Sammanfattning Studiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är:   Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger? Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken? Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera? Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan?   Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun. Av dessa sex informanter är två från socialtjänsten, två från polisen och två från skolan. Studiens teoretiska ansats bygger på Danermark och Kullbergs forskning kring samverkan samt Josefssons Strategi för samverkan.   Av resultatet framgår att samtliga informanter upplever att samverkan mellan dem fungerar ganska väl men att det finns förbättringsmöjligheter. Upplevelserna var inte enbart positiva utan det nämndes även negativa upplevelser. Dessa negativa upplevelser nämndes som faktorer som på olika sätt kunde hämma samverkan. Vissa av dessa hämmande faktorer nämndes av samtliga informanter. Sekretessen var en av dem. Alla var överens om att sekretessen mer eller mindre försvårar samverkan. Då det gäller främjande faktorer nämnde samtliga informanter ledningen deltagande och stöd som en av de mest främjande faktorerna. I studiens sista kapitel förs en diskussion kring studiens resultat kopplat till tidigare forskning inom området samt studiens teoretiska ansats.

No description available.

No description available.

Att socialarbetare drabbas av utmattningssyndrom är något som har blivit allt vanligare och omtalat. Återhämtningen och vägen tillbaka till arbetet är komplicerad och påverkas av både inre och yttre aspekter i en individs liv. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod, beskriva och analysera vägen tillbaka till arbetet för socialarbetare som har varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Effekten av gynnande och hämmande faktorer studerade vi utifrån tre områden, individens egen förmåga, dess omgivning och faktorer kopplat till dess arbete. Vidare undersöktes om olika faktorer har någon mer gynnande eller hämmande effekt under återhämtningsprocessens olika delar. Fem socialarbetare som hade varit tillbaka i det sociala arbetet i minst sex månader intervjuades. Vi inspirerades av hermeneutiken och materialet analyserades genom en kvalitativ analys. Resultatet analyserades sedan med hjälp av begreppen återhämtning och stigma samt en teori om återhämtningsprocessens tre faser. I resultatet kunde vi urskilja att det i den första fasen av återhämtningsprocessen var gynnande med medicinska hjälpmedel och förståelse från omgivningen. Samtidigt var oförståelse från omgivningen och prestationskrav samt stress kopplat till arbetet hämmande. Utvecklandet av mentala verktyg, att prioritera sig själv, fysisk aktivitet och goda professionella kontakter var gynnande under den andra fasen, samtidigt som bristande självkänsla och mindre bra professionella kontakter hämmade. I fas tre var stöd från arbetsgivare och kollegor gynnande, och brister hos arbetsgivare hämmande. Stigmatisering och upplevd ensamhet var hämmande under hela processens gång medan vald ensamhet var gynnande.

