Klimakteriet är en diffust definierad tid i kvinnors liv som kan ses ur flera olika perspektiv. Det kan ses som en social konstruktion eller som en naturlig livsfas i varje kvinnas liv. Det vanliga är att klimakteriet ses som ett medicinskt tillstånd med symtom uppkomna  till följd av hormonell brist. Menopaus, den sista menstruationen i en kvinnas liv, inträffar i Sverige i genomsnitt när kvinnan är 51,5 år. Denna siffra är konstant de senaste 100 åren. Kvinnors liv har i hög grad förändrats på hundra år och idag är inte en kvinna den samma som hon var för ett sekel sedan när hon inträdde i klimakteriet. Dagens femtioåringar är mitt i livet med allt vad det innebär av yrkesliv, familj, kärleksrelationer och självförverkligande. Kvinnors grad av besvär under klimakteriet varierar men få kvinnor passerar klimakteriet obemärkt. Det är en fysisk och psykologisk omställningsfas. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelse av att befinna sig i livsfasen klimakteriet. Med begreppet ”livsfasen klimakteriet” vill författaren understryka att det brett handlar om denna tid och inte enkom om de besvär som då kan uppstå. Sju kvinnor intervjuades med semistrukturerade frågor. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys då den lämpar sig väl för denna typ av studier när en djupare förståelse av ett fenomen eftersökes. Resultatet indikerar att kvinnor har upplevelsen av sparsamma kunskaper om vad de har att vänta sig under denna tid. Inte heller kände kvinnorna till vart de kunde vända sig för att få hjälp eller svar på sina frågor. Kvinnor upplevde ett ointresse från omgivningen, så väl i den privata som i den professionella sfären. Resultatet visar även att klimakteriet verkligen är ”både ock.” En tid av besvärliga symtom och av en viss psykisk instabilitet men även av att växa som människa och finna nya värden.

Livsfasen klimakteriet eller övergångsåldern är en hormonell omställning som präglas av äggstockarnas åldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet är en biologisk övergång gemensam för alla kvinnor. I västvärlden präglas den här livsfasen av tre olika synsätt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstånd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje åldern. Syfte med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprätthålla en känsla av sammanhang i upplevelsen av förändring under den här livsfasen. Det är viktigt att dela upplevelsen med familjen och andra närstående. I mötet med vårdgivare är det viktigt att bli sedd och trodd på. Att genomgå de kroppsliga förändringarna upplevdes positivare om kvinnorna kunde se ett sammanhang. Kvinnorna erfor överlag en ökad livskraft då den nya livsfasen innebar en ny period i livet som till exempel att få barnbarn, ökad självkänsla och ökad frihet som att slippa ansvar över de egna barnen. Mötet med kvinnor i klimakteriet bör präglas av helhetssyn på kvinnan och hennes könsidentitet, livsvillkor och livssituation. Som barnmorska finns vana att arbeta förebyggande och stärka hälsoprocesser. Barnmorskan kan därför i sin proffession vara lämpad för att möta kvinnor i den här åldern. / Program: Fristående kurs

No description available.

