Denna uppsats har till syfte att öka kunskap om mellanrummet mellan platsens betydelse och motorikens inverkan på barns språkinlärning i en Ur och Skur verksamhet. Den valda metoden för att försöka få syn på detta mellanrum har varit observationer med fältanteckningar och ljudinspelningar. Sedan har materialet analyserats med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Det resultat som framkommit ur mitt empiriska material är att barnens lekar har möjligheten att utvecklas åt många olika håll. Att vara utomhus leder till att de i mindre utsträckning är påverkade av normstyrda artefakter jämfört med en förskola som vistas till större delar inomhus. Dock finns det en social praktik som pedagogerna har skapat som gynnar barns språkinlärning. Strukturen och kulturen av att ställa frågor och ha möjligheten att ge ordentliga svar, i både lek och vardag. Ytterligare ett resultat som framkommit är att både barn och pedagoger är vana vid att använda sin omgivning för att utvidga sitt lärande så att även en skylt i tunnelbanan blev ett medierande redskap för språkinlärning och intresse. Slutsatsen blev att platsen och då främst skogen gav förutsättningarna till rörelse och fantasilek där barnen själva kunde utforska sina intressen. Samtidigt som pedagogerna gav möjligheterna till barnens lekar genom att visa att de tyckte de var viktiga och gav möjligheter för samtal genom bland annat frågelekar.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt. Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar. Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det. Vidare orienterar sig studiens deltagare mot en könsmaktsordning i vardaglig interaktion på skolan, vilket går i linje med tidigare forskning. Studiens deltagare befäster bland annat hierarkiseringen av könsmaktsordningen genom att pojkarna vid återkommande tillfällen osynliggör flickorna som samtalspartners. Föreliggande studie avslutas med en diskussion kring ovan nämnda resultat, i ljuset av tidigare forskning.

Tidigare studier har visat att det endast finns ett fåtal studier att tillgå som uteslutande fokuserar på hur manlig heterosexualitet och manlighet skapas av män (Mooney–Somers & Ussher, 2008). Denna studie syftade till att beskriva och analysera unga mäns upplevelser och erfarenheter av heterosexuella möten/relationer och manlighetsskapande. Den tematiska analysen bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer och gav fyra huvudteman: Vad är sex?, Att vara aktiv, Att inneha ett starkt agentskap och Kärlekssex och casual sex. Våra tolkningsverktyg har utgjorts av tre diskurser kring heterosexualitet: Diskursen om manlig sexualdrift, äga/besitta diskursen och sex som makt. Vi fann såväl bekväma som obekväma positioner män kan inta i förhållande till de tre heterosexuella diskurserna. Vidare tolkade vi att dessa heterosexuella diskurser hade en stark inverkan på vilka sexuella praktiker och preferenser männen presenterade som eftersträvansvärda och betydelsefulla. Manlig heterosexualitet ses som naturlig, självklar och står ofta oemotsagd. Vi tror att vår studie kan bidra till att dekonstruera och syna dessa taget förgivna föreställningar kring maskulin heterosexualitet.

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn. Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas. Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys. I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring. Pedagogens fokus försvinner när denne behöver lämna aktiviteten och behöver ha uppsikt även över andra aktiviteter som sker i angränsande rum. Detta är även avgörande för om aktiviteterna med bilder och bildskapande blir som en process eller en produktion.

Studiens syfte var att ta reda på hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial från den intervjustudie vi själva har utfört. Vi har frågat oss huruvida läst litteratur och tidigare forskning ger en rättvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde därför en jämförelse mellan resultaten i våra båda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollärare har vi, tillsammans med förskollärarna, även tittat på den matematiska miljön och dokument. Genom att på detta sätt komplettera informanternas utsagor, fick vi en mer komplex empiri och därmed en djupare inblick i förskolans matematikpraktiker, vilket i sin tur ger vårt resultat mer tyngd. Huvudresultatet i vår intervjustudie är att förskolans läroplan, Lpfö98 (Skolverket 2010), tydligt styr förskolans matematikpraktiker. Vi kan ur insamlat datamaterial se att läroplanen påverkar pedagogerna, vilket följaktligen styr valet av innehåll i matematikpraktikerna. Vi kan utifrån detta dra slutsatsen att man arbetar i enlighet med vad litteratur och tidigare forskning förespråkar. Således är man inte längre i den okunskapsdiskurs som viss litteratur och tidigare forskning framhåller.

