Sammanfattning Studiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är:   Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger? Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken? Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera? Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan?   Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun. Av dessa sex informanter är två från socialtjänsten, två från polisen och två från skolan. Studiens teoretiska ansats bygger på Danermark och Kullbergs forskning kring samverkan samt Josefssons Strategi för samverkan.   Av resultatet framgår att samtliga informanter upplever att samverkan mellan dem fungerar ganska väl men att det finns förbättringsmöjligheter. Upplevelserna var inte enbart positiva utan det nämndes även negativa upplevelser. Dessa negativa upplevelser nämndes som faktorer som på olika sätt kunde hämma samverkan. Vissa av dessa hämmande faktorer nämndes av samtliga informanter. Sekretessen var en av dem. Alla var överens om att sekretessen mer eller mindre försvårar samverkan. Då det gäller främjande faktorer nämnde samtliga informanter ledningen deltagande och stöd som en av de mest främjande faktorerna. I studiens sista kapitel förs en diskussion kring studiens resultat kopplat till tidigare forskning inom området samt studiens teoretiska ansats.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to increase insight into the collaboration of different organisations that work against prostitution in a Swedish municipality. With this purpose as a basis, four research questions were formulated: How do different organisations working against prostitution in the municipality collaborate? Which factors promote collaboration between these organisations? Which factors inhibit collaboration between these organisations? What areas of improvement exist in regards to collaboration? The analysis is qualitative and based on semi-structured interviews with six organisations that work against prostitution in different ways. The interviewed organisations include government-controlled organisations as well as non-governmental organisations. In this study, the empirical data has been analysed with a deductive approach based on a set of themes. These themes are formed with the purpose and issue of this study in mind. The themes are “how different organisations in the municipality describe the collaborative work”, “factors promoting collaboration”, “factors inhibiting collaboration” and “areas of improvement”. Key words: collaboration, prostitution, promoting factors, inhibiting factors, areas of improvement

Syftet med denna studie är att undersöka aktörers upplevelser av samverkan i sociala insatsgrupper (SIG). Frågeställningarna är; Hur organiseras arbetet och samverkan i sociala insatsgrupper, Hur uppleves samverkansarbetet av de involverade aktörerna och Vilka faktorer hämmar respektive gynnar samverkan. Studien är en kvalitativ forskningsstudie och har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sju respondenter. Respondenterna är verksamma aktörer inom sociala insatsgrupper i olika kommuner i Sverige. De aktörer som har intervjuats har varit socialsekreterare, samordnare/koordinatorer och socialpedagoger. Analysen av data har gjorts genom tematisk analys och genom den framkom tre teman för resultatet av studien. Dessa teman var; Uppkomsten av SIG-samverkan, Samverkans mål och mening och Faktorer som hämmar samverkan. / The purpose of this study is to examine actors’ experiences of cooperation in social intervention teams (SIT). The questions are as following; How is the work and the cooperation in social intervention teams organized, How do the actors experience the cooperation andWhat factors could stunt or favour the cooperation. The study has a qualitative research approach and has been implemented through semi structured interviews with a total of seven respondents. The respondents of this study have been social welfare secretaries, coordinators and social educationists. The analyze of data has been made through a thematic analyze method. The thematic analyze resulted in three themes for the study. The themes were; The emergence of SIT-cooperation, The goal and meaning of cooperation and Factors that stunt cooperation.

I samband med Covid-19-pandemin tilldelades Tillväxtverket uppdraget att ansvara för fördelningen av ekonomiskt stöd för korttidsarbete. Korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) kan användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem till följd av att något oväntat händer. Syftet med undersökningen har varit att utforska hur den extraordinära kontexten som Tillväxtverkets upprättade organisation verkat i har påverkat respondenternas ledarskapsförväntningar. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys tillämpades som metodologiskt angreppssätt för studien. Undersökningen består av totalt tolv deltagare, varav hälften gruppchefer (se; ledare) och hälften handläggare (se; följare). Den tematiska analysen genererade tre teman, komplexitet, ledarstilar och den organisatoriska strukturen. Faktorer ur den extraordinära kontexten som identifierats påverkat respondenternas förväntningar gällande komplexitet var resursbrister avseende personal och systemstöd, och osäkerhet kring uppdragets uppskattade tidsomfång. Även externa beslutsfattare såsom riksdag och regering samt det stora inflödet av nyutexaminerade anställda utan tidigare relevant arbetserfarenhet har illustrerats i temat. Det andra urskilda temat var ledarstilar, varav fokus på behovsmallar och att etablera en personlig relation mellan ledare och följare igenkänts. Likaså engagemang för att skapa en stark sammanhållning för att säkra en god arbetsmiljö samt uppföljning och feedback utmärker sig ha påverkat respondenternas förväntningar. Det tredje och sista temat berör den organisatoriska strukturen, såsom beslutsfattande i en top-down modell och den interna kommunikationen. Den arbetsrelaterade förståelsen inom organisationen gällande lägesbilder och informationsdelgivning identifierades dito, och avslutningsvis urskiljs förtroendeskifte med ökad tillit till följarna. / During the coronavirus (COVID-19) pandemic, the Swedish Agency for Economic and Regional Growth had responsibility for the distribution of financial support for short-term work allowance, a support being provided to enable employers to retain their personnel during the pending crisis and to be able to quickly get back to full speed again when the situation improves. The purpose of this study has been to explore how the extraordinary context in which the Swedish Agency for Economic and Regional Growth's established organization has operated, and how it has affected the leader expectations within the organization. A qualitative method with semi-structured interviews and thematic analysis has been applied as methodological approach. The survey consists of a total of twelve participants, of which half are group leaders (see; leaders) and half are case officers (see; followers). The thematic analysis generated in three themes, of which complexity was the first identified. Factors from the extraordinary context that were identified affected the surveyed individuals' expectations regarding complexity were lack of resources regarding staff and system support and uncertainty about the assignment's estimated time range. External decision-makers such as the government, as well as the large influx of newly graduated employees without previous relevant work experience, have also been illustrated in the theme. The second distinct theme was leadership styles, of which the focus on needs templates and establishing a personal relationship between leader and follower is recognized. Likewise, the commitment to create a strong cohesion to ensure a good working environment and feedback stand out to have affected the expectations of the individuals surveyed. The third and final theme concerns the organizational structure, such as decision-making in a top-down model and internal communication. The work-related understanding within the organization regarding common operating pictures and information sharing was identified accordingly, and finally, a change of increased trust in the followers.