Bakgrund: Sexualiteten är en integrerad del av människans hälsa och kan variera i upplevelse och uttryck. Klimakteriet inträder som en naturlig del av åldrandet och kan ge upphov till olika kroppsliga förändringar. Primärvården ansvarar för att hjälpa kvinnor med klimakteriebesvär och i distriktssköterskans roll ingår att vårda hälsofrämjande, personcentrerat och förebyggande med ett holistiskt och hälsopedagogiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av sexualitet vid klimakteriet. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes och baserades på 15 artiklar av kvalitativ metod. Artiklarna inhämtades från Ageline, CinahlComplete och Pubmed. Använda sökord var sexuality, sexual health, menopause, climacteric, experience, perception och perspective. Tematisk analys utfördes utifrån Thomas och Hardens (2008) metodbeskrivning. Resultat: De huvudteman som framkom var Fysiska förändringar och Förändrad parrelation. Det första handlade om olika känslor som kvinnorna upplevde till följd av de fysiska förändringarna såsom vaginal torrhet och värmevallningar vilket påverkade deras sexuella lust. Det andra temat visade att kvinnor upplevde förändringar i parrelationen vilket främst orsakades av en obalans i sexuell lust och kvinnors förändrade behov. De hade olika sätt att hantera detta på i syfte att främja samlaget. Slutsats: Klimakteriet kunde påverka kvinnors sexualitet med olika symtom och förändring av sexuell lust. Det orsakade en känslomässig påverkan och kunde även influera parrelationen på olika sätt. Förändringarna hanterades olika där vissa sökte stöd via samtal, medan andra valde att inte diskutera det. / Background: Sexuality is an integral aspect of human well-being and can vary in experience and expression. Menopause occurs as a natural part of aging and can lead to various physical changes. Primary care providers are responsible for helping women with menopausal symptoms. The nurse’s role includes provision of person-centered care, that is preventive with an educational approach. Aim: The aim was to explore women’s experiences of sexuality during menopause. Method: A systematic literature review was conducted based on 15 articles of qualitative method. The articles were obtained from Ageline, CinahlComplete and Pubmed. The search terms used were sexuality, sexualhealth, menopause, climacteric, experience, perception and perspective. Thematic analysis was performed using Thomas and Harden’s (2008) method description. Results: Main themes emerging were Physical changes and Changed partner relationship. The first included different feelings experienced as a result of physical changes such as vaginal dryness and hot flushes which in turn affected their sexual desire. The second theme showed that women experienced changes in their relationship with their partner, mainly caused by an imbalance in sexual desire and women’s changed needs. They had different ways of handling this using various approaches to maintain sexual intercourse. Conclusion: Menopause impacted women’s sexuality through various symptoms and changes in sexual desire. It caused emotional effects and could also influence the dynamics of intimate relationships differently. The management of these changes varied, with some seeking support through conversations with others, while others chose not to discuss it.

The aim of this study was to illuminate the experience of climacteric in women with different culture backgrounds. The method was a literature review. Results are made of nine scientific articles. Sex main themes come out. The results are showing that the experience of climacteric is varying from woman to woman and from culture to culture. It is clear that women have lack of real knowledge about climacteric and are frightened before this period. Need of information before cli-macteric is huge among most of the women. Leininger´s caring theory have been used as theoretical frame of reference. / Syftet med denna studie var att belysa upplevelse av klimakteriet hos kvinnor med olika kulturell bakgrund. Metoden var litteraturstudie. Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar. Sex teman har framkommit. Resultat visar att upplevelser av klimakteriet varierar från kvinna till kvinna och från kultur till kultur. En tydlig bild ses av att kvinnor saknar verklig kunskap om klimakteriet och är rädda inför denna period. Behovet av information inför klimakteriet hos de flesta kvinnor är stor. Leininger´s omvårdnadsteori har använts som referensram.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Sexualitet hos äldre är precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmågan och de sexuella behoven fortsätter långt upp i åren. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för välbefinnandet.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv påverkan på äldre kvinnors sexuella välbefinnande.