SammanfattningSociala medier växer som marknadsföringsverktyg och det är enligt forskare ett utmärkt sätt för företag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomförts de senaste åren och det finns fortfarande ett stort intresse inom ämnet. Det vi har valt att undersöka är hur företag idag använder sig av sociala medier i sitt marknadsföringsarbete, vi har även valt att jämföra två olika branscher för att utöka kunskapen inom det redan utforskade området. Vi har därför valt att se på modebranschen och teknik- och industribranschen för att utreda om det finns skillnader mellan dessa när det kommer till arbetet med sociala medier. För att undersöka detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra företag inom modebranschen och fyra företag inom teknik- och industribranschen. Vi har använt oss av primärkällor och sekundärkällor, där våra primära källor utgörs av våra kvalitativa intervjuer och våra sekundära källor är hämtade ur tryckta källor och elektroniska källor. Resultatet vi fick har lett oss fram till slutsatsen att modebranschen kan dra större nytta av att använda sig av sociala medier då de fyra företag vi intervjuat säljer en produkt, till skillnad från de fyra företag vi intervjuat inom teknik- och industribranschen som är tjänsteföretag. Modebranschen ser sociala medier som en mer naturlig del av marknadsföringen, medan teknik- och industribranschen är mer traditionell och använder sociala medier mer för att utveckla sin relationsmarknadsföring och även som en kundtjänstkanal. Modebranschen arbetar mycket med bloggar, kampanjer och tävlingar medan teknik- och industribranschen arbetar mycket med rekrytering via sociala medier. Båda branscher ser sociala medier som en ökande trend och förstår vikten av att synas i de forum där deras kunder verkar.

In the light of the problems the media industry are struggling with, local news reporting is only one of the challenges the news organizations are facing. When local editors is being moved to the cities the tie with the local community is being severed. The aim of this study has been to analyze how the inhabitants of Vilhelmina municipality talks about their experiences of local journalism. With methodological inspiration from the Critical discourse analysis (CDA) this study examined the discourses of local journalism, social media, journalism's role and municipal policy. The theorectical framework consisted theories of media and democracy, convergence culture and discourse theory. The survey was conducted with four focus groups interviews. The focus groups were divided in different cathegories based on the participants experiences, ages and employment. The groups consisted of politicians, senior citizens, municipal employees and younger students. Results showed that some of the groups put high value in physical presence and that the absence of local editors were seen as a problem. The importance of local journalism were unmistakable and the groups talked about local journalism in similar ways. Different opinions mostly occured when it came to discourses about the importance and effects of social media. Another discourse that were identified were the discourse about the political climate in Vilhelmina. The changing media landscape were seen as one of the main factors when it came to conflicts and misunderstandings that have characterized the debate in the last years. In summary, a changed media landscape can not only be seen as a threat. In fact, in small municipalities like Vilhelmina, technological developments might be one of the solutions when it comes to maintain local journalism. The biggest problem is rather the lack of investigative journalism that occur when local editors is disappearing.