Denna uppsats har till syfte att öka kunskap om mellanrummet mellan platsens betydelse och motorikens inverkan på barns språkinlärning i en Ur och Skur verksamhet. Den valda metoden för att försöka få syn på detta mellanrum har varit observationer med fältanteckningar och ljudinspelningar. Sedan har materialet analyserats med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Det resultat som framkommit ur mitt empiriska material är att barnens lekar har möjligheten att utvecklas åt många olika håll. Att vara utomhus leder till att de i mindre utsträckning är påverkade av normstyrda artefakter jämfört med en förskola som vistas till större delar inomhus. Dock finns det en social praktik som pedagogerna har skapat som gynnar barns språkinlärning. Strukturen och kulturen av att ställa frågor och ha möjligheten att ge ordentliga svar, i både lek och vardag. Ytterligare ett resultat som framkommit är att både barn och pedagoger är vana vid att använda sin omgivning för att utvidga sitt lärande så att även en skylt i tunnelbanan blev ett medierande redskap för språkinlärning och intresse. Slutsatsen blev att platsen och då främst skogen gav förutsättningarna till rörelse och fantasilek där barnen själva kunde utforska sina intressen. Samtidigt som pedagogerna gav möjligheterna till barnens lekar genom att visa att de tyckte de var viktiga och gav möjligheter för samtal genom bland annat frågelekar.

<p>Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser.</p> / <p>The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.</p>

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser. / The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how the professional identity of public librarians is created and shaped in connection with the digitization of society. The data collection method used, has been semi-structured interviews where five Swedish public librarians were asked questions regarding their experiences and perceptions of the increasingly digital nature of the public librarian profession, and how it has come to affect their work. The collected data has been analyzed within the socio-cultural perspective in which learning is seen as a constantly ongoing social process and where knowledge is gained through interaction with others. A further theoretical starting point for this study, was Anders Ørom's theory of librarians' professional identities. Three main themes were identified during the analysis. The first theme addresses public librarians' positive attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The second theme addresses their negative attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The third and final theme addresses their professional identity. The findings show that the public librarian profession is increasingly characterized by digital technical tasks and tools and that knowledge within this area, is considered important according to the public librarians. The respondents who experience the greatest impact of the increasingly digital technical nature of the profession, express concern regarding how a lack of knowledge in this area, can lead to feelings of inadequacy as many public library users, often expect the librarians to possess a great deal of digital technical competence. The majority of the study's respondents highlight the social aspects of the profession, particularly the social interactions with public library users, as a crucial part of their work.

Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra till att öka kunskapen om hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i gymnasieskolan. Diagnosen autism är ett spektrum och olika individer upplever skolgången olika. Ju fler intervjuer som publiceras i detta ämne, desto bredare blir kunskapen om hur dessa elever kan uppleva stödåtgärder i skolan. Tidigare kartläggningar från bland annat Skolverket visar att elever med autism generellt har en lägre måluppfyllelse. Det är därför angeläget att öka kunskapen om hur dessa elever ser på de stödåtgärder som sätts in.SyfteSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskaper kring hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i en gymnasieskola som har begränsat sin antagning till elever i behov av stöd. Framgångsfaktorer utifrån elevens perspektiv har varit i fokus. FrågeställningPå vilka sätt beskriver eleven sitt stödbehov för att klara av studier på ett studieförberedande program, i en skola som begränsat sitt mottagande? Vilka stödåtgärder beskrivs i deras berättelser som särskilt betydelsefulla?TeoriI detta examensarbete har det sociokulturella perspektivet, såsom Vygotskij (1978) beskriver det, varit i centrum. Eleverna befinner sig i olika proximala utvecklingszoner och samspelar och påverkas av omgivningen. Detta samspel bidrar till att olika elever har olika syn på sig själv och de stödåtgärder de upplever som betydelsefulla. Lave och Wengers (1991) teori om sociala praktiker och hur personer i en social praktik går från att vara legitima perifera deltagare till att vara experter, har använts för att analysera materialet. Teorin har också använts för att förklara hur elever ser på sin egen utveckling. MetodExamensarbetets empiri bygger på kvalitativa intervjuer. Fyra elever på en gymnasieskola med begränsat mottagande har intervjuats och materialet har transkriberats.ResultatEleverna beskriver lärarens förmåga att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar som en av de viktigaste stödåtgärderna. Lärarens förmåga att etablera och bibehålla goda relationer är också av vikt. Att få gå i en liten grupp lyfts fram som särskilt betydelsefullt och anledningarna till detta är flera. I den lilla gruppen har läraren mer tid till varje enskild elev. Eleverna säger att de valt skolan med begränsat mottagande just för att de erbjuder mindre grupper. Den tidigare forskning som ligger till grund för denna studie pekar också på mindre grupper som en framgångsfaktor. Det upplevs mindre stigmatiserande av eleverna att be om hjälp när man vet att de andra eleverna möter ungefär samma utmaningar som en själv i ämnena och i sociala situationer. Det utökade lärarstödet blir inte en enskild åtgärd utan ett arbete på organisationsnivå. Det utökade lärarstödet upplevs därför inte som utpekande av eleverna. Betydelsen av att få gå tillsammans med de man upplever som jämlikar är stor. En god struktur efterfrågas också. Schemat ska erbjuda förutsägbarhet och skoldagen ska helst börja och sluta samma tid varje dag. Skriftlig information, att slippa förflyttningar och en miljö fri från störande ljud är också stödåtgärder som nämns. Lärarstödet är direkt avgörande för om eleverna når nästa proximala zon samt avancerar från att vara legitima perifera deltagare till att bli experter i denna sociala praktik. ImplikationerEleverna i studien har sökt en skola med begränsat mottagande då de inte ansett att stödet de fått i en traditionell skola motsvarat deras stödbehov. Främst efterfrågar eleverna utökat lärarstöd, liten grupp och möjligheten att få träffa andra med liknande problematik. Att bli lyssnad på och få vara delaktig i lösningar är sådant eleverna i studien värderar högt. Få traditionella gymnasieskolor erbjuder mindre grupper men studien visar att detta är något eleverna efterfrågar. SlutsatsEleverna i studien berättar genomgående att de ”vill bli hörda”. Att det är deras egna förslag på hur undervisningen ska utformas som ska utgöra grunden för de anpassningar som sätts in. Lärarens bemötande och förmåga att anpassa undervisningen är avgörande för om eleverna känner sig delaktiga. Gruppstorleken samt att det finns fler elever som har ungefär samma stödbehov avgör hur trygga eleverna känner sig i klassen och att de vågar ta emot hjälp.

Syftet med denna studie har varit att närmare studera användarnas roll vid planering, utveckling och användande av smarta elnät, vad man kan dra för lärdomar av pågående projekt inom utvecklingen av smarta elnät när det kommer till användarnas roll i projekten, samt ge rekommendationer för ett framtida arbete. Detta gjordes genom en fallstudie av två sammanhängande projekt inom en kommun i Sverige som för närvarande arbetar med smart stadsutveckling och smarta elnät. Empiriinsamling skedde med hjälp intervjuer av boende och ansvariga i projektet samt projektdokumentation.   Resultatet visar att de boendes roll i planeringen av projektet inte var stor, och att de inte räknades in bland de viktiga intressenter som enligt rekommendationer skulle vara delaktiga i projektet. Vidare skedde användarmedverkan i en begränsad form vid utvecklingen av den teknik som skulle användas hemma hos de boende, och då främst i form av användartester efter det att systemen hade tagits fram.  Vidare visade intervjuerna på ett bristande engagemang hos användarna när det kommer till att använda tekniken som finns tillgängliga i det smarta nät som utvecklats inom kommunen. Dessa resultat utgör viktiga lärdomar för framtida projekt.    Rekommendationerna som togs fram för ett framtida arbete inom smarta elnät är främst att det bör ske en ökad involvering av användare under samtliga delar i projekt rörande smarta elnät för att säkerställa en relevant och demokratisk samhällsutveckling och att detta bör ingå i projektens målsättningar. Vidare bör framtida projekt undersöka möjligheterna med att studera och arbeta med sociala praktiker inom energianvändning, för att undersöka hur man kan skapa en övertygelse hos de boende som leder till en ökad vilja att spara energi, och utnyttja de tekniska verktyg som gör detta möjligt. Det krävs även arbete för att hitta ytterligare incitament till aktiv energibesparing för att optimal användning av de smarta näten ska kunna uppnås. / Smarta elnät och tjänsteutveckling för hemmet – vem är i behov av en smartare vardag?

