I takt med att modebranschen expanderar och utvecklas, ökar även konsumenternas krav på hur företag arbetar med CSR. Internet och digitala kanaler har drastiskt förändrat tillvägagångssättet för hur konsumenter interagerar med företag och individer. Digitala kanaler och sociala medier har blivit moderna och viktiga plattformar där företag, effektivt och innovativt, kan kommunicera med konsumenterna. Ett av de mest betydelsefulla budskapen i dagens samhälle är hållbarhetsaspekter, formulerade i CSR. Dagens modeföretag kan därför, med fördel, använda digitala kanaler för att förmedla betydelsefulla budskap vilket företag inte tydligt tillämpar idag. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur svenska modeföretag kan profilera sitt varumärke genom att bättre utforma kommunikationen av CSR-arbetet via digitala kanaler. I den här uppsatsen har en konceptuell modell konstruerad av Prasad och Tata (2015) tillämpats för att kritiskt granska modeföretags kommunikation av CSR. Modellen visar på hur ett företag kan kommunicera sitt arbete kring CSR ut mot konsumenterna och modellen har använts för att analysera företagens kommunikation på deras digitala kanaler. Den konceptuella modellen visar även på att det kan uppstå ett glapp mellan det CSR-arbete som företaget vill och tror sig kommunicera utåt och den faktiska kommunikation som företaget sänder ut. På så sätt kan det även uppstå en disharmoni mellan konsumenternas förväntningar och företagets kommunicerade prestation, vilket visar på potentiella utvecklingsmöjligheter för företags kommunikation av CSR på digitala kanaler. De genomförda studierna visar på att majoriteten av de studerade företagen har en bristfällig CSR-kommunikation och att den mest effektiva kommunikationen av CSR bygger på transparens och trovärdighet. Det framkommer att samtliga modeföretag upplever en ökad efterfråga hos allmänheten och arbetar ständigt för att utveckla och förbättra företagens CSR-kommunikation på deras respektive hemsidor.

ABSTRACT Internet use in Sweden is among the highest in Europe. The increased availability and use of the Internet has changed people's behavior patterns. This, in turn, has made many companies choose to offer their products and services online. This means that there is less personal contact and that customer relations can be described as having gone from face-to-face to face-to-screen. Swedish banks have come a long way in terms of adapting its operations to customers’ demand in a global environment that is digitizing at a rapid pace. Today, banks offer most of their banking services via the Internet, which can be performed through digital channels such as computers, tablets or mobile phones. Current reports show that more people are willing to switch banks compared to last year and that customers perceive it as being difficult to get their needs met with just one kind of banking relationship. At the same time, it costs more for banks to attract new customers than to retain current ones, and a primary assumption behind most loyalty initiatives is that loyalty leads to increased profitability. The purpose of this study is therefore to investigate how Swedish banks are working with the factors that according to previous studies are the basis for achieving loyal private customers as well as for the factors of relevance to achieving loyal retail customers through digital channels. This qualitative study has a deductive approach with elements of induction. This is the case as theory used has first been examined by us in order to create a broader approach to knowledge. This has consequently laid the foundation for our empirical survey that is based on semi-structured interviews with Sweden's major banks. The main theories used in this study are from earlier research dealing with factors contributing to customer loyalty. By virtue of this, together with the empirical data relayed by the respondents, we have been able to evaluate the factors that affect customer loyalty through digital channels in the Swedish banks. The results show that the factors, which form the basis for achieving loyal customers through digital channels are: Customer Satisfaction, Communication, Trust, Commitment, Complaint Handling and Quality of Service. It has been shown that the banks' challenge is to solve the issue of customer encounters in the absence of face-to- face interaction. Our study demonstrates that this can be remedied by offering customers online consulting instead. To be more relevant in the customer's world, banks should also offer their customers the opportunity to receive targeted messages. Social media has proven to be of great importance in terms of two-way communication between bank and customer. Negative information disseminated through social media should be addressed by trained personnel in order to avoid the spreading of negative rumors about the bank itself. This particular channel has also proved to be a good one for managing feedback. By being open to this approach to social media, banks can get rapid feedback and thus ensure that customer expectations are being met.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Kils kommun använder sig av digitala kanaler i ett platsmarknadsföringssyfte. Intresset för undersökningen grundas i hur marknadsföring av platsen blir av allt större vikt för mindre kommuners överlevnad, som en konsekvens av den ökade urbaniseringen. Att marknadsföra en plats är inte ett nytt fenomen, men det blir i dagens samhälle allt viktigare i konkurrensen om invånare. Uppsatsen fokuserar på platsmarknadsföringen inom de digitala kanalerna, då dessa anses vara en stor tillgång för kommuner att marknadsföra sig genom. Samtidigt kan de innebära en demokratisk problematik, då det finns människor som fortfarande är analoga och av olika anledningar inte anammat den digitala utvecklingen. Digitala nätverk har skapat en lättillgänglig plattform som når ut till en stor mängd människor, vilket innebär ett kostnadseffektivt alternativ för platsmarknadsföring. Hur Kils kommun förhåller sig till digitala medier är något som intresserat oss under hela uppsatsarbetet. Även frågan huruvida vissa målgrupper anses mer eftertraktade i syftet att locka invånare, och därför prioriteras i platsmarknadsföringsarbetet, är föremål för uppsatsens undersökningar. Arbetet har utförts genom intervju med företrädare från Kils kommun, samt en visuell analys av kommunens digitala kanaler där Instagram varit i fokus. Frågeställningar som uppsatsarbetet avser besvara är: hur marknadsför sig Kils kommun digitalt? Vilka målgrupper riktar sig marknadsföringen till? Och hur vill Kils kommun framställa sin profil? Utifrån dessa frågeställningar analyseras och diskuteras den framtagna empirin i uppsatsen.