The main purpose of this thesis is to examine upper secondary school teachers’ views of their students’ information seeking practices and their perspectives on consider the concept of information literary. The theoretical framework consists of a sociocultural perspective and the empirical material has been collected through interviews with six upper secondary school teachers. The material is analyzed phenomenographically and revealed three practices. Social science teachers consider the library and librarian to be valuable resources for students’ information seeking, particularly in view of information overload in society today. Thereby information literacy is seen as controlling information and constructing knowledge. In the natural sciences the teachers also see the library and librarians’ role as important, but information seeking as an object of teaching is not on their personal teaching agenda. Information literacy is viewed in a process, problem-solving way. The technology teachers do not consider information seeking as an important aspect of their teaching. Information literacy is seen as locating and using sources for practical use and thereby extending the students knowledge. This thesis established that the subjects taught influence ways of looking at knowledge and learning, and that pedagogical methods influence the teachers’ way of understanding information seeking and information literacy. Further, the teachers’ own university studies influences their values, in particular, the period of time when they carried out their studies. The contradiction in terms of the lack of interest among technology teachers in information seeking skills yet seeing information literacy as knowledge extension, reveals a sociotechnical view of information literacy.

<p>My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills?</p><p>I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education. To reflect everything that you do with the children, what is this exercise good for? And what do they learn from this?  What was considered to be a key skill among the staff if you wanted to be a good teacher? This is to be a reflecting practioner, according to Schön (according to Tomassen 2007:37). Because they had trouble to see how the child minder was contributing with the work in the preschool that was different from the preschool teachers abilities, they couldn’t really complement one other. To talk about the differences between the two occupations was a very sensitive subject and the child minder job was very hard to define. In the early days of the preschools in Sweden, for example, during the forties there was a big difference in the roles of a preschool teacher and a child minder (Enö, 2005:25).  </p>

My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills? I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education. To reflect everything that you do with the children, what is this exercise good for? And what do they learn from this?  What was considered to be a key skill among the staff if you wanted to be a good teacher? This is to be a reflecting practioner, according to Schön (according to Tomassen 2007:37). Because they had trouble to see how the child minder was contributing with the work in the preschool that was different from the preschool teachers abilities, they couldn’t really complement one other. To talk about the differences between the two occupations was a very sensitive subject and the child minder job was very hard to define. In the early days of the preschools in Sweden, for example, during the forties there was a big difference in the roles of a preschool teacher and a child minder (Enö, 2005:25).

No description available.

Ingången till ämnesvalet är att jag varit yrkesverksam som målare. Studiens syfte är att undersöka hur elever på gymnasieskolans målarprogram formulerar sig om och synliggör sin kunskap inom spacklingsarbete. Ett delsyfte är att undersöka hur bedömning av elevers kunskap inom spacklingsarbete kan förbättras samt att försöka ta reda på vilket sätt kan man förbättra möjligheten för bedömning inom tyst kunskap. I detta fall valde jag att fokusera på spackelkvallitet beroende på att det dels är en central brytpunkt men även att det är relevant för mitt kommande roll som yrkeslärare.Ett centralt begrep i studien är tyst kunskap. Schön skriver om tacit knowledge som kan översättas till tyst kunskap liksom Polanyi. Han använder begreppet ”tacit knowing”, alltså tyst kunnande. Polanyi menar att vi vet mer än vi kan säga, ”we know more than we can say”. Definitioner av orden ligger till grund för min tolkning av vad tyst kunskap är.Studien har en etnografisk inriktning baserad på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer för att samla in data till min studie. Intervjuerna var den huvudsakliga datainsamlingsmetoden och observationerna den sekundära. Jag genomförde min datainsamling genom att intervjua fyra elever på en målarutbildning samt genomföra observationer. Jag kom fram till att den erfarenhet som eleverna får både inne i skolans yrkeshall samt elevernas APU perioder är av stor vikt för deras utveckling både rent praktiskt men även för utvecklingen av deras så centrala fackspråk. Jag tycker mig också se att deras språk är helt adekvat men det som framkommer är att de har svårt att fördjupa sina uttalanden om sin kunskap, de använder sig bland annat av ord som ”lagom tjock” samt ”slät”. Ett annat tema är att kontexten är av största vikt för att respondenterna skall kunna beskriva spackelkvaliteten.Min slutsats stämmer överens Polanyis att respondenterna helt klart besitter kunskap om spackelkvaliteten men att de har tydliga svårigheter att förmedla den, särskilt när de är i en kontext som är ovan för dem och att de inte har direkt kontakt med de spacklade ytorna de försöker beskriva kvaliteten på.