en androcentrisk, likväl som en eurocentrisk, struktur återfanns i det studerade materialet, men även praktiker som utmanade detta.

Syftet med denna studie är att undersöka hur investerare värderar svenska företags CSR-rapportering. Agent-principalteorin och legitimitetsteorin används för att ställa studiens hypoteser om hur dessa samband kommer se ut. CSR-rapporteringen undersöks genom en innehållsanalys av års - och hållbarhetsredovisningar från företag på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista. Varje rapport tilldelas en poäng, baserad på hur många gånger hållbarhetsrelaterade ord förekommer, som sedan används i en regressionsmodell tillsammans med andra variabler för att studera effekten på aktievärdering. Till skillnad från tidigare internationella studier finner denna undersökning ett signifikant negativt samband mellan CSR-rapportering och aktievärdering. Studien undersöker också om ovan nämnda samband påverkas av huruvida ett företag tillhör en miljökänslig bransch, och finner där ett insignifikant resultat.

Diabetes mellitus (DM) är en kronisk sjukdom som drabbar många. Det är enallvarlig och livslång sjukdom spridd över hela världen både bland vuxna ochbarn. Vid bristande behandling kan DM vara livshotande. Närstående har en storbetydande roll för dessa personer och det ställs höga krav på närstående. Syftetmed denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva mednågon med DM. Den systematiska litteratursökningen resulterade i 10 artiklarsom analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i 4 slutkategorier: kunskap och stöd; anpassa sin vardag efterpersonen med DM; rädsla för sjukdomens komplikationer; förändrad roll irelationen. I resultatet framkom att sjukdomen hade en påverkan hos närståendetill personer med DM genom att de upplevde att sjukdomen förändrade derasvardag och gjorde rollförändringar i familjen. De upplevde även att de varensamma och inte involverades i sjukdomshanteringen av varken personen medDM eller sjukvårdspersonal. Studien visade att det är viktigt att sjuksköterskorfångar upp närstående och involverade dem i sjukdomshanteringen om de vill ochom personen med DM vill det.

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar 15–18 % av befolkningen. Sjukdomen anses vara allvarligt funktionshindrade med symptom av återkommande akut huvudvärk, illamående, kräkning, ljus- och ljudkänslighet. Migrän påverkar personens vardagliga liv både fysiskt och psykiskt och påverkar kvaliteten på den drabbades livslängd. Syftet: Att beskriva personers upplevelse av att leva med migrän. Metod: En litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv. Tolv artiklar analyserades för att besvara syftet. Resultat: Personer med migrän får en påverkan på livet psykiskt, fysiskt samt socialt. Personers upplevelse av att leva med migrän beskrivs i fyra huvudkategorier; Att känna sig påverkad av oförutsägbara attacker. Att ha en osynlig sjukdom och inte känna sig förstådd av andra. Att lära sig kontrollera sina symptom. Att sakna kontroll och känna skepsis och oro. Slutsats: Migränens oförutsägbarhet ledde till förändrat beteende och självbild och en misstro från omgivningen upplevdes vilket påverkade negativt. Personer med migrän kände sig inte delaktiga i sin egen vård och ansåg sig inte bli tagna på allvar av sjukvården. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kan genom ökad kunskap och förståelse för vad det innebär för individen att leva med migrän förbättra omvårdnadsarbetet för personer med migrän och där är bemötandet av vikt.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Svininfluensan framställdes i två tidningar år 2009, det år då den var som mest omskriven. Undersökningen utgår ifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Den frågeställning jag utgått ifrån är: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Undersökningen fokuserar på vilka som har fått komma till tals i tidningarna och vad de fått uttala sig om. På så vis studerar jag vad läsarna fick veta om influensan. Jag har använt mig av kvantitativmetod i form av ett kodschema där jag gått igenom 71 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och Expressen. Uppsatsens syfte har inte varit att jämföra tidningarna, även om en viss jämförelse förekommer, utan att få en så bred bild av rapporteringen som möjligt. Resultatet har analyserats utifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Resultatet visade att allmänheten främst fick information kring hur människor ska undvika att smittan, vilka grupper som har störst risk att smittas, hur processen för vaccineringen ser ut, argument till varför man bör eller inte bör vaccinera sig och hur många som avlidit. Det framgick inte tydligt i de analyserade texterna att Svininfluensan var en pandemi, trots att WHO tidigt bedömde influensan som sådan. Tidningarna informerade inte omfattningen av de bieffekter som orsakades av vaccinet.

Bakgrund: Då vi lever mitt i en coronapandemi, tvingas många patienter som drabbas av infektionssjukdomar att vårdas isolerade. Det är viktigt att ha kunskap om hur vi ska vårda patienter som behöver isoleras. Detta även vid andra smittsamma sjukdomar som tuberkulos, Clostridium difficile, MRSA. När en patient vårdas isolerad betyder det att patienten vårdas bakom stängda dörrar, detta för att undvika smittspridning. För att kunna ge en bra och personcentrerad vård, är det viktigt att veta hur isoleringen kan upplevas för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys, manifest ansats utfördes. I denna studie ingick 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Att känna sig instängd och ensam där miljön har stor betydelse, Att känna sig stigmatiserad, Att känna osäkerhet inför personalens kunskaper och rädsla för att sprida smitta och Att acceptera och hantera situationen. Slutsats: Mötet med patienter i isoleringsvård behöver ske med värdighet och respekt. Patienterna behöver mer tid och kontakt med sjuksköterskan för att minska det känslomässiga lidandet. Adekvat information och undervisning behövs för att minska osäkerhet och rädsla hos patienterna. Genom ett gott bemötande kan det psykologiska lidandet minska i den svåra situation som en patient som vårdas isolerad befinner sig i.

Donald Trump’s candidacy for president has led to a substantial debate not only in the Republican party but also in the media. Using a two-dimensional theoretical model consisting of the left-right scale and the GAL-TAN scale, this study aims to review the conflict that Donald Trump’s campaign has led to in the Republican party. Using content analysis, a range of statements from Republicans have been analyzed, aiming to answer the following questions; How do the republican political actors contend for or against Donald Trump’s candidacy? and: what material or post-material values are linked to these arguments and statements? This study shows that the conflict following Donald Trump’s candidacy can mainly be placed in the post-material conflict dimension, even though some left-right arguments can also be found in the studied material. The political actors supporting Trump’s candidacy are mainly using arguments possible to place in the TAN-part of the post-material conflict dimension, whereas the actors criticizing Trump are mainly using arguments possible to place in the GAL-part.

In Sweden, there is currently a vast amount of commercials for online casinos. Online casino companies have been able to double their investments in advertisement during the past year. These commercials have been shown to be dangerous for people with a history of gambling problems, as the commercials often show the most attractive aspects of gambling. Considering the aggressivity of the commercials, there has also been an active debate on whether or not to forbid the advertisement of gambling in Sweden. Thus, the aim of this study was to examine the use of rhetorics in commercial videos for online casinos, to identify how the commercials argument to persuade their audience. By conducting a qualitative content analysis, with the basis on a rhetorical analysis, and the theories of agenda setting and priming, the study was executed on four different online casino commercials. Both visual and verbal aspects of the commercials were examined through different rhetorical aspects, such as Ethos, Pathos and Logos, to identify what sort of arguments occurred and what kind of rhetorical figures were used. The results showed that Ethos and Pathos dominated, and that these films try to set the audiences agenda through conveying their credibility. The authors found that all four of the commercials aim to achieve salience by reminding their audience of the rush players experience when gambling. The results also indicated that priming effects were achieved by showing a message that was in line with the audiences earlier conceptions.