Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats. Intervjufrågorna var öppna och strukturerade. Studien visar att elever reagerar olika på framgång och misslyckande i skolprestationer, att mål som är realistiska och meningsfulla samt lärarens förväntningar är viktiga i motivationssynpunkt. Studien visar också att det finns vissa likheter och skillnader mellan stadierna. Exempel på likheter är att elever på båda stadierna efterfrågar information om kunskapsmålen i tyska, samt att de flesta tycker att den tyska grammatiken är svår. Några skillnader är att gymnasieelever känner större delaktighet i planeringen av undervisningen och att de är mindre beroende av respons och positiv feedback från läraren än vad grundskoleeleverna är. Lärarens förväntningar är en viktig motivationsfaktor i båda stadierna.

<p>Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.</p>

In recent years an increasing number of sickness allowance cases have been closed with a negative decision despite the fact that a certifying doctor has recommended sick leave. At Social Insurance Offices, a case file is established for each sickness allowance case. The case files for 538 rejected cases form the basis for this study.   The assessment of the entitlement to sickness allowance is a key instrument of control in the health insurance system and the sharpened borderline between the obligation to work and the entitlement to sickness allowance can be interpreted as the result of a political aim to promote work through the health insurance system. This thesis explores these demarcation practices, highlighting the ways in which this policy of work promotion is translated into and made manifest in real world cases.   Three aspects of these practices were highlighted in the study described in the thesis. The first aspect concerns the identification of those who are denied sickness allowance; their diagnoses and work situations. The second aspect relates to the interaction between the certifying doctor, the medical officer and the case officer and their respective roles in the process leading to negative decisions. The third aspect examines how the actors interpret and apply the concepts of sickness and ability to work in cases with negative decisions. In addition to these themes, in the final chapter of the thesis, I draw on theories of institutionalised organisations and moral practices to analyse the outcomes of the decision-making process.   The thesis shows that a negative decision is most likely to be applied to insured persons who are either unemployed or who are manual workers without educational qualifications, and who have received diagnoses of mental illhealth or of diagnoses of pain and ache problems in the locomotive organs. It is argued that this is a moral category formed through the interaction of government policy dictates promoting work with actors, who in their official roles must apply an extremely vague criterion for entitlement to social insurance, namely disablement caused by illness.  In this way, the dual handicap  – undervalued labour (market) position plus undervalued gravity of illness – has become a borderline marker when the right to sickness allowance is being investigated and contested.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna. Detta i anslutning till hur elevens kunskapsinlärning möjliggörs eller inte beroende på dennes självbild och emotionella utveckling.

This study aims to complement, and add to, existing knowledge and perceptions regarding the term inclusion. The overarching aim is to provide examples of elementary school teachers’ views regarding their definition of inclusion, their perceptions of how legal documents describe it and their approaches on including practices in the classroom. The study is qualitative and based on interviews with eight elementary school teachers. Four teachers operate in a Swedish school and four teachers work at the Åland Islands in Finland. The study underscores the fact that definitions of the term inclusion varies, both among the teachers who are interviewed and among teachers and scholars. It also shows that the teachers’ perceptions of inclusion tend to derive primarily from media and collegial discussions, rather than from their education or the curriculum.

No description available.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för. Vi valde att använda oss av de kvalitativa metoderna lärardagbok, observation och dokumentanalys. När vi analyserade dokumentationerna efter vft:n växte våra frågeställningar om vilka hinder och möjligheter som kan vara förknippade med att arbeta tematiskt och ämnes-övergripande fram. Resultatet visar på problem när det gäller mötet mellan olika svenskkonceptioner, samtalsmönster, undervisningsupplägg och klassrumskulturer. Resultatet visar också på möjligheter när det gäller erfarenhetspedagogik, ett vidgat text- och språkbegrepp samt en bredare syn på kunskap. Vår slutsats är att det finns en stor klyfta mellan lärarutbildningens teori och den undervisning som klassen som vi dokumenterade är vana vid. En lösning för att överbrygga denna klyfta tror vi är att man som lärare ständigt går in i rollen som en reflekterande praktiker för att uppmärksamma att man har belägg för sin undervisning i vetenskapliga teorier, aktuell forskning och styrdokument.

Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande? Metod En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet. Resultat Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande. Slutsats Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik. / Aim The purpose of this study is to research and map Swedish secondary school students’ taste for sports (practice belonging) based on Lars-Magnus Engström’s practice division. The purpose is also to explore how gender, participation in organized sports and socioeconomic capital might be related to practice belonging. The study will also explore what type of learning the different practices contributes to. – How is the practice belonging among Swedish secondary school students? – Is there a relationship between practice belonging and learning? Method A survey was conducted on 270 Swedish secondary school students. The students went to three different schools, all located in the Stockholm suburbs. The results were analyzed in SPSS and significance levels were tried through Pearson’s Chi-Square test. The study’s theoretical base consisted of Bourdieu’s concept of habitus, Vygotsky’s sociocultural learning theory as well as Hirdman’s and Fagrell’s rendering of the gender system.  Results Challenge, physical training as well as competition and ranking were practices who most felt a strong belonging to. Skill training was a practice that boys to a larger extent than girls belonged to and movement to music was a practice that girls in a larger extent than boys belonged to. The students who had a higher grade in PE felt a strong practice belonging to all practices but movement to music as well as interaction with animals. There were no significant results between economic capital and practice belonging. Those with a high or semi-high educational capital felt a strong practice belonging for all practices but movement to music, interaction with animals and competition and ranking. The students who were participating in organized sports felt a stronger belonging to all performance practices as well as physical training and skill training than those who weren’t participating in organized sports. The results in the comparison between practice belonging and learning showed that those with strong practice belonging to a greater extent agreed with the assertions connected to the practice’s learning. Conclusions There seems to be differences in practice belonging depending on which gender one belongs to. One’s practice belonging can also differ depending on educational capital and participation in organized sports. It seems to be some practices that to a greater extent lead to a higher grade in PE. The results also indicate that there is learning within each practice.

Modern teori kring marknadsföring har skiftat fokus från en varudominerande logik gentemot en tjänstedominerande där värdeskapande, och mer specifikt samskapandet av värde mellan producent och konsument är centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som användare i varumärkescommunities använder för att skapa värde, ofta på fanbaserade communities där användarna är beundrare av ett specifikt varumärke. Denna uppsats syftar till att utröna hur värdeskapandet för konsumenten skapas på de internetbaserade communities där både konsument och producent närvarar, och avviker därför ifrån rent fanbaserade och konsumentstyrda communities. Uppsatsens resultat härstammar ifrån en empirisk undersökning som delvis består av observation utav hundratals foruminlägg postade på The Spotify Community, ett community drivet av Spotify, det digitalt streamande musikföretaget. Utöver det har två frekventa användare av forumet intervjuats för att erhålla personliga åsikter kring communityt och värdeskapandet. Det empiriska resultatet mynnar ut i att det generellt visade sig att konsumenter anser sig delaktiga i värdeskapandet, och företagets närvaro genererar en trygghet hos konsumenterna att få svar på önskemål, problem och dylikt. Vidare resulterade empirin i att de värdeskapande praktiker som undersökts utvecklar en något annorlunda fysiologi när företaget är en aktör i communityt.