Titel: #relationship - En kvalitativ studie om småföretagares relationsbyggande på Instagram Datum: 2019-05-20 Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, 15 hp Författare: Hedda Liljegren och Madeleine Lindgren Handledare: Navid Ghannad Examinator: Svante Andersson Nyckelord: Relationsmarknadsföring, Instagram, småföretagare, kundrelationer För småföretagare med begränsade resurser kan det, i takt med att digitaliseringen och sociala medier ökar, vara svårt att nå ut med den marknadsföring man önskar och det redan tuffa marknadsklimatet blir ännu tuffare. Den tidigare bristfälliga forskningen leder oss in på syftet “att undersöka och bidra med förståelse kring vilka aspekter som är viktiga för små företag, vars primära säljkanaler är fysiska butiker, för att kunna bygga relationer till befintliga och potentiella kunder via organiska inlägg på Instagram”. Teorier som berör Instagram som marknadsföringsverktyg, relationsmarknadsföring, beslutsnivåer och storytelling förklaras för att ge förståelse för ämnet. Genom en kvalitativ undersökningsmetod genomfördes sedan öppna, individuella intervjuer med tre företag med syftet att studera hur mindre företag arbetar på Instagram för att skapa relationer med sina följare. Det gjordes även observationer av respektive företags Instagramkonto för att triangulera informationen och stärka reliabiliteten. Den primära datan har analyserats genom både inomfalls- och mellanfallsanalys och även kopplats samman med den teoretiska referensramen. Studien har identifierat faktorer på respektive beslutsnivå som kan vara av vikt för småföretagare vid relationsbyggande på Instagram. Dessa faktorer är strategi för content, uppföljning och interaktion.

Denna studie behandlar hur företaget Gällöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprätta långsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa ställs högre krav på att bibehålla befintliga kunder och återta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser där varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett värde som främjar att långsiktiga relationer upprättas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar. Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillämpas där det empiriska underlaget består av intervjuer med personer inom Gällöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat påvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprättande av långsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som Gällöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbättra sitt arbete med att upprätta långsiktiga kundrelationer.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Den teknologiska utveckling som skett under 2000-talet har resulterat i att vi idag lever i ett digitaliserat samhälle. Samhället befinner sig fortfarande mitt i den digitala transformationen. Det lanseras ständigt nya teknologiska lösningar till marknaden vilka fortsätter driva den digitala utvecklingen framåt. Digitaliseringen påverkar inte bara vårt levnadssätt utan även företagsvärlden och de varor och tjänster som finns på marknaden. Som ett resultat av den digitala samhällsutvecklingen har rollerna för både kunder och företag förändrats i affärssammanhang. Detta är framförallt framträdande i tjänstesamhället, där mänskliga interaktioner i allt större utsträckning ersätts av teknologiska, och de grundläggande förutsättningarna i branscherna förändras. Med utgångspunkt i marknadsföring undersöker denna studie komplexiteten av digitalisering i tjänstesamhället. Utifrån tidigare forskning inom området identifierades ett forskningsgap i relationsmarknadsföringen; hur self service bidrar till kundens upplevelse av relationer till företag. För att undersöka digitaliseringens effekter på relationer har vi studerat hotellbranschen, som tidigare karaktäriserats av de mänskliga interaktionerna men som idag utmanats av samhällets utveckling. Detta har undersökts med forskningsfrågan; hur upplever kunden relationen till företag inom hotellbranschen när interaktionen mellan parterna sker via self service? Tidigare forskning om framförallt relationer, servicemötet och teknologi sammanställdes i en teoretisk referensram. Utifrån denna ram konstrueras en konceptuell modell för studien, vilken ligger till grund för den empiriska insamlingen. Syftet med denna studie är att, genom att undersöka relationen mellan kund och företag vid self service, skapa en djupare förståelse för kundens upplevelse av denna. För att uppnå detta utgår studien från en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. Till grund för studiens resultat ligger således en empirisk insamling på åtta intervjuer som analyserats relaterat till tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visar på att relationsbyggande kan ske inte bara i ett mellanmänskligt utan även i ett digitalt servicemöte. Hur kunden upplever relationen till ett företag beror däremot på hur kunden ställer sig till de nya förutsättningarna. Vårt resultat tyder på att den upplevda relationen påverkas av kundens inställning till både relationer och teknologi, vilka i sin tur bidrar till upplevelsen av förväntningar och ansvar i det digitala servicemötet. Det finns ett tydligt mönster i det digitala servicemötet att kunder ställer sig mer likgiltiga inför en relation eftersom de inte upplever samma relationsfördelar som i det tidigare mellanmänskliga mötet. Vi har identifierat att en positiv attityd mot teknologi inte utesluter betydelsen av den mänskliga närvaron i relationen, då den bidrar till trygghet i det nya sammanhanget. Ett digitalt servicemöte skapar förändrade förväntningar och roller för både kund och företag, vilka är viktiga att förstå för att möjliggöra ett relationsbyggande.

