Enligt det tjänstelogiska synsättet blir upplevelsen kring ett köp allt viktigare. Samtidigt är varumärket en viktig resurs i marknadsföringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang för hur varumärket passar in i interaktionen mellan företag och konsument. Denna studie undersöker vilken roll varumärket har i den värdeskapande processen utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av dessa teorier som sedan illustreras i praktiken med hjälp av klädföretaget Hollister. Resultatet av undersökningen visar att Hollister Co. lägger stor vikt vid den värdeskapande processen och på att hålla en god relation till sina kunder. Genom att kombinera tjänstelogiken och varumärkesstrategi anser vi att de skapar värde genom processens tre faser. Slutsatsen är att varumärket kan ses som en resurs till tjänstelogiken och de två teorierna förenas till en modell i slutsatsen.

Den svenska alkoholmarknaden har länge präglats av monopol. På senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med lagändringen från 2007 då privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna lagändring har öppnat upp möjligheten för internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden. Den svenske konsumenten har nu en ny alkoholmarknad att beträda, men vad är det som lockar konsumenten att ta till sig denna marknad? Erbjuder handel av alkoholhaltiga drycker via internet mervärden till konsumenten som gör denna marknad attraktiv? Syftet med uppsatsen är således att undersöka om konsumenten finner mervärden vid handel av alkoholhaltiga drycker via internet och vilka dessa är, genom att analysera de faktorer som påverkar konsumenternas köpbeteende. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvantitativ studie i form av en internetbaserad enkät som berör konsumenters köpbeteende och vilka mervärden de upplever vid internethandel av alkoholhaltiga drycker. Genom undersökningen har vi identifierat vilka faktorer som påverkar konsumentens köpbeteende och sett att internethandel av alkoholhaltiga drycker erbjuder mervärden till konsumenten. De slutsatser vi kan dra genom vår undersökning är att det finns mervärden som gör internethandel av alkoholhaltiga drycker till en attraktiv marknad för konsumenten.

Denna studie behandlar hur företaget Gällöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprätta långsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa ställs högre krav på att bibehålla befintliga kunder och återta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser där varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett värde som främjar att långsiktiga relationer upprättas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar. Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillämpas där det empiriska underlaget består av intervjuer med personer inom Gällöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat påvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprättande av långsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som Gällöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbättra sitt arbete med att upprätta långsiktiga kundrelationer.

Användningen av solceller har haft global exponentiell tillväxt sedan 2000-talet och många experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. På den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel på endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller är att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras på eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsägare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar värde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan påverka tillväxten av solceller på den svenska elmarknaden. För att undersöka detta har två fallstudier utförts för fastighetsbolagen Uppsalahem och Specialfastigheter som båda har befintliga solcellsanläggningar. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån en övergripande nätverksteori samt en resursanalys med hjälp av 4R-modellen där interaktionerna mellan aktörernas resurser analyseras. Genom att studera interaktionerna kan värden identifieras. Vår studie visar att på grund av höga initialkostnader och låg ersättning för producerad el kan solcellsinvesteringar vara ekonomiskt olönsamma beroende på solcellsteknik och installationsteknik. Dessutom har verkningsgraden potential att utvecklas och priset för solcellsgenererad el är högt i förhållande till det låga elpriset. Ytterligare en utmaning är att bibehålla balansen vid ökad anslutning av solceller, vilket kan kräva stora satsningar och investering i elnätet. Dessa skapar utmaningar för solcellernas tillväxt på elmarknaden. Dock visar resultaten att solcellsinvesteringar bidrar till både sociala och miljömässiga aspekter, såsom långsiktig hållbarhet, stärkt varumärket och kunskapsutbyte. Dessutom bidrar det till att företaget skapar affärsrelationer med andra aktörer samt ligger i framkant vad gäller tekniken, och detta är i sig viktigt i omställning mot ett hållbart samhälle. Investeringar i solcellsanläggningar har därmed inte alltid en direkt ekonomisk lönsamhet men indirekta effekter skapar värde som gör att det finns incitament att investera.