The aim of this thesis is to explore medical librarians information practice in a pedagogical context. The empirical material was produced by 6 semi-structured interviews at 5 different hospital libraries during April and March 2023. A practice-oriented approach was used by the theoretical lens of Social Practice by Shove, Pantzar and Watson. In the analysis it was thematised by the practice elements material, competences and meanings. The findings show that medical librarians informationpractice in a pedagogical context work with many different materials and have competences that are of importance for students, hospital staff and researchers. They adapt their teaching and guidance for the user and their level. The different meanings that the medical libraries user and organization put on the medical library and their services has an impact on their ability to reach more of their users and their development.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka sociala undervisningspraktiker utifrån Luke och Freebodys resursmodell som kan identifieras i lärares svenskundervisning i årskurs 1, och i vilken utsträckning elever ges möjlighet att röra sig i dessa genom balanserad undervisning. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärares undervisning innefattar samtliga sociala undervisningspraktiker och att elever ges rika tillfällen att utveckla literacyförmågor i dessa. Dock finns möjlighet att utveckla undervisningen för att stötta elever i att kritiskt utforska digitala multimodala texttyper och även för hur de kan läsas. Slutsatsen är att undervisning kan ge elever rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl talat som skrivet språk i olika texttyper men att digital multimodal textanvändning och för hur den kan avkodas bör ges mer plats.

