Denna studie syftar till att förstå de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen. Den tekniska nivån belyser den tekniska övervakningen i samhället. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer som genomfördes på två frivilligorganisationer inom KRIS och Unga KRIS. Den intervjuform som använts är semistrukturerade intervjuer. De teoretiska perspektiv som var till hjälp i studien är stigmatiseringsprocessen, etablerade & outsiders, generaliserade andre och panoptikon. Det huvudsakliga resultatet visar att före detta kriminella stigmatiseras på olika nivåer i samhället. Stigmatiseringen sker genom praktiker som utövas på mikro-nivå. De olika nivåerna av stigmatisering innebär ett nedsatt värde av före detta kriminella som resulterar i en outsidergrupp. / This study aims to understand the former criminals problems related to the stigmatization process. The study wants to contribute with an understanding of how former criminals experience the stigma that exists in society. The main question is based on the stigmatization process and covers the areas of organizational, social and technical level of this process. The organizational level deals with the societal organizations that contribute to exclusion. The social level describes the social relationships that is important for the integration. The technical level highlights the technical supervision in the community. The empirical data were collected through qualitative interviews conducted in two voluntary organizations in KRIS and Unga KRIS. The interview form is semi-structured interviews. The theoretical perspective that is helpful in this study is the stigmatization process, established and outsiders, generalized other, and panoptikon. The main result shows that former criminals are stigmatized at various levels of society. The stigmatization takes place by practitioners exerted on the micro- level. The different levels of stigma implies a reduced value of former criminals, resulting in an outsider group.

Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur utvalda praktiker i kommunikationsbranschen i Karlstad upplever anpassningen av sociala medier och dess roll för relationsskapande genom strategisk kommunikation.  Huvudfrågeställning: Hur upplever de utvalda praktikerna i den bransch som borde vara i framkant inom kommunikation anpassningen av det strategiska skiftet som sociala medier medfört?  o Hur upplever praktikerna sociala mediers roll i den strategiska kommunikationen för relationsskapande?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som kommunikationsväg förklaras genom Social Information Processing Theory?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som strategisk kommunikation förklaras genom Relationship Cultivation Strategies? Teorier: Social Information Processing, Relationship Cultivation  Metod: I denna studie har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och genomfört undersökningen på nio praktiker verkande i byråer inom kommunikationsbranschen. Praktikerna hittades genom Karlstads företagsregister och kontaktades sedan via mejl vid rekrytering. Efter att vi genomfört intervjuerna bearbetades materialet i NVivo där vi med hjälp av resultatet kunde kategorisera olika teman. Genom resultatet analyserade och diskuterade vi fram slutsatser. Slutsats: Inledningsvis kan vi efter våra kvalitativa intervjuer dra slutsatsen att sociala medier möjliggör för olika syften vilket resulterar i att rollen i den övergripande kommunikativa strategin skiljs åt beroende på praktikernas skilda upplevelser. Vi kan även dra slutsatsen att sociala medier främst upplevs som en kommunikationsväg för att intensifiera och integrera relationer, snarare än att initiera relationer, vilket betyder att upplevelserna till viss del kan förklaras genom Social Information Processing Theory. Vi kan också dra slutsatsen att praktikernas upplevelser av relationsskapande i sociala medier kan förklaras genom de flesta kommunikativa insatserna från Relationship Cultivation Strategies, med ett undantag (networking). Dock kan vi också se att strategierna inte alltid appliceras i relationsskapande syfte utan kan grundas i andra motiv. Avslutningsvis kan vi antyda att praktikernas verkan inom kommunikationsbranschen (som bör vara i framkant gällande strategisk kommunikation för relationsskapande) inte förhindrar att praktikerna tampas med att efterleva det de själva predikar. / Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how selected practitioners in the communications industry in Karlstad experience the adaptation of social media and its role for relationship building through strategic communication. Research question: How do the selected practitioners in the industry who should be at the forefront of communication experience the adaptation of the strategic shift that social media has brought about? o How do the practitioners experience the role of social media in the strategic communication for relationship building? o How can the practitioners experiences of relationship building through social media as a means of communication be explained through Social Information Processing Theory? o How can the practitioners experiences of relationship building through social media as strategic communication be explained through Relationship Cultivation Strategies? Theories: Social Information Processing, Relationship Cultivation Method: In this study, we have used the method of qualitative interviews and conducted the survey on nine practitioners working in agencies in the communications industry. The interns were found through Karlstad's business register and were then contacted via email when recruiting. After we conducted the interviews, the material was processed in NVivo, where we could use the results to categorize different themes. Through the result we analysed and discussed our way to conclusions. Conclusion: Initially, after our qualitative interviews, we can conclude that social media enables different purposes, which results in different roles in the overall communicative strategy depending on the different experiences of the practitioners. We can also conclude that social media is primarily perceived as a communication path to intensify and integrate relationships, rather than initiating relationships, which means that the experiences can to some extent be explained through Social Information Processing Theory. We can also conclude that practitioners' experiences of relationship building in social media can be explained by most communicative efforts from Relationship Cultivation Strategies, with one exception (networking). However, we can also see that the strategies are not always applied for relationship building purposes but can be based on other motives. In conclusion, we can suggest that the practitioners' occupation within the communication industry (which should be at the forefront of strategic communication for relationship building) does not prevent practitioners from struggling to live up to what they preach.