SammanfattningSociala medier växer som marknadsföringsverktyg och det är enligt forskare ett utmärkt sätt för företag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomförts de senaste åren och det finns fortfarande ett stort intresse inom ämnet. Det vi har valt att undersöka är hur företag idag använder sig av sociala medier i sitt marknadsföringsarbete, vi har även valt att jämföra två olika branscher för att utöka kunskapen inom det redan utforskade området. Vi har därför valt att se på modebranschen och teknik- och industribranschen för att utreda om det finns skillnader mellan dessa när det kommer till arbetet med sociala medier. För att undersöka detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra företag inom modebranschen och fyra företag inom teknik- och industribranschen. Vi har använt oss av primärkällor och sekundärkällor, där våra primära källor utgörs av våra kvalitativa intervjuer och våra sekundära källor är hämtade ur tryckta källor och elektroniska källor. Resultatet vi fick har lett oss fram till slutsatsen att modebranschen kan dra större nytta av att använda sig av sociala medier då de fyra företag vi intervjuat säljer en produkt, till skillnad från de fyra företag vi intervjuat inom teknik- och industribranschen som är tjänsteföretag. Modebranschen ser sociala medier som en mer naturlig del av marknadsföringen, medan teknik- och industribranschen är mer traditionell och använder sociala medier mer för att utveckla sin relationsmarknadsföring och även som en kundtjänstkanal. Modebranschen arbetar mycket med bloggar, kampanjer och tävlingar medan teknik- och industribranschen arbetar mycket med rekrytering via sociala medier. Båda branscher ser sociala medier som en ökande trend och förstår vikten av att synas i de forum där deras kunder verkar.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

The purpose of this study is to examine and evaluate how five Swedish university libraries use Facebook and Twitter. The paper is intended to determine what reasons there are for university libraries to use social media, what information they intended to convey through them, and whether different media was used for different purposes. The libraries idea of how they used social media is then correlated to the information published and how the libraries communicated through Facebook and Twitter. The theoretical framework consists of the base and convergence model of communication and Gummessons relationship marketing theory. The method contained four different parts; an examination of the library's Facebook and Twitter profiles, a web survey, a qualitative content analysis of the libraries published Facebook and Twitter posts during the fall semester 2015 and a content analysis of the library's media policies. The results of the survey shows that the libraries use Twitter and Facebook for different purposes. Facebook was used primarily to promote the university libraries as well as to communicate with and build relationships towards the users. Twitter, on the other hand, was used to communicate with researchers and external monitoring. The content analysis showed that university libraries have an overall accurate idea of how they published material on social media but lacked de- tailed knowledge. The libraries also exhibit a lack of an strategy of how they should advertise through social media and how to initiate a two-way communication with their users. The analysis revealed that the libraries contact attempts over Facebook and Twitter primarily results in one-way communication. Passive user feedback, like Fa- cebook likes and web traffic, were common whereas active user feedback as comments and private messages were rare. University libraries seemed perplexed of the reasons behind the target groups' communicative disinterest and appeared unsure of how to respond. The author draws conclusions concerning the university libraries attitude towards marketing and communi- cation through social media. The analysis shows that academic libraries seems to consider marketing synonymous with providing information about the library resources. Such a mindset might set limits to the libraries marketing strategies and restrict innovative thinking about how social media can be used for public relations. Libraries also seem to want to establish a dialogue with their users, but what kind of communication the dialogue should consist of and what subjects it should contain seem to be unclear to them. The thesis ends with a discussion about how university libraries can use relationship marketing, social media etiquette and brand development for strategic marketing and to engage the library users on social media.