Introduktion Ingefäran är en växt som sägs ha många farmakologiska egenskaper såsomantioxidant, antiemetiskt och antiinflammatoriskt. Den har sedan länge användsinom matlagning och finns också inom flertalet olika växtbaserade läkemedel och detär dess rhizom som används inom dessa områden. Ingefäran innehåller en mängdeteriska oljor som främst bidrar till den speciella doften och även oljeharts som gerdess stickande och värmande smakupplevelse. Det är främst oljehartsen som gerupphov till de farmakologiska egenskaperna och det är därmed dessa som undersöksinom olika studier. De största grupperna är fenolerna såsom gingeroler, shogaoleroch paradoler. För att utvinna dessa komponenter så är det vanligt att först torkaingefäran och valet av torkningsprocess kan ge olika utbyte av dessa komponenter.Några toxikologiska egenskaper har inte setts hos ingefäran men på grund av dessantihypertensiva egenskap och blodförtunnande effekt så bör personer som intarolika läkemedel inom dessa områden avstå från en konsumtion av ingefära.En inflammation är ett förlopp som innefattar många mediatorer runt om i kroppenvilket gör att antiinflammatoriska medel har flera möjliga vägar att rikta sig till för attge effekt. Ingefärans antiinflammatoriska effekt kommer från dess fenoler och visarsig utöva flera hämmande effekter inom inflammationsprocessen. Syfte Att undersöka vad som är känt om ingefärans antiinflammatoriskaverkningsmekanism och vilka substanser som verkar vara de huvudsakligenansvariga komponenterna Metod Sökningar via databaserna SciFinder och Web of Science har lett till sju styckenoriginalartiklar som ligger till grund för denna litteraturstudie. Resultat och Diskussion Resultaten visar att ingefäran har många antiinflammatoriska egenskaper och verkarpå flera inflammatoriska mediatorer. Dess komponenter ses bland annat hämmacyklooxygens-2 (COX-2) vilket kan liknas med de antiinflammatoriska läkemedlensom finns att erhålla idag (NSAID). Resultaten visar även att vissa av komponenternahämmar NFκB (Nuclear Factor κB) aktiveringen som vidare aktiverar frisättningenav många cytokiner och andra mediatorer vid en inflammation och ligger med andraord mycket tidigt i inflammationsprocessen. Studier har även observerat attingefäran har en hämmande effekt på T lymfocyternas spridning och på några avinterleukinerna vilket kan göra den intressant inom vissa autoimmuna sjukdomar. Iallmänhet ses en dosberoende effekt men även att den hämmande effekten blirkraftigare vid en längre sidokedja, specifikt hos gingerolerna. Slutsats Många av ingefärans komponenter har antiinflammatoriska effekter via olikaverkningsmekanismer och de som sticker ut lite extra är shogaolerna. Att de har visaten hämmande effekt på just NFκB gör dem till mycket intressanta då ett hämmandeav NFκB aktiveringen ger ett hämmande av vidare syntes av mediatorer. Mångastudier görs för att undersöka ingefärans antiinflammatoriska effekt men tyvärrutförs få på människa vilket är något som bör övervägas att utföra för att se omstudierna in vitro kan utövas i sin helhet hos människa.

The purpose of this study is to increase insight into the collaboration of different organisations that work against prostitution in a Swedish municipality. With this purpose as a basis, four research questions were formulated: How do different organisations working against prostitution in the municipality collaborate? Which factors promote collaboration between these organisations? Which factors inhibit collaboration between these organisations? What areas of improvement exist in regards to collaboration? The analysis is qualitative and based on semi-structured interviews with six organisations that work against prostitution in different ways. The interviewed organisations include government-controlled organisations as well as non-governmental organisations. In this study, the empirical data has been analysed with a deductive approach based on a set of themes. These themes are formed with the purpose and issue of this study in mind. The themes are “how different organisations in the municipality describe the collaborative work”, “factors promoting collaboration”, “factors inhibiting collaboration” and “areas of improvement”. Key words: collaboration, prostitution, promoting factors, inhibiting factors, areas of improvement

Teknologianvändningen har ökat markant och allt yngre barn använder digitala enheter idag, både i Sverige och andra länder. I juli 2019 togs den nya läroplanen i bruk som där tydligt visar på att barn ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens. Av dessa skäl väcktes intresset att undersöka pedagogers upplevelse av användningen av digitala enheter i förskolans verksamhet. Syftet med denna fenomenografiska studie var att visa hur pedagoger upplever fenomenet användande av digitala enheter som främjande respektive hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Metoden som användes var en pappersenkät i kvalitativt format. I resultatet framkom beskrivningskategorier för främjande och hämmande upplevelser. Beskrivningskategorier för främjande upplevelser blev hjälpmedel och undervisning och barn i behov av särskilt stöd. Kategorier som uppstod kring det som pedagogerna upplevde som hämmande var föråldrad teknik, bristande uppkoppling, syfteslös användning och pedagogers behov av kompetens. Resultatet som framkom visade att pedagoger uppfattade användande av digitala enheter inte enbart som främjande eller hämmande för att bedriva förskoleverksamhet. Pedagoger ansåg att det kunde vara både och på samma gång, beroende på hur de använde de digitala enheterna. Baserat på våra studier anser vi att det kan sägas att pedagoger till största delen upplever användandet av digitala enheter som främjande för att bedriva förskoleverksamhet. / <p>2019-12-20</p>