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvantitativ metod har används på ett redan insamlat datamaterial. Detta material består av omfattande enkäter som samlades in under åren 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt välbefinnande har testats mot flera relevanta variabler. Analysmetoderna som användes var Chi-square test, univariat analys och slutligen en multivariat analys. Vi har valt att titta på den positiva odds kvoten, det vill säga vad som påverkar det sexuella välbefinnandet positivt.</p><p><strong>Resultat:</strong> Av den undersökta populationen skattade 25 % av kvinnorna att de hade ett bra sexuellt välbefinnande. Studien visade ett starkt samband mellan att känna sig uppskattad i hemmet och att vara nöjd med sitt sexuella välbefinnande. Att vara nöjd med sin kropp var en positiv faktor för det sexuella välbefinnandet. Signifikans fanns också för att ha ett bra humör, att vara icke rökare och att inte ha passerat menopaus.</p> / <p><strong>Background</strong>: Sexuality among older persons are just as important to quality of life as it is to younger people. The sexual ability and sexual needs will continue up in years. An active sex life is good for the sexual satisfaction.</p><p><strong>Objective:</strong> The objective was to examine factors that have a positive impact on older women's sexual satisfaction.</p><p><strong>Method:</strong> A quantitative method was used on already collected material, consisting of extensive surveys collected during the years of 2000-2003. The main variable sexual satisfaction has been tested against several relevant variables. The analytical methods used were chi-square test, univariate analysis and finally a multivariate analysis. We chose to examine the positive odds ratio, (POR), that affects the sexual satisfaction positively. <strong>Results:</strong> Among the respondents 25% estimated that they had very good sexual satisfaction. The results indicates to be appreciated at home and happy with ones own body affected the sexual satisfaction positively. Having a good mood and not have passed menopause also have a positive affect of the older womens sexual satisfaction.</p>

Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans liv. Klimakteriet som även kallas övergångsåldern, är en period då kvinnans fysiologiska kropp genomgår hormonella förändringar. Tiden då klimakteriet infinner sig är individuellt. Vanligast är dock att klimakteriet infinner sig då kvinnan passerat en ålder av 40. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nordiska kvinnors upplevelser av klimakteriet. Metod: Metoden som används följer Friberg (2006) rekommendationer vad beträffar en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar, vilka är såväl kvalitativa som kvantitativa. I resultatet presenteras fyra teman. Personlig utveckling, Livskvalitet, Kroppsliga förändringar och symtom samt Det sexuella samlivet. Konklusion: Studiens fynd visar att kvinnors upplevelser av klimakteriet skiljer sig åt. Vi är alla unika och uppfattar således livets prövningar olika. Trots individuella upplevelser visar studiens resultat att många kvinnor upplever klimakteriet positivt. De upplever att de utvecklats som person likväl som de ser att de blivit bättre rustade inför det kommande livet. Författarna kopplar kvinnornas positiva upplevelser till KASAM, Känsla av sammanhang, som talar för att människan lättare kan möta livets utmaningar om hon kan förstå dess relevans och mening. / Background: Menopause is a natural part of a woman's life. The climacteric also known as the menopausal, is a period when a woman's physiological body undergoes hormonal changes. The days of climacteric appear individually. Most common is that climacteric is present when the woman passed the age of 40. Aim: The purpose of this study was to describe the Nordic women's experience of climacteric. Method: The method used follows Friberg (2006) recommendations regarding a literature review. Result: The result is based on nine research articles, which are both qualitative and quantitative. The result is presented in four themes, Personal growth, Quality of life, Bodily changes and symptoms and The sexual life together. Conclusion:  The study findings show that women's experiences of climacteric are different. We are all unique and therefore understands the trials of life different. Although individual experiences shows results of the study that many women experience climacteric positively. They perceive that they developed as a person as well as they see that they become better prepared for the next life. The authors link women's positive experiences to the KASAM, sense of coherence, which suggests that humans can better meet the challenges of life if she can understand its relevance and meaning.

