Användningen av solceller har haft global exponentiell tillväxt sedan 2000-talet och många experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. På den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel på endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller är att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras på eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsägare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar värde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan påverka tillväxten av solceller på den svenska elmarknaden. För att undersöka detta har två fallstudier utförts för fastighetsbolagen Uppsalahem och Specialfastigheter som båda har befintliga solcellsanläggningar. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån en övergripande nätverksteori samt en resursanalys med hjälp av 4R-modellen där interaktionerna mellan aktörernas resurser analyseras. Genom att studera interaktionerna kan värden identifieras. Vår studie visar att på grund av höga initialkostnader och låg ersättning för producerad el kan solcellsinvesteringar vara ekonomiskt olönsamma beroende på solcellsteknik och installationsteknik. Dessutom har verkningsgraden potential att utvecklas och priset för solcellsgenererad el är högt i förhållande till det låga elpriset. Ytterligare en utmaning är att bibehålla balansen vid ökad anslutning av solceller, vilket kan kräva stora satsningar och investering i elnätet. Dessa skapar utmaningar för solcellernas tillväxt på elmarknaden. Dock visar resultaten att solcellsinvesteringar bidrar till både sociala och miljömässiga aspekter, såsom långsiktig hållbarhet, stärkt varumärket och kunskapsutbyte. Dessutom bidrar det till att företaget skapar affärsrelationer med andra aktörer samt ligger i framkant vad gäller tekniken, och detta är i sig viktigt i omställning mot ett hållbart samhälle. Investeringar i solcellsanläggningar har därmed inte alltid en direkt ekonomisk lönsamhet men indirekta effekter skapar värde som gör att det finns incitament att investera.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö. Några av de hinder som har identifierats är att då en teknologi ska börja användas i stor skala kan ny utrustning få lov att utformas och göras tillgänglig och nya logistiska nät kan behöva sättas upp för att säkerställa försörjningen av kritiska råvaror. För att kunna dra generella slutsatser behöver vidare forskning genomföras.