Sedan början på 2000-talet har det skett en förvandling i detaljhandelslandskapet. Flera företag har valt att övergå från fysisk butik till att istället bedriva e-handel. I samband med smartphonens ökade användning har detaljhandelslandskapet förändrats ytterligare, där tekniken möjliggjort ett nytt sätt för konsumenter att förhålla sig till shopping. Smartphonen har alltså blivit ett verktyg som tillämpas i konsumenters vardag och tillkommer i flera shoppingrelaterade syften. Tidigare forskning kring mobilshopping kan delas in i två fält; forskning som fokuserar på acceptans, motiv och incitament, och sedan forskning som fokuserar på praktiker och handlingar. Med tanke på att det sistnämnda fältet är så pass outforskat, har denna studie antagit ett praktikteoretiskt perspektiv för att på ett djupare plan kunna analysera hur mobilshopping fungerar i praktiken. Syfte Syftet med vår studie är att få en bredare insikt i hur mobilshopping fungerar i praktiken genom att analysera hur konsumenter använder sin smartphone på olika sätt för att shoppa. Detta genom att anta en praktikteoretisk ansats för att analysera fenomenet mobilshopping. Metod Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där 15 semistrukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Ytterligare har studien antagit ett praktikteoretiskt perspektiv, där sekundärdata samlats in kring praktikteori som fenomen, både praktikteori kopplat till konsumtion samt praktikteori kopplat till mobilshopping. Uppsatsen utgår således från ett urval som baseras på livssituationen hos de olika deltagarna för att på så sätt kunna se hur dessa skiljer sig åt i deras mobilshopping. Slutsats Uppsatsen visar att en praktik kan se olika ut beroende på vem som utför den då individer är unika i sitt sätt att utföra praktiken. Trots vetskapen kring detta fann vi att det finns vissa likheter mellan vissa grupper med olika livssituation, då vissa hade liknande bakomliggande meningar, brukade samma material och hade jämlik kompetensnivå i sin mobilshopping. Det resulterade i tre olika sätt att utföra mobilshopping på bland våra fem grupper, det vill säga ett målinriktat, strategiskt och vanemässigt sätt. Slutligen kan resultatet i vår studie framöver bidra till en ökad förståelse för mobilshopping som praktik. Studien ger inte bara ökad förståelse inom fältet konsumentbeteende, utan även för detaljhandlare. / Since the beginning of the 2000s, there has been a transformation in the retail landscape. Several companies have chosen to switch from a physical store to e-commerce. As the usability of the smartphone is increasing, the retail landscape is also under development, whereas technology has made it possible for a new way for consumers to pursue their shopping. Therefore, smartphones have become a tool in consumers' everyday lives and are used for several shopping-related purposes. Previous research on mobile shopping can be divided into two fields; research that focuses on acceptance, motives and incentives, and research that focuses on practices and actions. Given that the latter field is rather unexplored, this study has adopted a practice-theoretical perspective in order to be able to analyze on a deeper level how mobile shopping works in practice. Purpose The purpose of this thesis is to gain a broader insight into how mobile shopping works in practice by analyzing how consumers use their smartphone in different ways to shop. This is done by adopting a practical theoretical approach to analyzing the phenomenon of mobile shopping. Method The thesis is based on a qualitative research method where 15 semi-structured interviews form the basis of our data collection. Furthermore, the study has also inducted a practice theory perspective, where secondary data is collected on practice theory as a phenomenon, practice theory linked to consumption and finally practice theory in relation to mobile shopping. The essay is thus based on a selection based on the life circumstances of the various participants and how they differ in their mobile shopping. Conclusion The thesis shows that mobile shopping as a practice can look different depending on who performs it, as individuals are unique in their way of performing the practice. Nevertheless, we found that there are certain similarities between certain groups with different life circumstances. Each group had similar underlying meanings, used the same material and had equal levels of competence in their mobile shopping practices. This resulted in three different ways of performing mobile shopping among our five groups, i.e, goal-oriented, strategic and habitual way. To sum up, the results of our study in the future can contribute to an increased understanding of mobile shopping as a practice. As well as provides increased understanding in the field of consumer behavior and thereby contribute with a clearer approach for retailers. This thesis is written in Swedish.

Fish-head pendants are one of the characteristic Gotlandic Late Iron Age artefacts. This object has been rather neglected and mainly considered as an insignificant embellishment, normally worn as a neck-collar and seen as an artefact include in the typical Gotlandic set of female jewellery. The fact that the fish-head pendant has a very long life span, which stretches from grave-finds in the Early Vendel Age to hoards in Viking Age as well as secondary usage as brooches in the Early Middle Ages, makes the artefact an excellent starting point for discussions on social practices and change through material culture. It's shown in this study that, contrary to previous beliefs, the normal usages for fish-head pendants is as solitary pendants and not as neck-collars. Neck-collars is shown to have an intricate relation to inhumations for young individuals, whereas solitary pendants are found in cremation deposits for adult individuals, something that relates to a fixed social practice mainly in the period 700-900 AD and that develops from the cremation funeral practice. This particular social practice relates to aspects of attraction and protection and continues in to the 10th century outside of funeral structures, which is shown by the composition of hoard-finds from the 10th century, but is totally absent when the pendants is given a secondary usage as brooches in the end of the 11th and beginning of the 12th century. Hence the material also gives the possibility to discuss the division among pre-historic periods. This paper is divided into six chapters. Chapter 1 gives the prerequisites. Chapter 2 provides a theoretical framework; concerning aspects such as agency, structuralism, social structures, change and material culture. Chapter 3 discusses questions of chronology and typology. In chapter 4 fish- head pendants and their practices of usage and social practices are discussed in the grave-material from the period 600-1000 AD. Chapter 5 concerns hoards and amber-pendants during the 10th to 12th century, and finally chapter 6 discusses the effects and reasons seen in the social practices defined in chapters 4 and 5, as well as the implication of social practices on pre-historic periods. The material is further presented in four catalogues, chapters 10-13.