Bakgrund: Sexualitet hos äldre är precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmågan och de sexuella behoven fortsätter långt upp i åren. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för välbefinnandet. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv påverkan på äldre kvinnors sexuella välbefinnande. Metod: En kvantitativ metod har används på ett redan insamlat datamaterial. Detta material består av omfattande enkäter som samlades in under åren 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt välbefinnande har testats mot flera relevanta variabler. Analysmetoderna som användes var Chi-square test, univariat analys och slutligen en multivariat analys. Vi har valt att titta på den positiva odds kvoten, det vill säga vad som påverkar det sexuella välbefinnandet positivt. Resultat: Av den undersökta populationen skattade 25 % av kvinnorna att de hade ett bra sexuellt välbefinnande. Studien visade ett starkt samband mellan att känna sig uppskattad i hemmet och att vara nöjd med sitt sexuella välbefinnande. Att vara nöjd med sin kropp var en positiv faktor för det sexuella välbefinnandet. Signifikans fanns också för att ha ett bra humör, att vara icke rökare och att inte ha passerat menopaus. / Background: Sexuality among older persons are just as important to quality of life as it is to younger people. The sexual ability and sexual needs will continue up in years. An active sex life is good for the sexual satisfaction. Objective: The objective was to examine factors that have a positive impact on older women's sexual satisfaction. Method: A quantitative method was used on already collected material, consisting of extensive surveys collected during the years of 2000-2003. The main variable sexual satisfaction has been tested against several relevant variables. The analytical methods used were chi-square test, univariate analysis and finally a multivariate analysis. We chose to examine the positive odds ratio, (POR), that affects the sexual satisfaction positively. Results: Among the respondents 25% estimated that they had very good sexual satisfaction. The results indicates to be appreciated at home and happy with ones own body affected the sexual satisfaction positively. Having a good mood and not have passed menopause also have a positive affect of the older womens sexual satisfaction.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av förtidig menopausefter cytostatika- och/eller hormonbehandling. Ett ytterligare syfte var att beskriva hursexualiteten upplevdes efter dessa behandlingar. Undersökningen genomfördes i två etapper med fenomenologisk metod. Öppna individuella intervjuer valdes i delstudie 1. I delstudie 2 användes fokusgrupp. Sammanlagt deltog nio kvinnor i studien. Dessa kvinnor var yngre än 45 år vid diagnosen och hade slutat att menstruera pga. behandling. Essensen befanns vara: Att inte känna igen sig själv, med delkomponenterna den fertila sexuella kroppen, den åldrande kroppen, sårbarhet och bekräftelse. I fokugruppsintervjun utvecklades essensen: Utanförskap med delkomponenterna att inte vara hemma i sin egen ålder, stigma, sexuell lust och intima relationer, existentiell oro samtbekräftelse. Slutsatsen som dras är att man inom sjukvården bör utveckla samtalsformer som riktar uppmärksamhet mot dessa kvinnors upplevelser av identitetsförvirring och utanförskap. Vissa data tydde på att kunskap omsexualitet samt kroppskännedom mildrade de upplevda svårigheterna. / The purpose of this study was to describe young women’s experiences of premature menopause after chemotherapy and/or treatment of hormones. A further purpose was to describe the women’s experiences of sexuality due to these treatments. The study was conducted in two steps with phenomenological method. Unstructured individual interviews were chosen in part 1. In part 2 focus group interviews were used. Nine women in all participated in the study. These women were younger than 45 years at time of diagnoses and had stopped menstruate due to treatment. The essence that emerged: Not recognizing oneself consisting of the following components: the fertile body, the aging body, vulnerability and confirmation. In the focus group the essence turned out to be: feeling marginalized consisting of the following components: not being at home in your own age, stigma, desire and intimate relationships, existential anxiety and confirmation. The conclusion was that health care services should provide room for the women to discuss feelings of identity confusion and marginalization. Some data indicated that beeing knowledgable about sexuality and the functioning of one’s own body helped in coping with the difficulties caused by drug-induced menopaus / <p>ISBN 91-7997-104-0</p>

