This study explores the heritagisation of war trophies in early modern Sweden. The ways in which contemporary artefacts have been historicised and charged with new meanings through specific practices are analysed. These practices form part of a process enacted by a network of human agents and objects constituting an early example of heritagisation. The empirical material comprises selected objects in the collection of the Swedish Army Museum, archive documents and printed royal decrees and resolutions. By examining objects as well as contemporary texts on the collecting and the display of the trophies, a process that has influenced collection management in museums of today is recorded and analysed. The study adheres to the interdisciplinary field of Critical Heritage Studies and proposes that a critical approach to the production of heritage might be applied also to early modern times.   Sökord: War trophies, collections, antiquarian practices, cultural heritage

Syftet med denna diskurspsykologiska studie är att undersöka hur språkliga konstruktioner av föreställningar om sexuella praktiker ser ut på två diskussionsforum på internet: Familjeliv och Darkside. Studien undersöker kritiskt effekterna av utsagor i diskussionstrådar som behandlar sexuella praktiker och skisserar utifrån det en version av förekomsten av diskurer och diskursordningar på nämnda forum. Temat för studien är språk, makt och sexuella praktiker. Resultatet visar på både likheter och skillnader i sätt att tala om och förstå sexuella praktiker på respektive forum. Slutsatsen är att det finns en fundamental skillnad mellan föreställningarna om sexuella praktiker forumen emellan; sex förstås som en relationsaktivitet på Familjeliv medan Darksideanvändarna förstår sexuella praktiker utifrån ett individuellt perspektiv. Därefter finns en medvetenhet kring den ”allmänna” föreställningen om sexuella praktiker och dess villkor närvarande på båda forumen, men dominerar på Familjeliv, samtidigt som användarna på Darkside konstruerar en diskursordning som präglas av en ”avvikande” syn på sexuella praktiker. I det allmänna talet reproduceras i högre grad vårt historiska arv i syn på sexualitet och sexuella praktiker medan ett större motstånd och lösgörande från gamla normer sker i det avvikande.

Förutsättningarna för att skriva klarspråk kan variera från organisation till organisation. Syftet med denna uppsats är att undersöka organisationsspecifika förutsättningar för tillämpning av klarspråkets skrivråd på Försäkringskassan. Undersökningen utgår från hur myndighetens verksamhet beskrivs av de handläggare som i praktiken ska använda klarspråksråden. Forskningsfrågorna fokuserar på att identifiera Försäkringskassans förutsättningar för och mål med skrivande, samt hur anpassad myndighetens interna klarspråksutbildning är till skrivförutsättningarna. Materialet utgörs av två delar. Huvudmaterialet består av två intervjuer med handläggare på Försäkringskassan. Det andra materialet består av Försäkringskassans interna klarspråksutbildning, som är uppdelad i en webbutbildning och ett lärarlett kurstillfälle. Materialet från kurstillfället är insamlat genom etnografiska fältobservationer. Analysmetoden är baserad på aktivitetsteori. Analysen av intervjuerna visar att handläggarnas verksamhet inrymmer två olika normuppsättningar kring skrivande. Den ena uppsättningen främjar framför allt juridisk korrekthet i texterna. Den andra uppsättningen främjar framför allt så begripliga texter som möjligt. Handläggarna prioriterar i praktiken normuppsättningarna olika högt, där den normuppsättning som främjar juridisk korrekthet oftare ges högre prioritet. Analysen av utbildningen visar att webbutbildningen förmedlar klarspråksråden utan att anpassa dem till lokala skrivförutsättningar. Däremot kan kursledaren vid det lärarledda tillfället anpassa råden genom att bland annat förhandla om expertroller samt visa diskursrespekt. Resultaten visar dels att praktikernas övergripande mål är att undvika omprövningar, dels att myndighetens övergripande mål med klarspråksutbildningen är att medborgarna begriper. På grund av hur olika målen är, och på grund av att handläggarna har ansvaret för sina texter, får klarspråksutbildningen begränsade effekter på handläggarnas slutgiltiga skrivande.

Syftet med denna studie är att utifrån elevernas perspektiv undersöka vilken visual literacy som förväntas i ämnena bild, svenska och NO i grundskolans årskurs 4-6. Frågeställningarna fokuserar vilka visuella praktiker eleverna deltar i och vilken literacy som kommer till uttryck i dessa praktiker, hur eleverna förhåller sig och vilket stöd de erbjuds när de hanterar visuellt material. Teoretiskt utgår studien från områdena Visuell kultur och New literacy studies, men den vilar också på socialsemiotisk forskning och teorier om multimodalitet. Inom New literacy studies undersöks textpraktiker, i detta arbete är det elevernas visuella praktiker som studeras, dvs. när eleverna läser och skapar bilder i undervisningen. Metodologiskt bygger studien på visuell etnografi, där forskningsmaterialet producerats genom deltagande observation i fyra klasser på mellanstadiet. Fotografier, observationsanteckningar och utskrifter av intervjuer med fyra elevgrupper utgör underlaget för analysen. Analysen visar att eleverna deltar i flera olika visuella praktiker inom ramen för de studerade ämnena. Det handlar om att skapa bilder eller digitala presentationer, men också om att läsa texter med visuellt material eller att se streamade filmer. Dessa praktiker uppvisar både likheter och skillnader. Sammanfattningsvis får eleverna möjligheter att lära om material och tekniker, använda och kommunicera med bilder, men undervisas i mindre mån i att analysera visuella uttryck. Undersökningen görs mot bakgrund av det ökade bildflödet i samhället. Om eleverna ska bli visuellt litterata krävs att alla ämnen tar ansvar för att behandla de visuella material som används i undervisningen. För bildämnets del betyder det också att lärarna måste ta den kommunikativa inriktningen på allvar och öva eleverna inte bara i att skapa bilder, utan också i att analysera och kritiskt granska de bilduttryck de möter.