The aim of this study is to show how teachers plan for whole class discussions during problem solving lessons in years 4–6. The study has conducted interviews with five teachers who teach maths in years 4-6. The interviews were done both online and in person. To reach the goal of this study, I used five practices that Stein et.al has created to analyse my result and to come to a conclusion. In this study, I have used previous research about problem solving to help me understand my questions and to reach my aim. To help me analyse my results, I initially did a text analysis, and then, I did a content analysis. I used five practices by Stein et.al for my theory; these five practices can be used as a guideline for teachers when they are planning for problem solving lessons. The conclusion of this study is that teachers try to plan for whole class discussions during problem solving lessons, but they do not all the steps in the practice that Stein et.al has created. / <p>Matematik</p>

Hållbar utveckling är ett globalt problem där skola och utbildning har en särskild roll i att bemöta problemet. Begreppet är också mångtydigt och komplext. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskursiva praktiker som hållbar utveckling skrivs fram igenom i digitala läromedel för samhällskunskap i gymnasieskolan. Vägledande frågor har varit att undersöka inom vilka sammanhang hållbar utveckling tas upp i läromedel, hur begreppet denieras, hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och vilket subjekts som skapas genom detta. I syfte att förstå hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och hur subjekt skapas har vi använt oss av det teoretiska ramverket governmentality. Det är utvecklat av den franske idéhostorikern Michel Foucault som ett sätt att förstå hur makt utövas i moderna stater. Då vårt syfte med denna uppsats är att undersöka diskursiva praktiker har en kvalitativ textanalys varit den bäst lämpade metoden. Målet har varit att tolka och förstå hur det skrivs om hållbar utveckling, varför studien kan ses ta utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteoretisk tradition. I våra undersökta läromedel är det framförallt två sammanhang som varit särskilt återkommande, vi har valt att kalla dessa konsumenten och hållbar utveckling och målkonflikter. Analysen visar att individen som konsument är det dominerande subjektet som går att se i läromedlen utifrån hur det skrivs om hållbar utveckling.

In the ancient world, magic and magical practice was in fact hugely common between people and within the society, different types of magical material has been proved to be importent instrument during those mysterious events. But how we see those ancient materials and how we read them is still one of the key questions that we cannot answer with our modern understanding. Yet, it is not totally impossible to try to solve this type of question. This study will be concerned with ancient amulets from the Roman world, and the time period will draw on the imperial period in ancient Rome. The amulet can be categorized into different types, depending on what subject and motives they are focusing on, for example, amulet to protect mothers during the childbirth is one of the common type of protecting amulet for women, because mortality rate for both mother and the child was extremely high during the ancient period; there’s even amulets that protect people from evil spirits, such as the evil eye, which will be explained in one of the chapter. In this case, this study will be focusing on one type named “bullae”, which is speculated to be used only by roman children. It will be interpret with ancient literature and modern researches, so we may be able to investigate a part of how and why ancient people were using magical materials in their common life, also what it could tell us about the society of ancient Rome, and at last, in which ways do we know that this type of thing can be recognize as “amulet” instead of other types of jewellery.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning.

Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra till att öka kunskapen om hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i gymnasieskolan. Diagnosen autism är ett spektrum och olika individer upplever skolgången olika. Ju fler intervjuer som publiceras i detta ämne, desto bredare blir kunskapen om hur dessa elever kan uppleva stödåtgärder i skolan. Tidigare kartläggningar från bland annat Skolverket visar att elever med autism generellt har en lägre måluppfyllelse. Det är därför angeläget att öka kunskapen om hur dessa elever ser på de stödåtgärder som sätts in.SyfteSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskaper kring hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i en gymnasieskola som har begränsat sin antagning till elever i behov av stöd. Framgångsfaktorer utifrån elevens perspektiv har varit i fokus. FrågeställningPå vilka sätt beskriver eleven sitt stödbehov för att klara av studier på ett studieförberedande program, i en skola som begränsat sitt mottagande? Vilka stödåtgärder beskrivs i deras berättelser som särskilt betydelsefulla?TeoriI detta examensarbete har det sociokulturella perspektivet, såsom Vygotskij (1978) beskriver det, varit i centrum. Eleverna befinner sig i olika proximala utvecklingszoner och samspelar och påverkas av omgivningen. Detta samspel bidrar till att olika elever har olika syn på sig själv och de stödåtgärder de upplever som betydelsefulla. Lave och Wengers (1991) teori om sociala praktiker och hur personer i en social praktik går från att vara legitima perifera deltagare till att vara experter, har använts för att analysera materialet. Teorin har också använts för att förklara hur elever ser på sin egen utveckling. MetodExamensarbetets empiri bygger på kvalitativa intervjuer. Fyra elever på en gymnasieskola med begränsat mottagande har intervjuats och materialet har transkriberats.ResultatEleverna beskriver lärarens förmåga att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar som en av de viktigaste stödåtgärderna. Lärarens förmåga att etablera och bibehålla goda relationer är också av vikt. Att få gå i en liten grupp lyfts fram som särskilt betydelsefullt och anledningarna till detta är flera. I den lilla gruppen har läraren mer tid till varje enskild elev. Eleverna säger att de valt skolan med begränsat mottagande just för att de erbjuder mindre grupper. Den tidigare forskning som ligger till grund för denna studie pekar också på mindre grupper som en framgångsfaktor. Det upplevs mindre stigmatiserande av eleverna att be om hjälp när man vet att de andra eleverna möter ungefär samma utmaningar som en själv i ämnena och i sociala situationer. Det utökade lärarstödet blir inte en enskild åtgärd utan ett arbete på organisationsnivå. Det utökade lärarstödet upplevs därför inte som utpekande av eleverna. Betydelsen av att få gå tillsammans med de man upplever som jämlikar är stor. En god struktur efterfrågas också. Schemat ska erbjuda förutsägbarhet och skoldagen ska helst börja och sluta samma tid varje dag. Skriftlig information, att slippa förflyttningar och en miljö fri från störande ljud är också stödåtgärder som nämns. Lärarstödet är direkt avgörande för om eleverna når nästa proximala zon samt avancerar från att vara legitima perifera deltagare till att bli experter i denna sociala praktik. ImplikationerEleverna i studien har sökt en skola med begränsat mottagande då de inte ansett att stödet de fått i en traditionell skola motsvarat deras stödbehov. Främst efterfrågar eleverna utökat lärarstöd, liten grupp och möjligheten att få träffa andra med liknande problematik. Att bli lyssnad på och få vara delaktig i lösningar är sådant eleverna i studien värderar högt. Få traditionella gymnasieskolor erbjuder mindre grupper men studien visar att detta är något eleverna efterfrågar. SlutsatsEleverna i studien berättar genomgående att de ”vill bli hörda”. Att det är deras egna förslag på hur undervisningen ska utformas som ska utgöra grunden för de anpassningar som sätts in. Lärarens bemötande och förmåga att anpassa undervisningen är avgörande för om eleverna känner sig delaktiga. Gruppstorleken samt att det finns fler elever som har ungefär samma stödbehov avgör hur trygga eleverna känner sig i klassen och att de vågar ta emot hjälp.

Digitala enheter har blivit en naturlig del av individers vardag vilket öppnar upp för både möjligheter och utmaningar. Dagens teknik möjliggör för individen att ständigt vara närvarande utan att fysisk befinna sig i miljön. Den konstanta tillgängligheten påverkar individens sociala liv på olika sätt. Föreliggande forskning studerar hur 10 medelålders individer kommunicerar och söker information genom digitala enheter. Författarna har ett särskilt synsätt att studera detta. Snarare än att se på digitala enheter som enbart redskap som stödjer användarens vardagliga aktiviteter, argumenterar författarna hur digitala enheter istället kan ses som förlängning av individerna genom konceptet ”the extended mind”. Detta sker genom att individen ändrar sättet att använda sig av teknologin vilket medför förbättrade kognitiva förmågor. Vidare undersöks vilka möjligheter och utmaningar respondenterna upplever i mötet med digitala enheter vilket sedan analyseras utifrån digital kompetens. / Digital devices have become a natural part of individuals' everyday lives which opens up both opportunities and challenges. Today's technology enables the individual to be constantly present without being physically present in the environment. The constant availability affects the individual's social life in different ways. The present research studies how 10 middle-aged individuals communicate and search for information through digital devices. The authors take a distinct approach to digitalization. Rather than studying digital devices merely as tools that support users' daily activities, the authors argue for explorations of how digital devices can instead be seen as extension of mind, by changing the way individuals use the technology, therefore enhancing their cognitive capabilities. Furthermore, the opportunities and challenges that the respondents experience in the meeting with digital devices are examined and analyzed based on digital competence.