In den letzten Jahren wurden die westlichen Industrienationen vermehrt mit Wohlstandserkrankungen konfrontiert, welche durch Überernährung und gleichzeitigem Bewegungsmangel hervorgerufen werden. Dabei gilt es besonders die Fettsucht und das meist damit vergesellschaftete Metabolische Syndrom (MetS) zu nennen. Bei dem MetS handelt es sich um eine multifaktorielle Erkrankung, die laut „International Diabetes Foundation" (IDF) unter anderem durch erhöhte Triglyceride, ein niedrigeres HDL-Cholesterin, einen erhöhten Blutdruck und einen pathologischen Nüchternblutzucker gekennzeichnet ist. Eine wichtige Subpopulation von Betroffenen des MetS sind Frauen in den Wechseljahren, von denen ca. 40 % Symptome des MetS zeigen. In Studien zeigte sich, dass die Hormonersatztherapie (HRT) Parameter des Stoffwechsels in postmenopausalen Frauen unterschiedlich beeinflusst, je nachdem, ob sie gleichzeitig Symptome des MetS zeigen oder nicht. So werden z. B. Probleme der Insulinresistenz durch HRT von postmenopausalen Frauen zwar prinzipiell verbessert, aber nur, wenn diese Frauen nicht gleichzeitig weitere Symptome des MetS aufweisen wie z. B. Adipositas. Um sowohl die Folgen für die Gesundheit des betroffenen Individuums zu minimieren als auch die sozioökonomischen Folgen in Schranken halten zu können, sollten präventive Behandlungsmaßnahmen den kurativen deutlich zu bevorzugen sein. Voraussetzung für eine effektive chemische Prävention des MetS und seiner Folgen für die Gesundheit ist die genaue Kenntnis der molekularen Grundlagen der pathophysiologischen Veränderungen, die als Folge der Östrogendefizienz zur verstärkten Ausprägung der Symptome des MetS bzw. der Adipositas führen. Ein erster plausibler mechanistischer Ansatzpunkt schien dabei durch das Wechselspiel von Östrogenen und Leptin gegeben zu sein. So ist z. B. der Leptin-Spiegel in Frauen gegenüber Männern dreifach höher. Ein „cross-talk“ zwischen den beiden Hormonen im Hypothalamus gilt als nachgewiesen. Die Aromatase-knockout (ArKO)-Maus ist ein Mausmodell, das als Phänotyp die Östrogendefizienz mit den Symptomen des MetS vergesellschaftet. Durch die Deletion des Cyp19-Gens (Aromatase-Gen) sind diese Tiere nicht in der Lage, Östrogene zu synthetisieren. Dies äußert sich phänotypisch durch eine Infertilität beider Geschlechter und im zunehmenden Lebensalter durch die Ausprägung einer exzessiven Adipositas. Durch diese Eigenschaft scheint die ArKO-Maus ein adäquates Modell zur Erforschung von Folgen der Östrogendefizienz einschließlich des MetS zu sein. Aus diesem Grund war es interessant zu prüfen, ob und in welchem Umfang die ArKO-Maus a) ein adäquates Modell für hormonelle Prüfungen bei Zuständen der Östrogendefizienz im Allgemeinen und b) im Zusammenhang mit der Östrogendefizienz vergesellschaftete Fettsucht darstellt. Symptome der Wechseljahre sind ein Problem des alternden Organismus. Diese Tatsache wird in vielen tierexperimentellen Studien zu Erscheinungen der Östrogendefizienz nicht berücksichtigt. Deshalb war es weiterhin interessant, den Einfluss des Alters zu Beginn der Behandlung der ArKO-Maus zu untersuchen. Ein weiterer Schwerpunkt dieser Arbeit lag in der Prüfung östrogenähnlicher Substanzen im ArKO-Mausmodell. Hier war es zusätzlich von Interesse neben dem Einfluss der östrogenen Substanzen auf ausgewählte Gewebe in der ArKO-Maus auch die Bedeutung der Behandlungsdauer zu untersuchen. Zur Beantwortung der ersten Frage die östrogene Empfindlichkeit betreffend wurden ArKO-Mäuse mit der ihren Wildtyp (WT)-Wurfgeschwister verglichen. Dabei wurden jeweils die östrogendefizienten Tiere, ArKO-Maus und ovariektomierte (ovx) WT-Maus, sowie die unter Östrogeneinfluss stehenden Tiere, E2-supplementierten ArKO-Mäuse und intakte WT-Mäuse miteinander