Miljöproblematiken har länge varit ett omdiskuterat ämne. Hållbarhet är ett ämne somgrundar sig i de problemen som finns i världen vilket innebär att högre krav ställs påföretagen baserat på kunders krav och efterfrågan. Digitala kanaler är ett relativt nyttfenomen som anses vara essentiell för att kunna särskilja sig som företag samt positionera sigpå marknaden utifrån de visioner och mål som företag har. Syftet med studien var att se hurföretag inom skönhetsbranschen använder sig av digitala kanaler för att särskilja sig ochskapa värde för kunden utifrån rätt sorts kommunikation. Uppsatsen genomfördes med enkvalitativ forskningsdesign med en deduktiv ansats genom att genomföra intervjuer samt attsamla in teori, för att sedan jämföra det med den empiriska data. Författarna valde att göra enkvalitativ studie eftersom intervjuer med representanter från företag möjliggör för fylligabeskrivningar av hur företag är verksamma inom skönhetsbranschen samt har ett aktivthållbarhetsarbete. Genom de kvalitativa intervjuerna bekräftas att värde, särskiljning och rättkommunikation stärker ett företags positionering. Den förmedlade kommunikationen pådigitala kanaler är en bidragande aspekt för att uppnå en högre grad av kundlojalitet samt enstärkt varumärkesidentitet. Genom en tydlig kommunikation som korrelerar med visionerstärks positioneringen inom ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. / Environmental issues have long been a controversial topic. Sustainability is a subject that isbased on the problems that exist in the world, which means that higher demands are placedon companies based on customer requirements and demand. Digital channels are a relativelynew phenomenon that is considered essential to differentiate oneself as a company andposition oneself in the market based on the visions and goals. The purpose of the study was tosee how companies in the beauty industry use digital channels to differentiate and createvalue for the customer based on the right kind of communication. The thesis was carried outwith a qualitative research design with a deductive approach by conducting interviews andcollecting theory and then comparing it with the empirical data. The authors chose to do aqualitative study because interviews with representatives from companies allow for fulldescriptions of how companies are active in the beauty industry and are working activelytowards sustainability. The qualitative interviews confirm that value, distinction, and the rightcommunication strengthen a company's positioning. The mediated communication on digitalchannels is a contributing aspect to achieving a higher degree of customer loyalty andstrengthened brand identity. Through clear communication that correlates with visions, thepositioning within an environmental sustainability perspective is strengthened.

Detta är en kvalitativ studie som har till syfte att utveckla kunskap om studie- och yrkesvägledares användning av digitala kanaler. Genom att samhället är i en ständig pågående utveckling gällande digitalisering, visar också forskning på att våra kommunikationssätt förändras. Kommunikationen mellan oss människor har utvecklats och idag använder vi den på flera olika sätt. Mot denna bakgrund ligger studiens intresse och utgångspunkt i digitala kanaler och hur de kan kopplas samman till studie- och yrkesvägledning. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att det gemensamma för informanterna är de inte har fått kunskap om digitala kanaler från sin genomförda studie- och yrkesvägledarutbildning. Resultatet visar även på tydliga gemensamma teman och mönster som informanterna har gällande digitala kanalers användning och hur de bör utvecklas. Samtliga informanter nämner tillgänglighet, flexibilitet och anpassningsbarhet som positiva aspekter när det kommer till arbetet med digitala kanaler. Vidare framkommer även att informanterna använder olika kanaler utifrån var dem är verksamma.