I det här examensarbetet var syftet att utforska hur några förskollärare uppfattar begreppen delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och hur de arbetar med detta i praktiken. I studien fokuseras maktstrukturer och normerande praktiker som råder i förskolan och hur dessa kan ha en negativ inverkan på barns möjligheter att göra sin röst hörd och få ett reellt inflytande över sin vardag. Studien belyser hur dessa maktstrukturer och dominerande diskurser kan rubbas genom att inta ett barnperspektiv. För detta syfte genomfördes den kvalitativa studien på tre olika avdelningar och förskolor och med barn mellan 1–5 år där både intervju av en förskollärare och observation av en samlingssituation genomfördes. Resultatet pekar på att förskollärares förhållningssätt, de normerande praktikerna påverkar barnens möjligheter till delaktighet och inflytande samt att yttre faktorer som personalbortfall, tidspress och stora barngrupper utgör hinder för att utföra det demokratiska uppdraget som framhålls i förskolans läroplan. En övergripande slutsats som kan dras utifrån arbetet är att barns delaktighet generellt är inskränkt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. För att uppnå studiens syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika flerspråkiga och mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att diskutera studiens resultat. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av liknande arbetsmetoder för att främja och stödja flerspråkiga barns språkutvecklingar. Dessa arbetsmetoder är kroppsspråk, bildstod, TAKK (teckenstöd), aktiviteter vid samling (såsom Polyglutt, bilder, böcker, rim och ramsor och konkret material) samt lek och högläsning. Studiens resultat visar att förskollärarnas förhållningsätt i förskolans verksamhet ses som en central del i språkutvecklingen hos barn som har svenska som andraspråk. Pedagogerna inkluderar föräldrarna i verksamheten genom att uppmuntra dem att vara delaktiga i sina barns språkutveckling. Studiens resultat visar även att trygghet är en förutsättning för att utveckla språket hos barn. Därför att det är viktigt att barn får känna trygghet i sin omgivning genom att pedagogen skapar möjligheter och situationer i vardagen där barnet kan utöva både sitt modersmål och det svenska språket. Detta kan ske genom att skapa små grupper och genom att visa barn intresse för deras modersmål.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur utlandsadopterade upplever att omgivningen bemöter deras icke-vita kroppar samt att undersöka hur de förhåller sig till bemötandet och vad mer än ursprung som kan tänkas påverka bemötandet av deras icke-vita utseenden. Det övergripande teoretiska ramverket bygger på ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv och det empiriska materialet består av intervjuer med sex personer som adopterats till Sverige från ett land utanför Europa. Analysen visar att de utlandsadopterade ofta bemöts med stereotypiska föreställningar kopplade till deras icke-vita utseenden och att de använder olika typer av strategier för att förhålla sig till omgivningens bemötande. Analysen indikerar också att de utlandsadopterades könstillhörighet, liksom ursprunget och utseendet, verkar påverka det sätt som de av omgivningen blir bemötta.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att den kulturella representativiteten inom skolans traditioner har betydelse för hur utanförskap produceras och reproduceras inom skolan.

School librarians working with reading promotion daily meet challenges regarding literature and reading from students. This requires for school librarians to know how to handle these daily challenges. This thesis aims to examine what challenges boys and girls respectively express regarding the school librarians work with reading promotion. This thesis also aims to examine what strategies and/or practices school librarians apply to meet these challenges. Seven semi-structured interviews were carried out with school librarians working in Swedish public and private schools. The results were analyzed using the sociocultural perspective on learning by Roger Säljö. The conclusion shows that a few school librarians see differences in the challenges presented by boys in comparison to girls while the other school librarians don’t notice any specific differences in challenges. The conclusion also states that the strategies and practices applied depends on the challenges presented and that there are some common strategies and practices among the school librarians. Some of these strategies and practices include involving the students in the library and reading promotion work, book talks, and reading focused projects.

The aim of this thesis is to understand how organizational changes within collection development of printed media affect public librarians’ perception of community of practice and professional identity. The data collection method used is semi-structured interviews with nine public librarians in Gothenburg regarding their experience of centralized acquisition and floating collections. The material is analyzed within Wenger’s theoretical framework concerning communities of practice and identity in practice. The findings show a spectrum of experiences. There is a general difference in the result between respondents representing the central library and the district libraries. The librarians at the central library, now responsible for all acquisitions, tend to be more positive to the changes. The respondents who experience most impact express an experience of lost control over the collections and the process of selecting new media. They express difficulties monitoring new literature after the centralization. Even though all respondents state the users as the primary focus, they have different approaches in terms of how the printed collections should be used to meet the users’ needs. Three themes are identified in the discussion section. Firstly, the public librarians in Gothenburg are discussed as a community of practice in terms of Wenger’s three characterizing dimensions. Secondly, collection development in relation to practice and identity is discussed. Finally, the respondents’ experience of centralized acquisitions and floating collections is discussed, using the prevalent distinction between a focus on the collection or a focus on the user as a starting point.