Mobilapplikationer har på bara några år kommit att bli en naturlig del i marknadsföringsmixen för många företag som vänder sig till slutkonsumenter. Nu spås företagsapplikationer, mobilapplikationer skapade för företagsanvändare, stå inför sitt stora genombrott. Det verkar bland forskare och praktiker finns en allmänt utbredd åsikt om att mobilapplikationer har stor potential att bli en kraftfull B2B-marknadsföringskanal. Trots detta har mobilapplikationer ännu inte fått något omfattande genomslag inom B2B- sektorn och det råder stor osäkerhet kring hur de möjligheterna som mobilapplikationer har potential för ska tas tillvara. Syftet med den här uppsatsen är att försöka räta ut några av dessa frågetecken genom att utreda hur en mobilapplikation används som marknadsföringskanal av ett svensk B2B- företag, och utifrån detta undersöka mobilapplikationers potential som marknadsföringskanal utifrån två för B2B-marknadsföringsområdet centrala teoretiska perspektiv: relationsmarknadsföring och värdeskapande. För att kunna göra detta har vi genomfört en fallstudie av hur ett svenskt B2B- företag, ABB använder sig av mobilapplikationer i marknadsföringssyfte. Studien bygger på både kvantitativ och kvalitativ data i form av en telefonsurvey med 50 respondenter i mobilapplikationens primära målgrupp, samt 7 djupintervjuer varav 2 intervjuer med intressenter från undersökningsföretaget och 5 intervjuer med kunder till företaget som använder mobilapplikationen. Baserat på resultatet av undersökningarna har vi kunnat konstatera att den undersökta mobilapplikationen i ABB:s fall har påverkat både relationen mellan företaget och dess kunder, och det värde som kunderna upplever i transaktioner med företaget, positivt. Vidare har vi kunnat konstatera att en majoritet av respondenterna i våra undersökningar har en positiv inställning till mobilapplikationer som marknadsföringskanal. Våra djupintervjuer har också visat att kunderna anser att mobilapplikationer har många fördelar gentemot andra marknadsföringskanaler. Vi har utifrån detta kunnat dra slutsatsen att mobilapplikationer kan utgöra en lämplig marknadsföringskanal för B2B-företag. / Mobile applications are often claimed to be a suitable marketing tool for B2B companies and the world market for B2B mobile applications is expected to outgrow the mobile app market for consumer products within a few years. The idea of using mobile applications as a B2B marketing tools has been discussed by theorists in the field for years but there is still an evident lack of studies focusing on the use of mobile application in a B2B context. Many practitioners seem convinced that mobile apps have the potential to become a powerful B2B marketing tool. Yet B2B mobile applications are still fairly uncommon and great insecurity seem to prevail in regards to how companies can use mobile apps successfully as vehicles for B2B marketing. The purpose of this study is to investigate how mobile applications can be used as marketing tools in a B2B context and to investigate if mobile applications have any impact on customer relations and experienced customer value. To do so, we have conducted a case study of a B2B company using a mobile application in their marketing programme. A quantitative telephone survey was conducted to estimate awareness and usage of the app among customers within the target group. Qualitative data has been compiled through a number of in-depth interviews with involved stakeholders of the investigated company as well as a number of customers using the app. The empirical findings have been analyzed using a theoretical framework based on theories of relationship marketing and value creation, encompassing Morgan & Hunt’s (1994) Key Mediating Variable Model and Amit & Zott’s (2001) Value Creation Model. The findings of the study indicate that mobile applications can have a positive impact on customer relations and the value that customers experience when engaging in transactions with a company. Furthermore, a majority of the respondents participating in the study have a positive attitude towards mobile applications and believe that mobile apps have a number of advantages in relations to other marketing channels. Based on these finding the authors have come to the conclusion that mobile apps can be an appropriate marketing tool for B2B-companies seeking to deepen customers relations and enhance customer value.

