No description available.

No description available.

Donald Trump’s candidacy for president has led to a substantial debate not only in the Republican party but also in the media. Using a two-dimensional theoretical model consisting of the left-right scale and the GAL-TAN scale, this study aims to review the conflict that Donald Trump’s campaign has led to in the Republican party. Using content analysis, a range of statements from Republicans have been analyzed, aiming to answer the following questions; How do the republican political actors contend for or against Donald Trump’s candidacy? and: what material or post-material values are linked to these arguments and statements? This study shows that the conflict following Donald Trump’s candidacy can mainly be placed in the post-material conflict dimension, even though some left-right arguments can also be found in the studied material. The political actors supporting Trump’s candidacy are mainly using arguments possible to place in the TAN-part of the post-material conflict dimension, whereas the actors criticizing Trump are mainly using arguments possible to place in the GAL-part.

USA:s presidentval 2016 var ett högst ovanligt val, och var omtalat i stora delar av världen. På demokraternas sida fanns Hillary Clinton, som därmed blev första kvinnan i historien att representera ett av de stora partierna. Republikanerna representerades av Donald Trump, en affärsman god för miljarder utan tidigare politisk erfarenhet. Den 8 november 2016 stod det klart att USA:s befolkning hade röstat fram Donald Trump som landets nya president. Valet skapade ett enormt publikt och medialt intresse och Donald Trump figurerade flitigt i media. Men hur gestaltade och framställde två av de största amerikanska tidningarna landets blivande president veckorna innan valet. Syftet med undersökningen är att se hur Wall Street Journal och New York Times har rapporterat om Donald Trump inför presidentvalet 2016. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi har använt oss av 133 artiklar med fokus på Donald Trump från en tidsperiod på två veckor innan valet 2016. Materialet har analyserats med hjälp av ett kodschema utformat efter vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet visar att den gestaltning som användes mest i artiklar om Trump var spelgestaltning. Därmed ser vi att vårt resultat ger liknande svar som i resultat från tidigare forskning. Vår studie visar att Trump citerades i 29 av 133 artiklar, resterande artiklar visade på en relativt jämn fördelning. Artiklarna framställde för det mesta Trump negativt, tätt följt av neutralt. Han blev positivt framställd i runt 10 procent av artiklarna.

In the aftermath of a Russian influence operations against the U.S. presidential election of 2016 there was a change in governmental behavior. Since it was not known whether learning processes had caused these behavioral changes, the study aimed to examine the lessons learnedas well as their implementation. By using process tracing as a method, this essay established a causal link between the situation at hand and crisis induced learning by the U.S. Government.The characteristics of lessons were then examined more closely, and explained using the theory of crisis induced learning. It was concluded that the crisis induced lessons were mostly singleloop, as the crisis to a limited extent highlighted flaws in societal premises. They were mainlyaimed at improving crisis response, because focusing on the antagonistic reasons behind the crisis was less fruitful. They were predominantly inter-crisis, because uncertainty, timepressure and stress made intra-crisis learning difficult. Finally, most lessons were distilled (not implemented), due to a shift in the government’s priorities. In the end, not all behavioral changes could be linked to governmental lessons learned, which calls for further research.

