<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.</p><p>Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar. Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. Vi behöver kommunicera för att fungera i samhället som individer och det finns olika modeller för det hos män och kvinnor. Redan i tidig ålder lägger vi grunden för hur vi kommunicerar olika för att sen utveckla det till typiskt kvinnlig och manlig kommunikation. Det handlar också om hur ledares kommunikativa förmåga bör vara till sina medarbetare. Intervju har skett med en kvinnlig och en manlig ledare för att få fram just deras upplevelse i kommunikationen till sina medarbetare och vad de lärt sig i sin kommunikation. Det som framkom var att kommunikation är viktig och att det finns en tydlighet. Att informera, att kunna lära av varandra och att kommunicera på ett positivt sätt tycker ledarna är viktiga lärdomar som de har tagit med sig under sitt yrkesverksamma liv. Men för att kunna kommunicera rätt behöver du som ledare vara med klara med vad du själv menar innan du kan förmedla dig till andra.

<p>Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i biståndsutredningar samt att analysera och reflektera över de önskemål och behov som uttrycks. Frågeställningarna handlar om hur jämställdhet kommer till uttryck inom äldreomsorgen i Lidköpings kommun och om eventuella skillnader mellan kvinnor och män kan utläsas i biståndsutredningar. Avsikten är att undersöka jämställdheten inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv. För att finna svar på studiens frågeställningar har en dokumentanalys gjorts av 60 biståndsutredningar. Dokumenten har stegvis granskats och flera intressanta mönster har framträtt. Studiens resultat visar att kvinnor och män får den hjälp de ansöker om och att det inte finns några egentliga skillnader i vilka insatser de ansöker om. Detta resultat visar att kvinnor och män biståndsbedöms jämställt då det är behov som styr bedömningen och inte kön. Då studien också syftar till att reflektera över specifika önskemål har detta gjorts och det har visat sig att önskemål sällan uttrycks i biståndsutredningarna. Vår uppfattning om detta är att önskemål förmodligen uttrycks, men att de inte dokumenteras. Då materialet granskats för att finna eventuella skillnader mellan kvinnor och män har flera intressanta upptäckter gjorts som visar att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i utredningarna. Vår tolkning av detta är att kvinnor beskrivs som hemorienterade och männen som omvärldsorienterade.</p>

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i biståndsutredningar samt att analysera och reflektera över de önskemål och behov som uttrycks. Frågeställningarna handlar om hur jämställdhet kommer till uttryck inom äldreomsorgen i Lidköpings kommun och om eventuella skillnader mellan kvinnor och män kan utläsas i biståndsutredningar. Avsikten är att undersöka jämställdheten inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv. För att finna svar på studiens frågeställningar har en dokumentanalys gjorts av 60 biståndsutredningar. Dokumenten har stegvis granskats och flera intressanta mönster har framträtt. Studiens resultat visar att kvinnor och män får den hjälp de ansöker om och att det inte finns några egentliga skillnader i vilka insatser de ansöker om. Detta resultat visar att kvinnor och män biståndsbedöms jämställt då det är behov som styr bedömningen och inte kön. Då studien också syftar till att reflektera över specifika önskemål har detta gjorts och det har visat sig att önskemål sällan uttrycks i biståndsutredningarna. Vår uppfattning om detta är att önskemål förmodligen uttrycks, men att de inte dokumenteras. Då materialet granskats för att finna eventuella skillnader mellan kvinnor och män har flera intressanta upptäckter gjorts som visar att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i utredningarna. Vår tolkning av detta är att kvinnor beskrivs som hemorienterade och männen som omvärldsorienterade.

Jämställdhet är ett mål som eftersträvas i både gymnasieskolan och samhället i stort. Tidigare forskning har studerat jämställdhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i klassrummet och lärares interaktion med eleverna i förhållande till genus/kön och jämställdhet. Dock saknas det en större förståelse för hur just gymnasielärare uppfattar detta ämne. Därför är syftet med denna undersökning inom ramen för så kallade gymnasiegemensamma ämnen beskriva hur lärarna upplever jämställdhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram använts som visar på hur man kan arbeta jämställt. Studien har en fenomenologisk ansats och metod där man vill se hur en företeelse subjektivt upplevs och i detta fall hur lärare upplever fenomenet jämställdhet i förhållande till sina elever. För att få kunskap om lärarnas uppfattningar användes halvstrukturerade intervjuer och totalt sex respondenter deltog i undersökningen. I resultatet framgår det bland annat att lärarna vill behandla alla lika och att de har en hel del kunskap om könsskillnader i skolan. Det mesta överensstämmer med tidigare forskning men den här undersökningen visar även på att gymnasieämnet och intresset har en avgörande del i hur de faktiskt förhåller sig till jämställdhet i sitt arbete med eleverna. / <p>Godkännandedatum:  2013-06-07</p>

