Dagens samhälle lägger mer fokus på hållbarhet än tidigare, där institutionella investerare är en central aktör, vilket gör att intresset för hållbara investeringar växer. Institutionella investerare har skiftat fokus mot mer hållbara investeringar på grund av press från deras kunder och företagen har idag ett stort socialt ansvar, grundat på sociala-, bolagsstyrnings- och miljökriterier. Aktörer på finansmarknaden erbjuder idag ett stort antal gröna fonder, där de ställer hållbarhetskrav på bolaget som ingår i fonden. Företagen som ger ut hållbarhetsrapporten har även ett ökat engagemang för att ge ut rapporter av hög kvalité, samtidigt som kraven på rapporterna har ökat. 2014 presenterades ett nytt EU-direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftning som trädde i kraft 2016. Den nya lagen innehåller bestämmelser om att bolag med en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport och företagen ska även lämna upplysningar kring sociala förhållanden, miljö, personal, korruption och mänskliga rättigheter. Vilka icke-monetära värde som skapas genom en hållbarhetsrapport har till viss del undersökts, men vilka faktorer som bidrar till detta värde har inte tydligt förklarats. Därav var syftet med studien att genom ett tjänstelogiskt perspektiv förstå vilka värdefaktorer i hållbarhetsrapporteringen som påverkar värdeförslaget baserat på icke-monetära värden till institutionella investerare. Genom förståelse för existerande brister i dagens hållbarhetsrapporter kopplat till lagkrav och extern granskning var syftet att presentera hur ett tydligare värdeförslag kan uppnås i framtiden. I studien tillämpades en kvalitativ ansats där telefonintervjuer genomfördes med 11 respondenter med goda kunskaper inom området. Resultatet visar på att det finns värdefaktorer som skapar ett värdeförslag idag, där de mest centrala faktorerna var information kring risker och möjligheter, samt hur bolagets självkännedom kan gynna både företagets interna verksamhet och externa kommunikation. De främsta bristerna som i hållbarhetsrapporterna var bristen på jämförbarhet och bristen på tydliga, kvantifierbara mål. För att skapa ett tydligare värdeförslag föreslogs fortsatt samarbete mellan aktörerna, en ökad extern granskning, enhetliga ramverk samt ändrat lagstiftning för att driva utvecklingen kring rapporteringen framåt.

Bakgrund: Short-termism beskrivs i såväl den vardagliga debatten som i akademiska undersökningar som ett hinder för bolags långsiktiga värdeskapande. Trots detta så är inte relationen mellan short-termism och långsiktigt värdeskapande undersökt tillräckligt. Utöver detta så har tidigare studier funnit att tidshorisonten inom bolagsstyrning påverkar ett bolags finansiella prestationer, men inte kunnat fastställa hur relationen mellan short-termism, långsiktigt värdeskapande och finansiella prestationer ser ut. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelse för relationen mellan short-termism, långsiktigt värdeskapande och finansiella prestationer, samt förklara vilka faktorer som påverkar variation av short-termism inom den svenska IT-branschen. Metod: Genom en kvantitativ metod i kombination med en deduktiv ansats så har studien undersökt hur relationen mellan olika fenomen inom bolagsstyrningen ser ut. Detta är gjort med ett urval bestående av IT-bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Slutsats: I en svensk kontext är agentteorin applicerbar, där ägande tycks vara starkast drivande faktorn när det kommer till tidshorisonten inom bolagsstyrning. Studien finner inte några empiriska bevis för att en relation mellan short-termism och långsiktigt värdeskapande finns, vilket påvisar att dessa två fenomen inom bolagsstyrning inte nödvändigtvis har en negativ relation mellan sig. Resultat från studien har dock visat att short-termism har en positiv relation till kortsiktiga finansiella prestationer, medan långsiktigt värdeskapande har en negativ relation till kortsiktiga finansiella prestationer. Det ser studien som ett empiriskt bevis för nyttan av att kunna balansera short-termism och långsiktigt värdeskapande för att uppnå en effektiv bolagsstyrning. / Background: Short-termism is described in both commonplace debate and academic research as an obstacle to company's long-term value creation. Nevertheless, the relationship between short-termism and long-term value creation is not investigated enough. In addition to this, previous studies have found that the time perspective within corporate governance affects a company's financial performance, but has not been able to determine how the relationship between short-termism, long-term value creation and financial performance appears. Purpose: The purpose of this study is to increase understanding of the relationship between short-termism, long-term value creation and financial performance, as well as explain the factors that influence the variation of short-termism within the Swedish IT industry. Method: Through a quantitative method in combination with a deductive approach, the study has investigated the relationship between different phenomena within corporate governance. The sample consists of companies from the IT industry listed on the Stockholm Stock Exchange. Conclusion: In a Swedish context, the agency theory is applicable, where ownership seems to be the strongest driving factor when it comes to the time perspective within corporate governance. The study does not find any empirical evidence that a relationship between short- termism and long-term value creation exists, which shows that these two phenomena of corporate governance do not necessarily have a negative relationship to each other. However, the results of the study have shown that short-termism has a positive relation to short-term financial performance, while long-term value creation has a negative relation to short-term financial performance. These empirical evidences indicate the benefit of being able to balance short-term and long-term value creation in order to achieve effective corporate governance.

