Demenssjukdom är en av de mest vanligt förekommande sjukdomarna och det är främst äldre människor som drabbas. Detta kommer att leda till att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka och deras komplexa sjukdomsproblematik kommer att leda till ökat behov av sjukhusvistelse och särskilt boende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda människor med demenssjukdom. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes inom området, vilket resulterade i tio studier som svarade på syftet. Studiernas innehåll analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats, som resulterade i fyra kategorier: Att vårdandet kan vara en utmaning, Att både ha kunskaps- och tidsbrist, Att vårdmiljön inte är utformad för personer med demenssjukdom och Att ha en god relation och kommunikation har stor betydelse. Studiens resultat diskuteras främst utifrån personcentrerad vård och hur ett personcentrerat förhållningsätt skulle kunna etableras inom vården av personer med demenssjukdom, i syfte att stärka personen med demenssjukdom utifrån dennes unika förutsättningar. Slutsatsen belyser vikten av att arbeta personcentrerat inom demensvården och att kunskap om demenssjukdomar kan underlätta svåra situationer.

Diabetes mellitus (DM) är en kronisk sjukdom som drabbar många. Det är enallvarlig och livslång sjukdom spridd över hela världen både bland vuxna ochbarn. Vid bristande behandling kan DM vara livshotande. Närstående har en storbetydande roll för dessa personer och det ställs höga krav på närstående. Syftetmed denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva mednågon med DM. Den systematiska litteratursökningen resulterade i 10 artiklarsom analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i 4 slutkategorier: kunskap och stöd; anpassa sin vardag efterpersonen med DM; rädsla för sjukdomens komplikationer; förändrad roll irelationen. I resultatet framkom att sjukdomen hade en påverkan hos närståendetill personer med DM genom att de upplevde att sjukdomen förändrade derasvardag och gjorde rollförändringar i familjen. De upplevde även att de varensamma och inte involverades i sjukdomshanteringen av varken personen medDM eller sjukvårdspersonal. Studien visade att det är viktigt att sjuksköterskorfångar upp närstående och involverade dem i sjukdomshanteringen om de vill ochom personen med DM vill det.

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar 15–18 % av befolkningen. Sjukdomen anses vara allvarligt funktionshindrade med symptom av återkommande akut huvudvärk, illamående, kräkning, ljus- och ljudkänslighet. Migrän påverkar personens vardagliga liv både fysiskt och psykiskt och påverkar kvaliteten på den drabbades livslängd. Syftet: Att beskriva personers upplevelse av att leva med migrän. Metod: En litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv. Tolv artiklar analyserades för att besvara syftet. Resultat: Personer med migrän får en påverkan på livet psykiskt, fysiskt samt socialt. Personers upplevelse av att leva med migrän beskrivs i fyra huvudkategorier; Att känna sig påverkad av oförutsägbara attacker. Att ha en osynlig sjukdom och inte känna sig förstådd av andra. Att lära sig kontrollera sina symptom. Att sakna kontroll och känna skepsis och oro. Slutsats: Migränens oförutsägbarhet ledde till förändrat beteende och självbild och en misstro från omgivningen upplevdes vilket påverkade negativt. Personer med migrän kände sig inte delaktiga i sin egen vård och ansåg sig inte bli tagna på allvar av sjukvården. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kan genom ökad kunskap och förståelse för vad det innebär för individen att leva med migrän förbättra omvårdnadsarbetet för personer med migrän och där är bemötandet av vikt.

Bakgrund: Då vi lever mitt i en coronapandemi, tvingas många patienter som drabbas av infektionssjukdomar att vårdas isolerade. Det är viktigt att ha kunskap om hur vi ska vårda patienter som behöver isoleras. Detta även vid andra smittsamma sjukdomar som tuberkulos, Clostridium difficile, MRSA. När en patient vårdas isolerad betyder det att patienten vårdas bakom stängda dörrar, detta för att undvika smittspridning. För att kunna ge en bra och personcentrerad vård, är det viktigt att veta hur isoleringen kan upplevas för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys, manifest ansats utfördes. I denna studie ingick 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Att känna sig instängd och ensam där miljön har stor betydelse, Att känna sig stigmatiserad, Att känna osäkerhet inför personalens kunskaper och rädsla för att sprida smitta och Att acceptera och hantera situationen. Slutsats: Mötet med patienter i isoleringsvård behöver ske med värdighet och respekt. Patienterna behöver mer tid och kontakt med sjuksköterskan för att minska det känslomässiga lidandet. Adekvat information och undervisning behövs för att minska osäkerhet och rädsla hos patienterna. Genom ett gott bemötande kan det psykologiska lidandet minska i den svåra situation som en patient som vårdas isolerad befinner sig i.

