Cyborgen, en samansättning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer än en fiktiv gestaltning. Cyborgen är idag enligt forskare och filosofer en samhällelig verklighet och dess inverkan på individen är mycket större än vi tror. Det här kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrån forskning och filosofin summeras tankar och synsätt för att få en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar även hur den sociala kontexten kan komma att förvrängas när tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och står som grund för en gestaltning vars mål har varit att kategorisera öppen data från individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att få en bred bild av cyborgen som helhet. Metoder såsom workshop och litteraturstudier har bidragit till att arbetet fått en bredare bild av människans sätt att leva tillsammans med tekniken. / Cyborg, a shared setting of the words cybernetics and organism, a figure whose meaning should be seen as more than a fictional creation. The cyborg is today, according to scientists and philosophers a social reality and its impact on the individual is much greater than we can imagine. This bachelor thesis investigates what defines a cyborg, with support from research and philosophy thoughts and approach are summed up to get a more definitive picture of the concept. The work also studies how the social context may be distorted when the technology finds its way into the physical body. The results and insights this work resulted in is summarized and stands as the basis for a design whose goal has been to categorize open data from individuals with built-in RFID chip, a discussion of the concept and its meaning is summarized in the results section to get a broad picture of the whole cyborg. Methods such as workshops and literature studies have helped to get a broader picture of the human way of living together with technology.

SAMMANFATTNING Föreliggande studie redogör för att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en utsatt grupp i samhället, som ofta har svårigheter att vidmakthålla föräldrarollen. Under det senaste årtiondet har forskningen kring föräldraskap och IF förändrats. Från att ha en bild av att det huvudsakligen är funktionsnedsättningen som medför brister i föräldraskapet så har nu forskningen börjat undersöka hur den sociala kontexten kan tänkas forma föräldraskapet. Trots detta tycks det praktiska sociala arbetet fortfarande leva kvar i gamla mönster. Socialstyrelsen tillstår att kunskap och kompetens hos professionella ofta saknas i arbetet med dessa föräldrar. Föreliggande studie ämnar redogöra för forskningsläget kring föräldrar med IF, genom att undersöka forskning som tar ett föräldraperspektiv i anspråk. Studien använder ett sociologiskt perspektiv för att belysa vad föräldrarna upplever formar deras föräldraskap och hur den sociala kontexten kan ha betydelse för detta. Forskningsläget visar att det förekommer flera faktorer som formar föräldraskapet. Dessa presenteras utifrån en tematisk analys som socialt nätverk, attityder, social isolering, uppväxtvillkor samt hälsa, stress och ekonomi. En teoretisk anknytning görs för att illustrera hur den sociala kontexten kan förstås forma föräldraskapet. En av slutsatserna är att kunskap behöver lyftas kring de olika identifierade faktorerna, samt att professionella och allmänheten behöver se att den sociala kontexten har stor betydelse.

Syftet med denna studie är att analysera huruvida storleken på individers sociala nätverk påverkar deras alkoholkonsumtion. Eftersom att alkohol är starkt relaterat till sociala sammanhang är det av intresse att undersöka om det finns ett samband mellan antalet nära vänner en person har och hur ofta denne har druckit alkoholhaltiga drycker under de senaste tolv månaderna. Studien är av kvantitativ innehållsanalys och är baserad på LNU 2010 (N=4521). Teorin grundar sig i social nätverksteori, sociala normer och individers närmiljö, då dessa faktorer kan antas ha en inverkan på individers dryckesmönster. Analysen visade ett signifikant samband mellan storleken på sociala nätverk och individens alkoholkonsumtionsfrekvens. Resultaten visade även på att en partners alkoholkonsumtion starkt påverkar en individs eget dryckesmönster. Antalet nära vänner har en inverkan på hur ofta en person deltar i sociala sammanhang och har därmed en positiv korrelation till individens benägenhet att oftare konsumera alkohol.

Med denna kvalitativa forskningstudie vill vi bidra med kunskap om de didaktiska val lärare gör vid arbete med det centrala innehållet rörande problemlösning i matematikundervisning. Det här gör vi med de didaktiska frågorna vad, hur, när och varför som grund. Genom att ha studerat tidigare forskning inom området har vi blivit på det klara med var forskningen i dagsläget befinner sig, men också hur den har kommit dit. För att spegla syftet med studien valde vi att se på resultatet ur en didaktisk teori. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare som informanter samlade vi in empirin för att i nästa steg använda en fenomenografisk ansats till att kategorisera det analyserade resultatet i ett antal teman. Det visade sig att tiden var en central fråga för lärare, både för för problemlösningprocessen och lärarnas planeringsarbete. Andra omståndigheter som pekades ut som viktiga för arbetsområdet man för tillfället fokuserade var vardagsanknytningen, gruppens- och självförtroendets roll. Slutsatser som dras i arbetet är att det finns tydliga utmaningar med undvervisning i problemlösning. Lärarna är ambivalenta rörande vad problemlösningen har för funktion, men det är ett område i matematik som måste arbetas med.