Mobilapplikationer har på bara några år kommit att bli en naturlig del i marknadsföringsmixen för många företag som vänder sig till slutkonsumenter. Nu spås företagsapplikationer, mobilapplikationer skapade för företagsanvändare, stå inför sitt stora genombrott. Det verkar bland forskare och praktiker finns en allmänt utbredd åsikt om att mobilapplikationer har stor potential att bli en kraftfull B2B-marknadsföringskanal. Trots detta har mobilapplikationer ännu inte fått något omfattande genomslag inom B2B- sektorn och det råder stor osäkerhet kring hur de möjligheterna som mobilapplikationer har potential för ska tas tillvara. Syftet med den här uppsatsen är att försöka räta ut några av dessa frågetecken genom att utreda hur en mobilapplikation används som marknadsföringskanal av ett svensk B2B- företag, och utifrån detta undersöka mobilapplikationers potential som marknadsföringskanal utifrån två för B2B-marknadsföringsområdet centrala teoretiska perspektiv: relationsmarknadsföring och värdeskapande. För att kunna göra detta har vi genomfört en fallstudie av hur ett svenskt B2B- företag, ABB använder sig av mobilapplikationer i marknadsföringssyfte. Studien bygger på både kvantitativ och kvalitativ data i form av en telefonsurvey med 50 respondenter i mobilapplikationens primära målgrupp, samt 7 djupintervjuer varav 2 intervjuer med intressenter från undersökningsföretaget och 5 intervjuer med kunder till företaget som använder mobilapplikationen. Baserat på resultatet av undersökningarna har vi kunnat konstatera att den undersökta mobilapplikationen i ABB:s fall har påverkat både relationen mellan företaget och dess kunder, och det värde som kunderna upplever i transaktioner med företaget, positivt. Vidare har vi kunnat konstatera att en majoritet av respondenterna i våra undersökningar har en positiv inställning till mobilapplikationer som marknadsföringskanal. Våra djupintervjuer har också visat att kunderna anser att mobilapplikationer har många fördelar gentemot andra marknadsföringskanaler. Vi har utifrån detta kunnat dra slutsatsen att mobilapplikationer kan utgöra en lämplig marknadsföringskanal för B2B-företag. / Mobile applications are often claimed to be a suitable marketing tool for B2B companies and the world market for B2B mobile applications is expected to outgrow the mobile app market for consumer products within a few years. The idea of using mobile applications as a B2B marketing tools has been discussed by theorists in the field for years but there is still an evident lack of studies focusing on the use of mobile application in a B2B context. Many practitioners seem convinced that mobile apps have the potential to become a powerful B2B marketing tool. Yet B2B mobile applications are still fairly uncommon and great insecurity seem to prevail in regards to how companies can use mobile apps successfully as vehicles for B2B marketing. The purpose of this study is to investigate how mobile applications can be used as marketing tools in a B2B context and to investigate if mobile applications have any impact on customer relations and experienced customer value. To do so, we have conducted a case study of a B2B company using a mobile application in their marketing programme. A quantitative telephone survey was conducted to estimate awareness and usage of the app among customers within the target group. Qualitative data has been compiled through a number of in-depth interviews with involved stakeholders of the investigated company as well as a number of customers using the app. The empirical findings have been analyzed using a theoretical framework based on theories of relationship marketing and value creation, encompassing Morgan & Hunt’s (1994) Key Mediating Variable Model and Amit & Zott’s (2001) Value Creation Model. The findings of the study indicate that mobile applications can have a positive impact on customer relations and the value that customers experience when engaging in transactions with a company. Furthermore, a majority of the respondents participating in the study have a positive attitude towards mobile applications and believe that mobile apps have a number of advantages in relations to other marketing channels. Based on these finding the authors have come to the conclusion that mobile apps can be an appropriate marketing tool for B2B-companies seeking to deepen customers relations and enhance customer value.

No description available.

Studien är en pedagogisk designforskning som genom en intervention belyser hur de entreprenöriella förmågorna komplexitet, ansvar och samverkan framträder genom en kombination av metoderna värdeskapande lärande och matematisk modellering. Studien avser också att belysa om metoderna kan bidra till ett kontextuellt och strategiskt matematiskt kunnande. Resultatet består av en beskrivning och analys av de förmågor som framträtt samt en analys av de designprinciper som användes för att tillverka den uppgift som eleverna använde under projektets gång. Resultatet visar att kombinationen av metoderna värdeskapande lärande och matematisk modellering, dels genom sin verklighetsanknytning och uppmuntrande till elevers engagemang, skapar goda möjligheter för ovanstående förmågors framträdande. Den andra delen av resultatet visar att eleverna behöver ges en god förförståelse för att bibehålla ett matematiskt fokus igenom hela uppgiftsprocessen.

Vi har i denna uppsats undersökt hur ett småföretag kan skapa gemensamt värde kopplat till en av deras produkter, och hur skapandet av gemensamt värde kan bidra till en cirkulär värdekedja. För att undersöka frågeställningen har teorier om värdekedjor, gemensamt värdeskapande samt cirkulär ekonomi applicerats på en produkt, Clamp Tray, som säljs av det svenska småföretaget NAVET. Genom intervjuer och annat informationssamlande, har en tydlig värdekedja av Clamp Tray byggts upp, och denna har slutligen analyserats med en kombination av teorierna gällande gemensamt värde och cirkulär ekonomi. Resultaten visar att Clamp Tray redan har kommit en god bit på vägen till en cirkulär värdekedja, och att det även finns en stor potential inför framtida utveckling, genom bland annat omdefinierande av produktiviteten i värdekedjan, återupptagandet av produkter och marknader samt möjliggörandet av lokala kluster, faktorer som är centralt inom gemensamt värdeskapande.