verglichen. Basierend auf den physiologisch, biochemisch und molekularbiologisch erhobenen Daten ist das Fazit der ersten tierexperimentellen Studie: Die ArKO-Maus scheint anders als die ovx WT-Maus kein adäquates experimentelles Modell für reine Östrogenprüfungen zu sein. Sie scheint aber geeignet für molekulare Untersuchungen im Zusammenhang von Östrogendefizienz und MetS zu sein. Zwischen den beiden Mausmodellen ArKO und WT fand sich auf physiologischer und molekularer Ebene eine Vielzahl von Unterschieden. Die ArKO-Mäuse waren signifikant schwerer und auch der Verfettungsgrad war bei den ArKO-Mäusen stärker ausgeprägt als bei den ovx WT-Mäusen. Bei der Regulation Genexpression durch Östrogene zeigte ein Teil der untersuchten Gene sogar ein entgegengesetztes Expressionsmuster. Zur Untersuchung, inwiefern das Lebensalter Einfluss auf physiologische und molekulare Eigenschaften der Östrogenwirkung nimmt, wurden weibliche ArKO-Mäuse aus zwei unterschiedlichen Altersgruppen untersucht. Mit der zweiten tierexperimentellen Studie konnte eine Reihe von Parametern identifiziert werden, die in ihrer östrogenen Regulation eine Abhängigkeit vom Alter aufweisen. So unterscheidet sich die Regulation des Körpergewichts signifikant zwischen beiden Altersgruppen, ebenso wie die des Uterusfeuchtgewichts. Auf molekularer Ebene konnte gezeigt werden, dass diese sich altersabhängig verändert und zum Teil im Vergleich der beiden untersuchten Lebensalter sogar entgegengesetzte Muster der östrogenabhängigen Regulation der Genexpression ausbildeten. Als Resümee der zweiten Studie kann daher festgehalten werden, dass bei den ArKO-Mäusen das Lebensalter der Tiere eine entscheidende Determinante für die Östrogensensitivität ist. Dies scheint insofern wichtig, wenn die Endpunkte auf Ebene von Geweben und Genen betrachtet werden, die besonders dem Alterungsprozess unterliegen bzw. die für gealterte Populationen relevant sind. Bei der HRT wird oft die Verwendung von Phytoöstrogenen als sichere „Alternativtherapie“ propagiert. Um zu überprüfen welche Effekte E2, Raloxifen und pflanzliche Sekundärmetaboliten auf physiologische Parameter und die Regulation der Expression ausgewählter Gene in relevanten Zielgeweben der ArKO-Mäuse haben, wurde eine Tiergruppe für drei Tage und eine andere Tiergruppe für 21 Tage mit Raloxifen, Genistein und 8-Prenylnaringenin behandelt. Raloxifen ist eine in der HRT verwendete synthetisch hergestellte östrogene Substanz, die ein bekannter Selektiver-Östrogenrezeptor-Modulator (SERM) ist. Das Soja-Isoflavonoid Genistein und das im Hopfen vorkommende Flavanon 8-Prenylnaringenin (8-PN) sind dagegen natürlich vorkommende sekundäre Pflanzenmetabolite. In den durchgeführten Untersuchungen konnte festgestellt werden, dass es zu einer Verringerung des Fettgewebes durch alle östrogene Substanzen kam. Für die Regulation der Expression östrogener Zielgene kann zusammenfassend festgestellt werden, dass sich nach einer 21-tägigen Behandlungszeit ein anderes Muster der Regulation der Genexpressionsmuster im Uterus ergab als nach einer dreitägigen Behandlung. Dies bestätigt die Annahme, dass auch die Dauer der Behandlung einen großen Einfluss auf die Genexpression und die dadurch vermittelten Veränderungen der Physiologie und des Stoffwechsels hat. Weiter konnte belegt werden, dass Raloxifen, Genistein und 8-PN auf den Uterus und die beiden Fettgewebe ähnliche Effekte zeigten wie E2. In der Expression der untersuchten Gene konnte dies allerdings nicht so deutlich nachgewiesen werden. Schlussfolgernd kann anhand dieser Studien festgehalten werden, dass die ArKO-Maus kein adäquater Ersatz der ovx WT-Maus zur hormonellen Prüfung östrogener Substanzen ist. Sie scheint aber ein geeignetes, ergänzendes experimentelles Modell für Fragestellungen zu sein, die sich mit Untersuchungen der Zusammenhänge von Östrogendefizienz und MetS beschäftigen. Ebenso zeigten die Daten, dass das Lebensalter zu Beginn des Experiments eine entscheidende Determinante für die Qualität der östrogenen Wirkung ist. Darüber hinaus konnte im Rahmen dieser Arbeit gezeigt werden, dass die verwendeten östrogenen Substanzen keine eindeutigen SERM-Eigenschaften, sondern eher östrogene Wirkeigenschaften in den ArKO-Mäusen aufweisen.