Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska möjligheter som finns i och med användningen av digitala enheter genom att undersöka hur de kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Den tidigare forskningen är begränsad inom digital pedagogik varför det är viktigt att forska på ämnet. En  fenomenologiskmetodansats används för att intresset är att beskriva respondenternas faktiska erfarenheter av ett fenomen, utifrån deras livsvärld. Studien utgår således från empiri som  insamlatsmed hjälp av semistrukturerade intervjuer som utgår från respondenternas livsvärld. Respondenterna arbetar på skolor som har satsat på en dator per elev (1:1) i undervisningen.Studiens slutsats visar att digitala enheter i undervisningen bidrar som ett variationsrikt pedagogiskt verktyg i undervisningen samt i sin tur skapar otaliga  pedagogiskamöjligheter där bara läraren är den som sätter gränser för vad som  kanåstadkommas. Förutsättningar som framträder som grundläggande i arbetet med digital pedagogik är att elev och lärare får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens samt att läraren bör utveckla strategier för att klara av eventuella tekniska  hinder.

Detta kandidatarbete handlar om hur skolan arbetar med digitaliseringen och hur de använder de digitala verktyg som finns. Det kommer handla om de övergångar digitaliseringen innebär för skolan och vad som kan vara hinder för skolan att digitaliseras. Kandidatarbetet kommer också ta upp vikten av vuxnas närvaro för de barnen som använder internet och blivit upprörda/besvärade av något som det sätt på internet. Den gestaltande delen av kandidatarbetet kommer att handla om barn som ännu inte börjat skolan. Barnen kommer att hjälpa till för att skapa sig en egen design på en applikation som de sedan skulle vilja använda. Barns vetskap om hur tekniken används är begränsad på ett positivt sätt som gör att de kan öppna upp för nya sätt att se tekniken. Barnen är villiga att använda tekniken och det spelar ingen roll om det skulle vara på ett papper eller digitalt. De gillar allra bäst närheten till vuxna när de får interagera med det som är framför dem. / This Bachelor Thesis is about how the school works with digitalization and how they use the digital tools that are available. It is about the transitions that digitalization faces that could prevent the school from becoming more digitized. The work will also address the importance of adult’s presence for the children's use of the internet and support them if they had a bad experienced on the internet. The output of the Bachelor Thesis will be about children who have not yet started school. The children will help to create their own design on an application that they would like to play with. Children's knowledge of how technology is used is limited in a positive way, that enables them to open up new ways to see the technology. Children are willing to use the technology and it doesn't matter if it is paper or digital. They enjoy the company of grownups when they interact with what's in front of them.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och synliggörabarnskötares och förskollärares inställning till digitala enheter i förskolan och hur denna synförhåller sig till ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och utveckling. För att undersökadetta genomfördes videointervjuer med fem pedagoger och den insamlade data analyseradesmed hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställningkring användningen med digitala enheter i barngruppen samt anser att dessa kan främja barnslärande. I resultatet framkommer även att beroende på pedagogernas kompetenser kan digitalaenheter uppfattas som ett hot mot deras pedagogiska roll men även mot andra aktiviteter ochbarnens sociala färdigheter. De digitala verktygen som pedagogerna använder mest är lärplatta,bärbar dator och projektor. En annan sak som lyfts fram utifrån resultatet är att pedagogernasdigitala kompetenser verkar påverkar digitala verktygs användningssyfte. Studiens slutsats ärbland annat att pedagoger behöver en utökad digital kompetens för att kunna använda digitalaenheter på ett mer effektivt sätt.

Inom ramen för grundlärarutbildningen F-3 i kursen ”självständigt arbete i fördjupningsämnet”, vid Malmö Universitet, har vi fått i uppdrag att skriva ett självständigt arbete med utgångspunkt i vårt fördjupningsämne: svenska. Genom vår kunskapsöversikt vill vi ta reda på vilka faktorer det är som påverkar lärarens inställning till digitala verktyg och hur lärarens inställning i sin tur påverkar i vilken omfattning de digitala verktygen används i undervisningen. Vi har under hela arbetsprocessen haft en jämbördig arbetsfördelning. I samråd med varandra har vi disponerat läsningen av artiklar och litteratur som vi använt oss av i denna kunskapsöversikt. Vidare har vi även ansvarat för detaljerade anteckningar så att vi båda kunnat få en inblick i allt material vi baserat denna kunskapsöversikt på. Förord, sammandrag, syfte/fråga, och innehållsförteckning har vi formulerat gemensamt. Arbnora har agerat sekreterare och Anna har korrigerat texten. Arbnora har ansvarat för utkastet av inledning och metoddiskussionen i metoddelen. Anna har ansvarat för utkast av bakgrund och sökprocess och urval i metoddelen. Vi har därefter gemensamt bearbetat utkasten till den slutgiltiga texten. Resterande delar av kunskapsöversikten har vi skrivit gemensamt.