Denna uppsats har syftat till att göra en kartläggning över hur personer över 55 år använder digitala kanaler inför resor samt deras åsikter kring denna användning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fått ett producentperspektiv som kan relateras till kartläggningen av åldersgruppen. För att genomföra detta har en kvantitativ enkätundersökning legat till grund. Denna enkät har distribuerats via olika digitala kanaler på internet. Dessa olika kanaler har haft som gemensam nämnare att de varit riktade mot reseintresserade personer vilket gjort att svaren förmodligen blivit mer relevanta för studien. Vidare har det även genomförts en intervju med Kulturresor Europa för att få en insikt i hur de arbetar mot åldersgruppen i deras dagliga arbete. En litteraturstudie har även blivit gjord för att skapa en teoretisk referensram för studien. Denna referensram är uppdelad i två delar varav den första innehåller teorier om marknadsföring. Här presenteras bland annat teorier kring relationsmarknadsföring och sociala medier som ett verktyg för detta. Den andra delen har fokus på målgruppen och presenterar teorier och statistik kring svenskar och äldre på internet, seniorer som turister och olika kategoriseringar av turister och teknikanvändare. En analys kring hur dessa teorier kan kopplas till kartläggningen av åldersgruppen och Kulturresor Europas arbetssätt har sedan gjorts för att svara på studiens syfte. I arbetet med denna uppsats har det tydliggjorts att denna åldersgrupp använder sig av internet i hög grad och på sociala medier är det framförallt på Facebook som de återfinns. De är överlag trygga med att boka och söka information om resor på internet men de tar gärna hjälp av en familjemedlem eller vän vid själva bokningen. En viss tendens till att målgruppen använder sociala medier i större utsträckning som ett kommunikationsverktyg än vad som tidigare forskning visat har även identifierats. Utöver detta verkar det som att målgruppen i vissa anseenden anser sig resa mer självständigt än vad de kanske gör. Denna information kan användas av Kulturresor Europa för att erbjuda mer flexibla alternativ på paketresan som ger känslan av ett mer självständigt val. För vidare forskning rekommenderas bland annat en mer djupgående studie med en kvalitativ ansats för att få reda på varför målgruppen tänker och agerar så som den gör. / The purpose of this essay has been to examine how people over the age of 55 use digital channels before travelling and their opinions of doing so. By a case study of Kulturresor Europa the essay has been getting a producer perspective in this matter, which gave the opportunity to analyze how they work in comparison to the examination of the age group. The base of this essay has been a quantitative survey, which has been distributed through a number of digital channels on the Internet. These different channels have had certain characteristics in which they’re all directed to people with travelling as an interest and therefore supposedly are legitimate for the purpose of this essay. Further on an interview has been done with Kulturresor Europa. The purpose of the interview was to get an insight of how they work with this age group on a daily basis. Also there has been made a literature study to create a theoretical frame of reference for this essay. This frame of reference is divided up into two parts in which the first one contains mainly of marketing related theories’. In this section you’ll get presented with theories’ of relationship marketing and social media as a tool in this matter. The second part is focused on the target group and is presenting theories’ and statistics about Swedes and the elderly on the Internet, seniors as tourists and different categorizations of technology users. An analysis of how these theories’ could be compared against the examination of the age group and how Kulturresor Europa’s work with them have later been done with the intention of answering the essays purpose. Working with this essay it has clarified that this age group has a high Internet usage with Facebook being the social media in which most of them can be found. They are generally confident about booking and searching information about travel in the Internet but they still would like to have a family member or a friend present during the actual booking. A certain tendency from this target group showing that their social media usage as a communication tool is increasing has been showing compared to previous research. In addition it seems that the target group in some aspects thinks of themselves as travelling more independently than what they might actually do. This information could be used by Kulturresor Europa to offer more flexible alternatives on travel packages, which will add a feeling of making an independent choice. Further research recommendations among other things are a more profound study with a qualitative approach to find out why the target group thinks and acts the way they do.