Donald Trump’s candidacy for president has led to a substantial debate not only in the Republican party but also in the media. Using a two-dimensional theoretical model consisting of the left-right scale and the GAL-TAN scale, this study aims to review the conflict that Donald Trump’s campaign has led to in the Republican party. Using content analysis, a range of statements from Republicans have been analyzed, aiming to answer the following questions; How do the republican political actors contend for or against Donald Trump’s candidacy? and: what material or post-material values are linked to these arguments and statements? This study shows that the conflict following Donald Trump’s candidacy can mainly be placed in the post-material conflict dimension, even though some left-right arguments can also be found in the studied material. The political actors supporting Trump’s candidacy are mainly using arguments possible to place in the TAN-part of the post-material conflict dimension, whereas the actors criticizing Trump are mainly using arguments possible to place in the GAL-part.

In Sweden, there is currently a vast amount of commercials for online casinos. Online casino companies have been able to double their investments in advertisement during the past year. These commercials have been shown to be dangerous for people with a history of gambling problems, as the commercials often show the most attractive aspects of gambling. Considering the aggressivity of the commercials, there has also been an active debate on whether or not to forbid the advertisement of gambling in Sweden. Thus, the aim of this study was to examine the use of rhetorics in commercial videos for online casinos, to identify how the commercials argument to persuade their audience. By conducting a qualitative content analysis, with the basis on a rhetorical analysis, and the theories of agenda setting and priming, the study was executed on four different online casino commercials. Both visual and verbal aspects of the commercials were examined through different rhetorical aspects, such as Ethos, Pathos and Logos, to identify what sort of arguments occurred and what kind of rhetorical figures were used. The results showed that Ethos and Pathos dominated, and that these films try to set the audiences agenda through conveying their credibility. The authors found that all four of the commercials aim to achieve salience by reminding their audience of the rush players experience when gambling. The results also indicated that priming effects were achieved by showing a message that was in line with the audiences earlier conceptions.

Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att bli inducerad i samband medförlossning från graviditetsvecka 41. Metod: En kvalitativ webbaserad undersökning genom ett frågeformulär med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som analysmetod. Resultat: Totalt inkluderades 28 deltagare i undersökningen. I resultatet framkom fyra huvudkategorier och elva subkategorier. Kvinnorna reagerade olika beträffande beslutet om induktion av förlossning. Flera tog emot beslutet positivt, en del accepterade beslutet och andra hade önskat spontan förlossningsstart. Kvinnorna beskrev att det inte togs hänsyn till personliga önskemål eller möjlighet att ifrågasätta. Det framkom en besvikelse över att kroppen inte startade igång förlossningen spontant och naturligt. Kvinnorna hade olika erfarenheter av information, delaktighet, stöd och närvaro i samband med induktion av förlossning. Det kunde konstateras att kvinnorna erfor förloppet antingen som långdraget eller snabbt. Slutsats: Barnmorskor som bistår kvinnor vid induktion av förlossning behöver särskilt Information från barnmorskor har stor betydelse för att stilla oro, stress och förvirring samtidigt som det skapar lugn och samhörighet. uppmärksamma att induktionen kan skapa varierade reaktioner och känslor.

Bakgrund: Anestesipersonal arbetar frekvent inom akutteam och samverkar regelbundet vid akut omhändertagande av instabila patienter. Kommunikation vid samverkan i akutteam beskrivs i litteraturen som grunden för ett bra samarbete och är en del av kärnan vid akut omhändertagande. Kommunikationen tenderar tyvärr att brista av olika anledningar i akutteam vilket kan utmana patientsäkerheten. Closed loop beskrivs i litteraturen som en värdefull kommunikationsmodell vid akut omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesipersonalens upplevelser av barriärer och förutsättningar för kommunikation vid akut omhändertagande samt användande av closed loop kommunikation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Totalt tio stycken semistrukturerade intervjuer med erfarna anestesisjuksköterskor och anestesiologer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Följande fem kategorier utgör resultatet: Bristande erfarenhet och kompetensbrist försvårar, Stress, många personer och höga ljud stör informationsflödet, Hierarkier och dispyter skapar oklara ansvarsförhållanden, Struktur och ledarskap skapar trygghet, Intresse, stöd och personkännedom underlättar samt Closed loop fungerar bra men måste övas. Slutsats: I sitt arbete upplever anestesipersonalen kommunikativa utmaningar vid samverkan i akuta team vilket kan ge upphov till försämrad vård för den akuta patienten.