Intern projektkommunikation är ett högst aktuellt ämne då flertalet företag idag arbetar iprojekt. För denna studie har den digitala interna projektkommunikationen studerats på SVTMalmö. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring vilka digitala kanaler somanvänds på SVT Malmö för intern projektkommunikation och hur dessa används. Studien syftaräven till att undersöka de problem som uppstår i användandet av de digitala kanalerna. För attuppnå syftet har resultatet samlats in genom en kvalitativ metod och genom sex styckensemistrukturerade intervjuer. Som stöd till det empiriska materialet har ett ramverk av internkommunikations teori samlats in. Digitala kanaler som SVT Malmö använder i sin internaprojektkommunikation är interna nätverket, email, Skype, chatt telefon och SMS. Problem somupplevs med de digitala kommunikationskanalerna har identifierats och utgörs av en känsla avindividualitet och otydlighet, otillgänglighet, möte på distans samt engagemang och attityd.Diskussion och slutsatser visar på att företaget kan behöva se över sitt sätt att kombinera dedigitala kommunikationskanalerna då det idag uppfattas som otydliga och ostrukturerade. Detstår även klart att en del av de digitala kommunikationskanalerna uppfattas som otillgängligavilket skapar en sämre attityd och ett sämre engagemang hos de anställda. / Internal communication within project teams is a very relevant subject today, since mostorganizations work with a project structure. For this study, the internal digital communicationwithin project groups at SVT Malmö has been analyzed. The purpose of this study is to create adeeper understanding of which digital channels of communication within project teams that areused at SVT Malmö, and why. The study also serves to understand the problems that arise usingthese digital channels. To arrive at a conclusion, a qualitative research method has been used byconducting six semi-structured interviews. Frameworks for internal communications havefurther been used to support the empirical evidence. The digital channels SVT Malmö use forinternal communication within project teams are: intranets, e-mail, Skype, mobile chat forumsand text messaging. The issues experienced with these digital channels of communication areidentified to be feelings of individualism and vagueness, inaccessibility, distance and (lack of)commitment. Discussions and conclusions point to the need for the company to look over theuse of digital communication channels, since they today are seen as unclear and unstructured. Itis also clear that some of the digital communication channels are seen as inaccessible, whichcreates a worse attitude and commitment among the employees.

Den snabba framväxten av Internet försvårade evalueringen av hur Internet skulle användas i affärsverksamheter. E-handeln blev snabbt en accepterad del i verksamheten för många företag och ett koncept känt som attribution applicerades på marknadsföringskanaler. Attribution inom marknadsföring bygger på att det finns en serie kontaktpunkter (mellan exempelvis kund och e- handel) fram till en konvertering samlade i en så kallad konverteringsväg, för att se vilka de bidragande kanalerna är. Det finns idag sex standardiserade modeller som attribuerar förtjäns- ten olika beroende på hur man väljer att prioritera kanaler. Syftet med uppsatsen är att undersöka de sex standardiserade attributionsmodellerna samt ge en rekommendation för hur e-handelsföretag bör arbeta med attribution i syfte att effektivare utvärdera sina använda marknadsföringskanaler. Vidare undersöks möjligheten att kombinera traditionella och digitala kanaler i en sammanhängande attributionsanalys. Åtta semi-strukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med representanter från fyra e-handelsföretag samt med fyra attributionsexperter. Resultaten visar en majoritet av använd- ning av “sista icke-direkta klicket” samt en vilja att utveckla en mer rättvisande modell från företagens sida. Det visas att alla attributionsmodeller har för- och nackdelar och ett resone- mang för när respektive modell är lämplig illustreras. Innan val av attributionsmodell initieras krävs dock kunskaper om datainsamling, tillbakablicksperiod, produktanalys och kampanjfönster. De två största problemen att lösa för att få en effektiv attribution är enligt experterna “cross device”-användningen samt cookies som rensas. Dessa problem kan endast överkommas genom implementation av User ID vilket därför är ytterst nödvändigt för en pålitlig attributionsanalys. Att kombinera traditionella kanaler och digitala kanaler i en attributionsanalys är idag ej möjligt, men kan komma att bli möjligt i framtiden om integritetsaspekten av en konverterings- fokuserad uppföljning av traditionella kanaler går att överkomma. Viktigaste insikten att ta med sig är att attribution egentligen bara är olika sätt att se på världen beroende på vilken modell som väljs. Därför är strategin bakom valet mycket viktig, framförallt valet av vilka kanaler som ska prioriteras inom verksamheten, det vill säga; introducerande, varumärkesbyggande eller konverterande kanaler.