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hurmajoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper.Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext. Datamaterialet som används i studien kommer från SUDA:s undersökning Young Adult Panel Study från år 1999 och studiens urval består av individer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar som vid undersökningstillfället var i ett parförhållande. Logistisk regressionsanalys är den metod som tillämpats för att analysera svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner. Studiens resultat indikerar att föräldrars utbildning, till skillnad från respondenters egen utbildning, hade en betydande effekt på benägenheten att ha en partner som är född utomlands. Det visar också att svenskar som bor i storstäder är mer benägna att ha en utrikes född partner i jämförelse med de som bor på landsbygden. Samspelet mellan individers socioekonomiska bakgrund och sociala kontext kan således påverka vilken partnermarknad som är tillgänglig för varje individoch är därmed avgörande för svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner.

I denna uppsats har förhållandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre beståndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förändring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begränsad hänsyn till kontextens olika beståndsdelar somfigurerar inom ämnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar således med ett teoretiskt bidrag angående hur kontexten uppdelad i dessa olika beståndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie påLänsförsäkringars Härnösandskontor då organisationen år 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförändring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har påverkat rutiner på ett sådant sätt att även den sociala kontexten påverkas avförändringen. Indelningen av kontexten i tre olika beståndsdelar har således inneburit att vi harfunnit samband som utgör en indikation på att rutiner inte bara påverkas av kontexten utanäven påverkar kontexten.

Undersökningens syfte har varit att kartlägga vilka strategier paren i de utvalda familjerna använder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmärksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta påverkas av den sociala kontexten. De frågeställningar som aktualiseras med uppsatsen gäller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. Därvid belyses även mer specifika frågor; vilken påverkan har den sociala kontexten på parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning är paren öppna för hjälp utifrån av familjerådgivare när det gäller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frågeställning: Hur ser strategier ut i en parrelation? Undersökningen bygger på tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur. Samtliga par i vår undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid. Strategiernas karaktär varierar hos de olika paren. Kommunikation som strategi utkristalliserades hos alla par. Den sociala kontextens betydelse påverkade paren, såsom den socioekonomiska aspekten genom att begränsa eller möjliggöra. Samtliga par var öppna för hjälp utifrån Familjerådgivning när det gäller att bevara relationerna. / The study's objective was to identify strategies pairs in the selected families use to work with their relationships. We direct attention to the social responsitivity and the importance of communication work on relationships and how this is affected by the social context. The issues raised by the essay is how the pairs in the selected families with children trying to develop strategies to preserve and develop their relationship over time. In doing so, highlights even more specific questions: what impact has the social context of couples relationships and importance of couple’s communication patterns, and to what extent are the pairs open to outside help from family counselors when it comes to maintaining relationships. Essay central question: What strategies look like in a partner relationship? The survey was based on ten qualitative interviews we then calculated from a hermeneutic perspective, analyzed and linked to relevant literature. All the couples in our study have developed strategies to maintain and deepen their relationships over time. The strategy nature varies among the different pairs. Communication as a strategy emerged for all couples. The social context influenced significance pairs, such as the socio-economic aspect by restricting or permit. All couples were open to outside help from family counselling when it comes to maintaining relationships.