<p>Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns någon forskning kring detta. Hur påverkar mallar, schabloner och målarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det är av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det är väsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet. Vi vuxna bör beakta barnens användande av mallar för att inte hämma deras utveckling i att rita.</p><p> </p><p>Vi har studerat litteratur såsom läroplaner, historiken kring bildskapande, vad forskare säger om mallar, schabloner och målarblad och barns utveckling i bildskapande. Forskare är mycket negativa till mallar/schabloner/målarblad för att det hämmar barnens ritutveckling. Vi har även undersökt vad pedagogen bör tänka på när det gäller bildskapande och till sist lärarnas arbete med bildskapande. Det är viktigt att pedagogen har kunskap i att lära barnen tekniker i att rita utan att vara utbildad bildlärare och hur det kan göras med enkla medel. Som metod har vi valt att observera genom filmning när förskollärare har bildskapande verksamhet tillsammans med barnen samt intervjuat förskollärare. Utifrån syftet och frågeställningarna har vi kommit fram till i studien att förskollärarnas uppfattningar kring bildskapande är lite olika. Mallar, schabloner och målarblad förekommer ofta och syftet med mallar är att barnen får träna klipptekniken. Mallar, schabloner och målarblad ska inte användas i tidiga åldrar för barnen måste lära sig att först och främst rita på egen hand.</p><p> </p>

Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns någon forskning kring detta. Hur påverkar mallar, schabloner och målarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det är av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det är väsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet. Vi vuxna bör beakta barnens användande av mallar för att inte hämma deras utveckling i att rita.   Vi har studerat litteratur såsom läroplaner, historiken kring bildskapande, vad forskare säger om mallar, schabloner och målarblad och barns utveckling i bildskapande. Forskare är mycket negativa till mallar/schabloner/målarblad för att det hämmar barnens ritutveckling. Vi har även undersökt vad pedagogen bör tänka på när det gäller bildskapande och till sist lärarnas arbete med bildskapande. Det är viktigt att pedagogen har kunskap i att lära barnen tekniker i att rita utan att vara utbildad bildlärare och hur det kan göras med enkla medel. Som metod har vi valt att observera genom filmning när förskollärare har bildskapande verksamhet tillsammans med barnen samt intervjuat förskollärare. Utifrån syftet och frågeställningarna har vi kommit fram till i studien att förskollärarnas uppfattningar kring bildskapande är lite olika. Mallar, schabloner och målarblad förekommer ofta och syftet med mallar är att barnen får träna klipptekniken. Mallar, schabloner och målarblad ska inte användas i tidiga åldrar för barnen måste lära sig att först och främst rita på egen hand.

Syftet med denna studie är att undersöka aktörers upplevelser av samverkan i sociala insatsgrupper (SIG). Frågeställningarna är; Hur organiseras arbetet och samverkan i sociala insatsgrupper, Hur uppleves samverkansarbetet av de involverade aktörerna och Vilka faktorer hämmar respektive gynnar samverkan. Studien är en kvalitativ forskningsstudie och har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sju respondenter. Respondenterna är verksamma aktörer inom sociala insatsgrupper i olika kommuner i Sverige. De aktörer som har intervjuats har varit socialsekreterare, samordnare/koordinatorer och socialpedagoger. Analysen av data har gjorts genom tematisk analys och genom den framkom tre teman för resultatet av studien. Dessa teman var; Uppkomsten av SIG-samverkan, Samverkans mål och mening och Faktorer som hämmar samverkan. / The purpose of this study is to examine actors’ experiences of cooperation in social intervention teams (SIT). The questions are as following; How is the work and the cooperation in social intervention teams organized, How do the actors experience the cooperation andWhat factors could stunt or favour the cooperation. The study has a qualitative research approach and has been implemented through semi structured interviews with a total of seven respondents. The respondents of this study have been social welfare secretaries, coordinators and social educationists. The analyze of data has been made through a thematic analyze method. The thematic analyze resulted in three themes for the study. The themes were; The emergence of SIT-cooperation, The goal and meaning of cooperation and Factors that stunt cooperation.