Den här studien undersöker hur en influencers trovärdighet påverkas om hen visar upp positiva samt negativa aspekter av sitt liv genom olika digitala kanaler. Syftet med studien är att undersöka hur trovärdig mottagaren upplever influencers som producerar innehåll på sina digitala kanaler som består av både positiva och negativa aspekter av influencerns liv. En enkät genomfördes samt en kodning av Bianca Ingrossos olika digitala kanaler. Ingrosso är en av Sveriges största influencers och är i denna uppsats representativ för influencer världen. Resultatet från enkäten och kodningen tillsammans med teori gav studien en slutsat. Slutsatsen blev att en influencer kan framstå mindre trovärdig när hen uttrycker både positiva och negativa aspekter av livet på olika digitala kanaler. Däremot visar studien att det potentiellt är så att en influencer inte behöver ha en hög grad av trovärdighet för att bli en stor influencer med många följare. / This study examines how an influencers credibility is affected by the fact that they show positive as well as negative aspects of their lives through various digital channels. The aim of this study is to examine how credible recipients perceive influencers when they produces content on various digital channels that contains both positive and negative aspects of their lives. A survey was conducted as well as a coding of Bianca Ingrosso's digital channels. Ingrosso is one of Sweden’s biggest influencers and is representative of the influencer world in this study. The result from the survey and the coding together with theory gave the result that an influencer can appear less credible when expressing both positive and negative aspects of life on different digital channels. However, the study shows that an influencer doesn't necessarily have to have a high level of credibility to become a successful influencer with many followers.

Denna studie undersöker hur digital innehållsmarknadsföring utformas på en växande företag-mot-företag marknad i syfte att få en större förståelse för särdrag och utformning i detta specifika sammanhang. Vidare studerades implikationer angående möjligheten att digital innehållsmarknadsföring kan hjälpa företag som riktar sig mot andra företag att växa och ta marknadsandelar. De företag som specifikt studeras är låneförmedlare som riktar sig mot företag för att jämföra och förmedla företagslån. Studier om marknadstillväxt samt om digital innehållsmarknadsföring företag-mot-företag har tillämpats för att besvara frågeställningen. Metoden som denna studie anpassade var kvalitativa semistrukturerade intervjuer via zoom med marknadsföringsansvariga för de studerade företagen. De teoretiska implikationerna som denna studie kom fram till var att digital innehållsmarknadsföring primärt används i syfte att skapa engagemang och varumärkeskännedom hos potentiella företagskunder på en växande marknad. Genom värdeskapande innehåll ökar marknadskännedomen vilket därmed bidrar till marknadstillväxt. Detta marknadsfördes framförallt genom Google Ads men även genom Instagram och Facebook.

Problemformulering och syfte: En kris ställer hårda krav på en organisation vilket gör kommunikation till ett centralt verktyg för att lindra eventuella varumärkesskador. Jetlineolyckan fick stor uppmärksamhet i media vilket gjorde att Gröna Lunds organisation var i en pressad situation vid, och strax efter olyckstillfället. Därför är det här en högst relevant händelse att analysera för att kunna dra slutsatser kring hur Gröna Lund hanterade krisen med hjälp av kommunikation. Händelsen har dessutom inte varit särskilt förekommande i tidigare studier vilket gör att det finns en forskningslucka. Studien syftar på att undersöka hur Gröna Lund hanterade sin kriskommunikationsstrategi på Instagram och i pressmeddelanden kopplat till olyckan, samt hur kommunikationen anpassades mellan kanalerna. Metod och material: Den här studien är utförd med en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyserats är Gröna Lunds officiella kommunikation bestående av sex inlägg från nöjesparkens Instagramkonto, samt tre pressmeddelanden från MyNewsdesk. För att få svar på studiens frågeställningar och syften skapades förhandsdefinierade frågor som grundar sig i tidigare forskning och teorier inom kriskommunikation. Dessa ställdes sedan mot materialet för att få ett resultat. Huvudresultat: Resultatet visar att Gröna Lund frekvent använde sig av en rad olika strategier och metoder i deras kriskommunikationshantering. Bland annat är ansvarsfullhet och medkänsla något som kännetecknar kriskommunikationen i allmänhet. När det kommer till kanalanpassning finns det små skillnader. Det går däremot inte att säga att Gröna Lund aktivt anpassade kommunikationen då användandet överlag av olika strategier är likvärdig mellan de båda kanalerna.