Teknologianvändningen har ökat markant och allt yngre barn använder digitala enheter idag, både i Sverige och andra länder. I juli 2019 togs den nya läroplanen i bruk som där tydligt visar på att barn ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens. Av dessa skäl väcktes intresset att undersöka pedagogers upplevelse av användningen av digitala enheter i förskolans verksamhet. Syftet med denna fenomenografiska studie var att visa hur pedagoger upplever fenomenet användande av digitala enheter som främjande respektive hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Metoden som användes var en pappersenkät i kvalitativt format. I resultatet framkom beskrivningskategorier för främjande och hämmande upplevelser. Beskrivningskategorier för främjande upplevelser blev hjälpmedel och undervisning och barn i behov av särskilt stöd. Kategorier som uppstod kring det som pedagogerna upplevde som hämmande var föråldrad teknik, bristande uppkoppling, syfteslös användning och pedagogers behov av kompetens. Resultatet som framkom visade att pedagoger uppfattade användande av digitala enheter inte enbart som främjande eller hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Pedagoger ansåg att det kunde vara både och på samma gång, beroende på hur de använde de digitala enheterna. Baserat på våra studier anser vi att det kan sägas att pedagoger till största delen upplever användandet av digitala enheter som främjande för att bedriva förskoleverksamhet. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med studien var att beskriva elevers uppfattningar om digitala enheter kopplat till olika hälsoaspekter. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer av 15 stycken elever i årskurs 6. Eleverna var indelade i par samt en grupp bestående av 3 elever.  Resultatet visar att eleverna ser både fördelar och nackdelar med digitala enheter. De menar att deras sömn inte påverkas i negativ mening av de digitala enheterna, utan istället kan hjälpa vissa att somna. Flera elever anser att digitala enheter stör deras koncentration, både i och utanför skolan. De känner sig däremot inte stressade av dem. I elevernas sociala relationer kan digitala enheter gynna relationen med vänner, både när de umgås och för att bygga upp en närmare relation. Detta förutsätter att de digitala enheterna används på rätt sätt och att de inte avskärmar varandra, vilket kan vara negativt för relationen. I relationen med familjen används digitala enheter i mindre utsträckning än med vänner eftersom familjen finner det viktigare att vara utan digitala enheter då de umgås.   Digitala enheter kan påverka möjligheterna till motion, eftersom eleverna ofta sitter eller ligger ned då de använder sina digitala enheter, men det finns också applikationer som främjar rörelse. Eleverna berättar att de blir inspirerade av bilder på mat som de ser i sociala medier.    Resultatet visar även att det varierar huruvida eleverna känner sig beroende av sina digitala enheter (främst mobiltelefonen) eller inte. Eleverna menar att det är enklare att vara utan sina digitala enheter om ingen annan heller använder dem, än om de skulle vara ensamma om att inte kunna använda sina digitala enheter.

The present work examines the attitude of pensioners in relation to today's digitizing. A variety of digital devices have been added and have become part of many people's everyday lives. The main purpose of the present work is to investigate how a number of pensioners relate to today's digitization. A qualitative method was considered to be best suited for the job and six semi-structured interviews were conducted with pensioners. The gathered empirical evidence showed that pensioners relate to today's digitizing in different ways, both positive and negative approaches. There was also a need for further research in the field of digitizing, as it is being developed at a regular basis. / Föreliggande arbete berör pensionärers förhållningsätt till dagens digitalisering. En rad olika digitala enheter har tillkommit och blivit en del i mångas vardag. Det huvudsakliga syftet med föreliggande arbete är att undersöka huruvida ett antal pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering. En kvalitativ metod ansågs vara bäst lämpad för arbetet och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med pensionärer. Den insamlade empirin visade att pensionärer förhåller sig till dagens digitalisering på olika sätt, både positiva och negativa förhållningssätt. Det visade sig också finnas ett behov av vidare forskning inom området digitalisering, då det utvecklas med jämna mellanrum.