Presidentvalet i USA baseras på personval istället för partival och detta personval inkluderar även presidentkandidatens partner. Presidentkandidaternas fruar diskuteras och analyseras idag lika mycket som presidentkandidaterna själva samtidigt som medierna diskuterar vilken av de tidigare presidentfruarna de kommer att efterlikna. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilken retorik Michelle Obama och Ann Romney använder sig av i talen de ger på The Democratic National Convention respektive The Republican National Convention i ett försök att övertyga de amerikanska väljarna att deras man borde bli deras nästa president. Eftersom det visuella framträdandet bidrar till talets helhet ska även det undersökas och analyseras. Då Michelle Obama och Ann Romney har jämförts under hela valet görs det även här en komparativ analys av deras retorik samt deras visuella framträdande. En kvalitativ metod har valts för uppsatsen i form av en retorisk analys. Denna retoriska analys görs med hjälp av Karlbergs och Mrals (1998) retoriska modell. Resultatet visar att både Michelle Obama och Ann Romney använder sig mest av ethos och pathos i sina tal för att bygga tillit till publiken samt visa känslor. Undersökningens resultat visar även att de båda blir presidentkandidaternas surrogat till målgrupper som de inte når ut till vilket visar att presidentskapet är en två- persons- karriär där presidentfrun får stå för den feminina sidan medan presidentposten förbli maskulin. Resultatet visar även att den politiska kommunikationen inte behöver vara strikt politisk och att medierna spelar en stor roll i den politiska kommunikationen idag. / The presidential election in The United States is based on voting for an individual candidates rather than voting for a party and this vote includes the wife of the presidential candidate. The wives of presidential candidates are today equally discussed and analyzed, while the media also discusses which one of the previous presidential wives they are going to take after. The purpose of this thesis is to examine and analyze the rhetoric that Michelle Obama and Ann Romney uses in the speeches they give at The Democratic National Convention and The Republican National Convention in an effort to convince the American voters that their husband should be their next president. Since the visual appearance contributes to the speech as a whole this will also be examined and analyzed. Michelle Obama and Ann Romney have been compared throughout the whole election so a comparative analysis of their rhetoric and their visual appearance will also be made here. A qualitative approach has been chosen for this thesis in the form of a rhetorical analysis. This rhetorical analysis is done by using Karlberg and Mrals (1998) rhetorical model.. The results show that both Michelle Obama and Ann Romney used ethos and pathos the most in their speeches to build trust with the audience and to show emotions. The thesis results also show that they are surrogates to the presidential candidates in the way that they can reach target groups that the candidates cannot and with this showing that the presidency is a two-person career where the presidential wife to stands for the feminine side while the presidential post remains masculine. The results also show that political communication doesn’t have to be purely political, and that the media plays a major role in political communication today.

Följande studie handlar om Super PAC’s och hur de ska förstås, utifrån teorierna pluralismen och elitismen. Studien ämnade finna svaret på denna fråga genom att studera amerikanska tidningsartiklar. Att det var amerikansk media som fick bidra med det empiriska materialet kom sig av att det är i USA som Super PAC’s verkar. Genom användandet av en kvalitativ innehållsanalys så söktes det efter meningsenheter i det insamlade empiriska materialet, därefter följde en kategorisering utefter de valda teoriernas grundantaganden. Resultatet lyfter fram det faktum att Super PAC’s kan förstås som både positivt och negativt för den politiska processen. Vilken syn individen har på fenomenet kan bero både på ens politiska tillhörighet och på vilket teoretiskt ramverk studien utgår ifrån. Super PAC’s är så pass komplext att det är många olika faktorer som spelar in i tolkningen av organisationerna.

The storming of the U.S. Capitol on January 6, 2021, came to shock the entire world. An angry mob of Trump supporters had, after months of encouragement from President Trump, attacked the heart of American democracy in an attempt to overturn the results of the 2020 presidential election. The attempt failed, when a new president, Joe Biden, was inaugurated on January 20, 2021. The aim of this case study is to create an understanding of how President Donald Trump, his administration and allied Republicans tried to overthrow American democracy in connection with the 2020 presidential election, and why they didn’t succeed. Using Steven Levitsky and Daniel Ziblatt's 2018 book “How Democracies Die” as the theoretical framework of the thesis, an ideal-type definition of “how to overthrow a democracy” was formed. Based on this ideal-type definition, the source material, consisting of documents, social media posts, newspaper reports and transcribed speeches, was examined. The results indicate that President Trump largely fulfilled almost all signs and variables of the ideal-type definition, by spreading disinformation to systematically undermine election results, interfering with and pressuring institutions, such as the DOJ, to accept conspiracy theories of election fraud, inciting large-scale protests, refusing to condemn threats against government officials and refusing to stop the attack of the Capitol on January 6, 2021. The results also indicate that democracy survived mostly because of the brave civil servants and politicians who, even under threat, secured the election result and protected the democratic institutions during the 2020 presidential election and on January 6, 2021. But even though it's been a year since Trump's attempt to overturn the election results, democracy is still under attack. Trump´s strong hold on the Republican Party has resulted in, for example, the exclusion of Republicans who stood against Trump´s attempt to overthrow American democracy and the introduction of new election laws that make it harder for people to vote.