The field of work and employment is constantly undergoing changes. In order to help organizations to adjust to new conditions, different models for organizing have been developed. Many of these models are spread worldwide, due to the need for organizations to meet demands of flexibility and efficiency. In this study, a small number of models, which contains solutions of how to organize work in Human Resources, have been selected. The author and scientist Dave Ulrich, who has had a large influence on the development of the work in Human Resources, originally founded these models. The aim of this study was to examine how these models were functioning, in reference to the different departments of Human Resources labor within the township of Uppsala. Through interviews with seven HR employees and two HR executives we have examined how the models were implemented, how the models were functioning in a public organization and how this has affected the relationship between the different HR departments. The study shows that the work with HR has been made clearer for the employees since the models have been introduced. The division between strategic and operative tasks has been a central part of the new design, which has contributed to specialization among the HR employees. At the same time, a certain amount of confusion in the division of labor still exists. This partly seems to devolve upon the difficulty in transferring models that originally were constructed for private organizations into public organizations, together with a deficient introduction to the new models. In addition to this, the changes seem to have been lacking in acceptance among the employees when they were carried out.

Målet med denna studie har varit att undersöka huruvida tillgänglighet inom IT och på internet kan vara värdeskapande för ett fallföretag specialiserat på utveckling av mobila IT-­‐‑lösningar, samt hur dessa potentiella värden kan realiseras. Det har gjorts genom en kvalitativ undersökning där stort fokus har legat på att hålla intervjuer med representanter från fallföretaget samt ett antal av dess kunder. Dessa intervjuer har baserats på en semistrukturerad intervjuguide som i sin tur är baserad på ett teoretsikt ramverk som tar upp tre huvudområden: tillgänglighet, värderealisering och värdeskapande, och affärsystem. Baserat på intervjuerna har sedan analyser kunnat göras för att få reda på vilken syn som finns rörande tillgänglighet i dagsläget samt hur fallföretagets förutsättningar ser ut inför en utvidgning av deras affärsmodell. Undersökningen har kommit fram till att området tillgänglighet med fokus på internet och IT är under utveckling och att marknaden är relativt ny och utan några riktigt stora aktörer. En av de största fördelarna med att ha kompetens inom tillgänglighet är att det skulle var en bra konkurrensfördel för utvecklingsfirman som skulle kunna vinna fler uppdrag genom att erbjuda särskild fokus på tillgänglighet. / The main purpose of this thesis work have been to determine if web accessibility can be of value for the case company, which is specialised on mobile solutions and IT, as well as find a way to make potential values into a reality. The project have been conducted in a manner of qualitative methodology where a great focus have been to interviewing employees at the case company as well as some representatives from their customers. The interviews have been conducted in a semi-­‐‑ structured fashion, based upon a theoretical outline consisting of: web accessibility, value creation and value realisation, and business model. The analysis has grounded in the results from the interviews, with the aim to determine the current overall view of accessibility and how the conditions for a future stretching of the business model of the case company. The conclusion of the study has been that the market for web development with a focus on accessibility is rather new and with few large contesters. One of the greatest advantages with accessibility is that it offers a competitive advantage for the case company so that it would be able to win more business by offering a special focus on web accessibility.

Modern teori kring marknadsföring har skiftat fokus från en varudominerande logik gentemot en tjänstedominerande där värdeskapande, och mer specifikt samskapandet av värde mellan producent och konsument är centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som användare i varumärkescommunities använder för att skapa värde, ofta på fanbaserade communities där användarna är beundrare av ett specifikt varumärke. Denna uppsats syftar till att utröna hur värdeskapandet för konsumenten skapas på de internetbaserade communities där både konsument och producent närvarar, och avviker därför ifrån rent fanbaserade och konsumentstyrda communities. Uppsatsens resultat härstammar ifrån en empirisk undersökning som delvis består av observation utav hundratals foruminlägg postade på The Spotify Community, ett community drivet av Spotify, det digitalt streamande musikföretaget. Utöver det har två frekventa användare av forumet intervjuats för att erhålla personliga åsikter kring communityt och värdeskapandet. Det empiriska resultatet mynnar ut i att det generellt visade sig att konsumenter anser sig delaktiga i värdeskapandet, och företagets närvaro genererar en trygghet hos konsumenterna att få svar på önskemål, problem och dylikt. Vidare resulterade empirin i att de värdeskapande praktiker som undersökts utvecklar en något annorlunda fysiologi när företaget är en aktör i communityt.