Huruvida skolor i Sverige är jämställda eller inte kan diskuteras. Formellt sätt finns inget som tyder på att ojämställdhet råder men i verkligheten ter det sig annorlunda. Att män/kvinnor ska ha bland annat lika mycket makt, inflytande, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden blir i praktiken flytande. För att förstå ojämställdhet/jämställdhet blir genus ett centralt begrepp. Ofta betraktas kvinnor och män som åtskilda och vi lär oss tidigt hur en pojke respektive flicka ska vara vilket banar väg för olika villkor för män/pojkar och kvinnor/flickor.Studien baseras på fyra relativt ostrukturerade djupintervjuer med två pojkar och två flickor som går i årskurs 9 och i samma klass. Denna studie har försökt skildra hur pojkarna och flickorna är jämställda/ojämställda i en specifik klassrumssituation där grupparbeten har varit i fokus, men också hur detta kan ha påverkat könsskapandet mellan dem. Studien har också försökt att skildra hur jämställdhet/ojämställdhet kan visa sig från läraren till eleverna i klassrummet genom att föra fram pojkarnas och flickornas uppfattning om hur de få utrymme och inflytande samt lärarens bemötande till dem i klassrummet med fokus på SO-lektionerna.Resultatet indikerar på att det råder ojämställdhet mellan pojkarna och flickorna i grupparbetena vidare att detta också påverkar könsskapandet mellan dem. Det finns tecken på att läraren agerar ojämställt i klassrummet men också jämställt. Denna studie styrker tidigare forskning men uppvisar samtidigt det motsatta ibland. Studien ska inte ses som representativt över någon större population utan istället ses utifrån fyra elevers uppfattningar.

Women-related research is a neglected area, and knowledge about menopause has been defined as low. The consequences result in unequal living conditions depending on biological sex and age. Menopause is not only a biological process, but also a phase of life lived under social conditions. Menopause should thus be managed in a social context, such as working life and leisure life. The purpose of this essay was to increase the understanding of menopause as a phase in life based on women's experiences. To answer the purpose, these research questions were asked: What does menopause symbolize according to the women's stories? Which actors contribute to women's understanding of menopause? How do biological sex and age become important in women's stories? The study has been based on a qualitative approach and has been based on eight semi-structured interviews with women who have been in menopause.The results showed that associations with an older age and hot flashes were what menopause was mainly linked to, and was also the women's understanding of menopause before they entered it themselves. These associations are also what seem to have been discussed openly in social contexts, despite the fact that the experience of menopause is significantly greater than that. The women also gradually created an understanding of menopause through professions and others with similar experiences, but mainly through associations with their mother or grandmother's experiences. When classic discursive symptoms such as hot flashes were absent and their age was considered too young, several of the women experienced a prolonged process and delayed help, mainly due to lack of understanding from the health care system. In this way,the body's gender and age became important, for how and if menopause was perceived, both by the women themselves and by those around them, which can be understood as a societal shortcoming regarding women's health in a social context. / Forskning om kvinnors hälsa och ohälsa är ett eftersatt område och kunskapen om klimakteriet har definierats som låg. Konsekvenserna resulterar i ojämlika levnadsvillkor beroende av biologisk könstillhörighet och ålder. Klimakteriet är inte endast en biologisk process utan även en livsfas som levs i ett socialt kontext, såsom arbetsliv och fritidsliv. Syftet med denna uppsats var att utifrån kvinnors erfarenheter öka förståelsen för klimakteriet som en fas i livet. För att besvara syftet ställdes forskningsfrågorna: Vad symboliserar klimakteriet i kvinnornas berättelser? Vilka aktörer är bidragande till kvinnornas förståelse för klimakteriet? Hur får könstillhörighet och ålder betydelse i kvinnornas berättelser? Studien har utgått från en kvalitativ ansats och baserats på åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor som befunnit sig i klimakteriet. Resultatet visade att associationer till en högre ålder och värmevallningar var vad klimakteriet främst kännetecknades av, vilket även var kvinnornas förståelse för klimakteriet innan de själva gick in i det. Dessa associationer är även vad som i huvudsak tycks diskuterats öppet i sociala sammanhang, trots att upplevelsen av klimakteriet är betydligt större än så. Kvinnorna skapade vidare succesivt förståelse för klimakteriet genom yrkesprofessioner och andra kvinnor med liknande erfarenheter, men främst genom associationer till sin mamma eller mormors erfarenheter.  När  klassiska  diskursiva  symtom  såsom  värmevallningar  saknades,  och kvinnornas ålder betraktades som för ung för att befinna sig i klimakteriet, upplevde flera av kvinnorna en förlängd problematik på grund av fördröjd hjälp, främst på grund av utebliven förståelse från vården. På så vis fick biologiskt kön och ålder betydelse för hur och om klimakteriet uppfattades, både av kvinnorna själva och av omgivningen. Detta kan förstås som ett samhälleligt tillkortakommande gällande kvinnors hälsa i ett socialt kontext.