In the last decade, the use of digital devices such as television, smartphones, computers, laptops, and tablets has drastically increased. The development of technology has made it possible for the individual to be qickly stimulated and have information available at anytime and anywhere through various digital devices. This development has increased the screen time on these digital devices, which potentially can have psychological effects and influence attentional abilities. The aim of this study was therefore to investigate relationships between screen use in everyday life and different forms of attention (focused attention, devided attention, sustained attention, selective attention, motivated attention) in adults over 18 years of age. A questionnaire with questions about screen time and perceived attention in everyday life was sent out and answered online by total of 26 participants. A correlation analysis was performed on the collected data and the results showed no significant correlation between respective type of attention (including a measure of total attention) and screen time. Several factors may have influenced the results of this study, such as sample size, age group, choice of method, and that an objective measure of attention was not used.

Då nationella prov och bedömningsstöd är under digitalisering undersöks i denna studie om elevers provresultat i matematik ger en rättvisande bild av deras kunskaper när de ska visa dessa via ett digitalt verktyg. Forskningsfältet talar både för och emot användandet av digitala verktyg när elever ska visa sina kunskaper i prov- samt bedömningssituationer. Det råder inte enighet om det är fördelaktigt att använda digitala verktyg eller inte. I denna studie jämfördes elevers resultat på analoga och digitala prov i matematik för att undersöka om provskrivningsverktyg påverkar elevers möjligheter att visa sina kunskaper i matematik. Undersökningsgruppen bestod av 224 elever under vårterminen i årskurs 2 där 113 elever genomförde provet digitalt och 111 elever analogt. Det använda provet behandlade additions- och subtraktionsoperationer, öppna utsagor och likhetstecknets betydelse.  Alla elever genomförde provet på det sätt de var vana vid vilket gav eleverna de optimala förutsättningarna att lyckas. För att analysera skillnaden mellan elevers provresultat användes ett t-test där resultatet visade att det inte var en statistiskt signifikant skillnad mellan elevers resultat. Eleverna presterade likvärdigt i alla delmoment av provet oavsett om de skrivit det analogt eller digitalt. Elever som är vana användare av digitala enheter och dess verktyg missgynnas inte av att skriva digitala prov under vårterminen i årskurs 2 i arbete med additions- och subtraktionsoperationer, öppna utsagor och likhetstecknets betydelse inom talområdet 1–9.

Digitala enheter har blivit en naturlig del av individers vardag vilket öppnar upp för både möjligheter och utmaningar. Dagens teknik möjliggör för individen att ständigt vara närvarande utan att fysisk befinna sig i miljön. Den konstanta tillgängligheten påverkar individens sociala liv på olika sätt. Föreliggande forskning studerar hur 10 medelålders individer kommunicerar och söker information genom digitala enheter. Författarna har ett särskilt synsätt att studera detta. Snarare än att se på digitala enheter som enbart redskap som stödjer användarens vardagliga aktiviteter, argumenterar författarna hur digitala enheter istället kan ses som förlängning av individerna genom konceptet ”the extended mind”. Detta sker genom att individen ändrar sättet att använda sig av teknologin vilket medför förbättrade kognitiva förmågor. Vidare undersöks vilka möjligheter och utmaningar respondenterna upplever i mötet med digitala enheter vilket sedan analyseras utifrån digital kompetens. / Digital devices have become a natural part of individuals' everyday lives which opens up both opportunities and challenges. Today's technology enables the individual to be constantly present without being physically present in the environment. The constant availability affects the individual's social life in different ways. The present research studies how 10 middle-aged individuals communicate and search for information through digital devices. The authors take a distinct approach to digitalization. Rather than studying digital devices merely as tools that support users' daily activities, the authors argue for explorations of how digital devices can instead be seen as extension of mind, by changing the way individuals use the technology, therefore enhancing their cognitive capabilities. Furthermore, the opportunities and challenges that the respondents experience in the meeting with digital devices are examined and analyzed based on digital competence.