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hur majoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext. Datamaterialet som används i studien kommer från SUDA:s undersökning Young Adult Panel Study från år 1999 och studiens urval består av individer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar som vid undersökningstillfället var i ett parförhållande. Logistisk regressionsanalys är den metod som tillämpats för att analysera svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner. Studiens resultat indikerar att föräldrars utbildning, till skillnad från respondenters egen utbildning, hade en betydande effekt på benägenheten att ha en partner som är född utomlands. Det visar också att svenskar som bor i storstäder är mer benägna att ha en utrikes född partner i jämförelse med de som bor på landsbygden. Samspelet mellan individers socioekonomiska bakgrund och sociala kontext kan således påverka vilken partnermarknad som är tillgänglig för varje individ och är därmed avgörande för svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how the professional identity of public librarians is created and shaped in connection with the digitization of society. The data collection method used, has been semi-structured interviews where five Swedish public librarians were asked questions regarding their experiences and perceptions of the increasingly digital nature of the public librarian profession, and how it has come to affect their work. The collected data has been analyzed within the socio-cultural perspective in which learning is seen as a constantly ongoing social process and where knowledge is gained through interaction with others. A further theoretical starting point for this study, was Anders Ørom's theory of librarians' professional identities. Three main themes were identified during the analysis. The first theme addresses public librarians' positive attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The second theme addresses their negative attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The third and final theme addresses their professional identity. The findings show that the public librarian profession is increasingly characterized by digital technical tasks and tools and that knowledge within this area, is considered important according to the public librarians. The respondents who experience the greatest impact of the increasingly digital technical nature of the profession, express concern regarding how a lack of knowledge in this area, can lead to feelings of inadequacy as many public library users, often expect the librarians to possess a great deal of digital technical competence. The majority of the study's respondents highlight the social aspects of the profession, particularly the social interactions with public library users, as a crucial part of their work.

Women-related research is a neglected area, and knowledge about menopause has been defined as low. The consequences result in unequal living conditions depending on biological sex and age. Menopause is not only a biological process, but also a phase of life lived under social conditions. Menopause should thus be managed in a social context, such as working life and leisure life. The purpose of this essay was to increase the understanding of menopause as a phase in life based on women's experiences. To answer the purpose, these research questions were asked: What does menopause symbolize according to the women's stories? Which actors contribute to women's understanding of menopause? How do biological sex and age become important in women's stories? The study has been based on a qualitative approach and has been based on eight semi-structured interviews with women who have been in menopause.The results showed that associations with an older age and hot flashes were what menopause was mainly linked to, and was also the women's understanding of menopause before they entered it themselves. These associations are also what seem to have been discussed openly in social contexts, despite the fact that the experience of menopause is significantly greater than that. The women also gradually created an understanding of menopause through professions and others with similar experiences, but mainly through associations with their mother or grandmother's experiences. When classic discursive symptoms such as hot flashes were absent and their age was considered too young, several of the women experienced a prolonged process and delayed help, mainly due to lack of understanding from the health care system. In this way,the body's gender and age became important, for how and if menopause was perceived, both by the women themselves and by those around them, which can be understood as a societal shortcoming regarding women's health in a social context. / Forskning om kvinnors hälsa och ohälsa är ett eftersatt område och kunskapen om klimakteriet har definierats som låg. Konsekvenserna resulterar i ojämlika levnadsvillkor beroende av biologisk könstillhörighet och ålder. Klimakteriet är inte endast en biologisk process utan även en livsfas som levs i ett socialt kontext, såsom arbetsliv och fritidsliv. Syftet med denna uppsats var att utifrån kvinnors erfarenheter öka förståelsen för klimakteriet som en fas i livet. För att besvara syftet ställdes forskningsfrågorna: Vad symboliserar klimakteriet i kvinnornas berättelser? Vilka aktörer är bidragande till kvinnornas förståelse för klimakteriet? Hur får könstillhörighet och ålder betydelse i kvinnornas berättelser? Studien har utgått från en kvalitativ ansats och baserats på åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor som befunnit sig i klimakteriet. Resultatet visade att associationer till en högre ålder och värmevallningar var vad klimakteriet främst kännetecknades av, vilket även var kvinnornas förståelse för klimakteriet innan de själva gick in i det. Dessa associationer är även vad som i huvudsak tycks diskuterats öppet i sociala sammanhang, trots att upplevelsen av klimakteriet är betydligt större än så. Kvinnorna skapade vidare succesivt förståelse för klimakteriet genom yrkesprofessioner och andra kvinnor med liknande erfarenheter, men främst genom associationer till sin mamma eller mormors erfarenheter.  När  klassiska  diskursiva  symtom  såsom  värmevallningar  saknades,  och kvinnornas ålder betraktades som för ung för att befinna sig i klimakteriet, upplevde flera av kvinnorna en förlängd problematik på grund av fördröjd hjälp, främst på grund av utebliven förståelse från vården. På så vis fick biologiskt kön och ålder betydelse för hur och om klimakteriet uppfattades, både av kvinnorna själva och av omgivningen. Detta kan förstås som ett samhälleligt tillkortakommande gällande kvinnors hälsa i ett socialt kontext.