The purpose of this study is to examine and evaluate how five Swedish university libraries use Facebook and Twitter. The paper is intended to determine what reasons there are for university libraries to use social media, what information they intended to convey through them, and whether different media was used for different purposes. The libraries idea of how they used social media is then correlated to the information published and how the libraries communicated through Facebook and Twitter. The theoretical framework consists of the base and convergence model of communication and Gummessons relationship marketing theory. The method contained four different parts; an examination of the library's Facebook and Twitter profiles, a web survey, a qualitative content analysis of the libraries published Facebook and Twitter posts during the fall semester 2015 and a content analysis of the library's media policies. The results of the survey shows that the libraries use Twitter and Facebook for different purposes. Facebook was used primarily to promote the university libraries as well as to communicate with and build relationships towards the users. Twitter, on the other hand, was used to communicate with researchers and external monitoring. The content analysis showed that university libraries have an overall accurate idea of how they published material on social media but lacked de- tailed knowledge. The libraries also exhibit a lack of an strategy of how they should advertise through social media and how to initiate a two-way communication with their users. The analysis revealed that the libraries contact attempts over Facebook and Twitter primarily results in one-way communication. Passive user feedback, like Fa- cebook likes and web traffic, were common whereas active user feedback as comments and private messages were rare. University libraries seemed perplexed of the reasons behind the target groups' communicative disinterest and appeared unsure of how to respond. The author draws conclusions concerning the university libraries attitude towards marketing and communi- cation through social media. The analysis shows that academic libraries seems to consider marketing synonymous with providing information about the library resources. Such a mindset might set limits to the libraries marketing strategies and restrict innovative thinking about how social media can be used for public relations. Libraries also seem to want to establish a dialogue with their users, but what kind of communication the dialogue should consist of and what subjects it should contain seem to be unclear to them. The thesis ends with a discussion about how university libraries can use relationship marketing, social media etiquette and brand development for strategic marketing and to engage the library users on social media.

Introduktion: Till följd av pandemin har människor minskat sin fysiska aktivitetsnivå. Många som tidigare utfört sin träning eller fysiska aktivitet på gym, träningsanläggningar eller kanske tillsammans med andra har fått finna nya sätt att vara fysiskt aktiva på. Detta kan ha fått konsekvenser för olika patientgrupper och hur personer med långvarig smärta påverkats är ännu inte fastställt. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie kan nya perspektiv i ämnet lyftas.  Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur personer med långvarig smärta påverkats av pandemin Covid-19 avseende sin smärthantering.  Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med olika typer av långvarig smärtproblematik. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet.  Resultat: Analysprocessen resulterade i ett tema, två huvudkategorier och fyra subkategorier. I kategorierna nya former av fysisk aktivitet och individuella och organisatoriska omställningar belyser informanterna den huvudsakliga påverkan som pandemin haft på dess smärtproblematik. Temat Till följd av anpassningar utformades förändrade hanteringsstrategier berättar om att anpassningarna i samhället till följd av Covid-19 resulterat i ett behov av förändrade hanteringsstrategier, vilket identifierades som den genomgående röda tråden under intervjuerna.  Konklusion: Resultatet visar på att personer med långvarig smärtproblematik behövt göra anpassningar i sin vardag för att lättare kunna hantera smärtan under pandemin. Detta till följd av ergonomiska utmaningar, en mer påtaglig arbetsbelastning, begränsad tillgänglighet på träningsanläggningar, samt minskad motivation för fysisk aktivitet. Denna studie hoppas kunna bidra till en djupare förståelse för hur personer med långvarig smärta påverkas när vardagen och dess rutiner drastiskt förändras. Vid liknande situationer som pandemin Covid-19 kan fysioterapeuten vara viktig för individuella anpassningar och stöd för personer med långvarig smärta.