The concept of strategy has been the subject of much theorising and much has been written about what strategy is and what reasons might underlie the choice of different strategies. Considerably less has been written, however, about how strategy is actually done - what actions follow from the choice of strategy - and about those who actually do the action - the practitioners of strategy. In this paper, cooperation between France and Sweden is studied through the eyes of these practitioners with the ambition of increasing our understanding of defence strategic cooperation. The results of the study are threefold. Initially, French and Swedish strategy and the cooperation that takes place between the countries within the framework of their respective military cooperation strategies are described. Next, the practice of cooperation is described based on the activities described by the informants during the interviews. Finally, the practitioners' actions and the skills needed to operate in a political-diplomatic environment are described. Finally, a summary model of defence strategy cooperation from a practitioner's perspective is presented. The paper contributes both to the understanding of what cooperation actually consists of and to the understanding of how strategy becomes practical action. The inductive study is conducted as a qualitative interview study and does not claim to provide causal facts - the main contribution is about empirically grounded knowledge. / Strategibegreppet har varit föremål för omfattande teoretiserande och mycket har skrivits om vad strategi är och vilka skäl som eventuellt ligger bakom val av olika strategier. Betydligt mindre är dock skrivet om hur man egentligen gör strategi – vilket handlande som följer av valet av strategi – och om de som faktiskt utför handlandet – strategins praktiker. I denna uppsats studeras samarbetet mellan Frankrike och Sverige genom dessa praktikers ögon med ambitionen att öka vår förståelse för försvarsvarsstrategiskt samarbete. Resultatet av undersökningen är tredelat. Inledningsvis beskrivs fransk och svensk strategi och det samarbete som sker mellan länderna inom ramen för respektive militära samverkansstrategi. Därefter redogörs för samarbetes praktik utifrån de aktiviteter som informanterna beskrivit under intervjuerna. Slutligen beskrivs praktikernas handlande och de färdigheter som behövs för att kunna verka i en politisk-diplomatisk miljö. Avslutningsvis presenteras en sammanfattande modell för försvarsstrategiskt samarbete ur ett praktikerperspektiv. Uppsatsen bidrar dels till förståelsen av vad samarbete egentligen består av, dels till förståelsen av hur strategi blir praktisk handlande. Den induktiva undersökningen genomförs som en kvalitativ intervjuundersökningen och gör inte anspråk på att ge kausala fakta - det främsta bidraget handlar om empiriskt välgrundad kunskap. / Le concept de stratégie a fait l'objet de nombreuses théories et on a beaucoup écrit sur ce qu'est la stratégie et sur les raisons possibles du choix de différentes stratégies. Cependant, on a beaucoup moins écrit sur la manière dont la stratégie est réellement mise en œuvre - les actions qui découlent du choix de la stratégie - et sur ceux qui agissent réellement - les praticiens de la stratégie. Dans cet memoir, les résultats de l'étude sont triples. Dans un premier temps, il décrit la stratégie française et suédoise et la coopération qui a lieu entre les pays dans le cadre de leurs stratégies respectives de coopération militaire. Ensuite, la pratique de la coopération est décrite sur la base des activités décrites par les informateurs au cours des entretiens. Enfin, les actions des praticiens et les compétences nécessaires pour opérer dans un environnement politico-diplomatique sont décrites. Enfin, un modèle sommaire de coopération en matière de stratégie de défense du point de vue d'un praticien est présenté. Ce document contribue à la compréhension de ce qu'est réellement la coopération, et à la compréhension de la manière dont la stratégie devient une action pratique. L'étude inductive est menée sous la forme d'une étude qualitative par entretiens et ne prétend pas fournir des faits causaux - la principale contribution concerne les connaissances empiriques fondées.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan HR-praktikers upplevda känsla av sammanhang på arbetsplatsen utifrån KASAM-modellen och hur mycket de arbetade på distans. Studien genomfördes genom en digital enkätundersökning där 69 HR-praktiker deltog. Enkäten innehöll The Work-SoC Questionnaire som mätte deltagarnas känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Resultatet visade inget signifikant samband mellan HR-praktikers upplevda känsla av sammanhang på arbetsplatsen och hur mycket de arbetade på distans. Denna studie fann däremot att HR-praktiker var en yrkesgrupp som hade hög arbetsrelaterad KASAM vid distansarbete och därmed har mindre risk att påverkas negativt av distansarbete. / The aim of the study was to investigate if there was a correlation between HR practitioners' perceived work-related sense of coherence based on the SOC model and how much they were working remotely. The study was carried out through a digital survey in which 69 HR practitioners participated. The survey contained The Work-SoC Questionnaire which measured the participants' work-related sense of coherence. The result showed no significant correlation between HR practitioners' perceived sense of context in the workplace and how much they worked remotely. In contrast, this study found that HR practitioners were a professional group that had high work-related SOC when teleworking and thus have less risk of being negatively affected by teleworking.