Under de senaste åren har svenska folkets medievanor ändrats. Det har skett ett digitalt skifte och det har blivit allt vanligare att titta på tv via webben istället för att ta del av den linjära tv-tablån. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur SVT anpassar sig till den nya mediesituationen. För att ta reda på detta har vi gjort en fallstudie över SVT:s tvoddar. En tvodd är en tv-sänd podcast och ett nytt format som SVT har utvecklat där en eller två programledare diskuterar ett utvalt ämne med varandra eller med inbjudna gäster. Med en kvalitativ riktad innehållsanalys på sju tvoddar har vi undersökt innehållet kopplat till teorier om kommersialisering, kvalitet och värdeskapande i medier. Utöver denna innehållsanalys har vi också gjort åtta kvalitativa intervjuer med programledare för tvoddarna och personal inom SVT:s organisation. Intervjuerna har fokuserat på drivkrafterna bakom utformandet av tvoddarna, samt vilken roll tvoddarna spelar i SVT:s satsning på framtiden. Resultatet av innehållsanalysen visar att tvoddarna innehåller inslag av personifiering och trivialisering. Produktionen av tvoddarna kännetecknas av spontanitet och en vilja att experimentera med teknik och format. Tvoddarna produceras i SVT:s minsta studio med robotstyrda kameror och endast en sändningsproducent som sköter all teknik. I förhållande till dessa förutsättningar håller tvoddarna en hög teknisk nivå, men ibland märks det av i klippning och kameraval att det är få personer bakom kameran. De främsta drivkrafterna vid utformandet av nya format för SVT är att utforska nya tekniska möjligheter, anpassa sig efter det nya medielandskapet, producera kostnadseffektiv tv och att distribuera programmen på digitala plattformar.

Background: Even though the fashion industry has grown to become one of the most digitized and consumed industries in the world, it seems to be an issue for physical fashion companies to break through within ecommerce. This is due to the lack of ability for physical companies to adapt to the digital development and the changing customer behavior prevailing on the internet. E-commerce has gone from selling goods and comparing prices online, to provide valuecreating experiences for customers. As a result, the competition has drastically increased, which makes the customer able to easily move and choose between a variety of e-commerce platforms. As an increased understanding of customer experience in e-commerce can provide profit-sharing competitive advantages, it is important for physical fashion companies to take customer preferences into account. Purpose: The aim of this study is to generate an understanding of valuecreating activities in e-commerce and what customers value on ecommerce platforms. Methodology: This thesis is based on a qualitative research strategy with an abductive research approach. The empirical material has been collected by means of semi-structured interviews and observations with seven respondents in the ages between 19 and 40 years. Conclusion: Based on the results of the study, it is necessary for fashion companies to maintain an utilitarian and hedonic approach to generate value-creating activities. The conclusions indicate that the utilitarian activities should be designed in a standardized manner, while the hedonic activities rather should keep an unique and distinctive approach.

Supportrar är en viktig intressent för fotbollsföreningar. Fotbollssupportrar är konsument av samma produkt som de är medproducent av då de betalar för att gå på fotbollsmatcher samtidigt som de är med och skapar stämningen kring matchen. Svensk fotboll är reglerad av 51%-regeln vilket innebär att föreningens medlemmar också är ägare av föreningen. Denna tredelade roll som supportrarna besitter är en del av komplexiteten i relationen mellan en fotbollsförening och dess supportrar. Med bakgrund av tidigare forskning gjord kring Stakeholder Theory har fokus till störst del har varit att identifiera fotbollsföreningars olika intressenter och hur viktiga de är för organisationen. Denna studie kommer endast att fokusera på en intressent i en förening i Sverige med ambitionen att utifrån Stakeholder Theory beskriva relationen mellan en fotbollsförening och dess supportrar, ur båda parters perspektiv, vilket även efterfrågats av tidigare studier inom ämnet. En kvalitativ studie har genomförts där empiriskt material samlats in genom semi- strukturerade intervjuer med valda representanter från Djurgården Fotboll samt föreningens supportrar. Det empiriska materialet analyserades utifrån Stakeholder Theory för att sedermera besvara studiens syfte och frågeställning. Resultatet visar att supportrar är den viktigaste intressenten för Djurgården Fotboll och att Stakeholder Theory grundläggande kan ge en förklaring till supportrarnas betydelse som intressentgrupp.