Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje år utav bröstcancer, till detta medföljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Både cancern och behandlingarna medför symtom och biverkningar som kan påverka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kroppsbilden kvinnor med bröstcancerbehandling. Metoden som användes i litteraturstudien var Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka efter artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades kritiskt och de som inkluderades kvalitetsgranskades och det kvarstod då 17 artiklar som utgjorde litteraturstudiens resultat. Data bearbetades till åtta grupper som i resultatdelen gav tre huvudkategorier. Resultatdelen består av: Fysiska faktorer som gav underkategorierna: Kirurgiska effekter samt biverkningar. Psykiska faktorer. Sociala faktorer som gav undergrupperna: Undvika socialt stöd, ta emot socialt stöd och den kvinnliga rollen. Slutsatsen: Förlusten av bröst, håravfall eller att få en förändrad kroppsvikt gör att många kvinnor känner att kroppen blivit missformad. En minskad attraktion och minskad kvinnlighet upplevdes och oro för vad andra skulle tycka om den förändrade kroppen uppstod. Känslan av rädsla skapades i samband med att kroppen förändrades.

No description available.

Den vanligaste förekommande cancerformen hos kvinnor är bröstcancer, det är även den sjukdom som leder till flest dödsfall i denna grupp. Trots att överlevnaden har ökat med åren upplever kvinnor en fortsatt påverkan på hälsan efter avslutad behandling. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling av bröstcancer. Litteraturstudien baseras på en analys av kvalitativ forskning. Elva artiklar analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Dataanalysen resulterade i tre teman samt sju subteman. De teman som erhölls var upplevelse av skiftad självbild, upplevelse av relationers påverkan på hälsan samt upplevelse av att återgå till det normala. Resultatet framhäver kvinnors upplevelser och känslor efter bröstcancerbehandling. Upplevelsen av hälsa går utifrån resultatet att koppla till betydelsen av stöttning från närstående, rädsla för återinsjuknande samt förändrad syn på livet och den egna identiteten. Studien lyfter även hälsans komplexitet, variation och dess mångdimensionella karaktärer. En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling kan erhållas såväl av närstående som vårdpersonal utifrån studiens resultat.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.   Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras. Dessa kategorier var: Upplevelser av biverkningar vid behandling, Psykosociala effekter av behandling och Information relaterat till behandling. Slutsats: Kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser av bröstcancerbehandling kan bidra till att sjuksköterskan tillgodoser kvinnans individuella omvårdnadsbehov. För att främja kvinnans hälsa och lindra hennes lidande krävs det att de känner delaktighet i sin behandlingsprocess.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Databassökning i Medline, CINAHL och PsycINFO. Elva artiklar granskades och valdes till studien. Resultat: Kvinnorna upplevde framförallt negativa men även positiva förändringar i sexualiteten. Att känna sig annorlunda samt mindre attraktiv och kvinnlig påverkade kroppsbilden negativt. Förändringar som minskad sexuell lust, upphetsning och njutning orsakade en minskad frekvens av samlag. Den sexuella njutningen minskade främst på grund av smärtsamt samlag vid minskad lubrikation. Förändringarna i den sexuella relationen orsakade känslor av oro, ångest, frustration, skuld och förslust. De positiva förändringarna var främst ökad intimitet och närhet i parrelationen. De sexuella förändringarna beskrevs som oväntade och chockerande på grund av informationsbrist. Slutsats: Kvinnan kan under och efter bröstcancerbehandling uppleva en stor förändring i sin sexualitet, som ofta är negativ. Informationsbristen är särskilt oroande då ökad information ger kvinnan större möjlighet att anpassa sig till förändringarna. För att bedriva holistisk vård behöver sjuksköterskan kunskap om sexuella förändringar som kan uppstå samt tillgång till bra verktyg för att samtala och informera om sexualitet. Ämnet sexualitet borde ha en självklar plats i sjuksköterskeprogrammet.

Bakgrund: Fatigue är en fysisk och psykisk trötthet som kan förekomma efter avslutad bröstcancerbehandling. Fatigue kan påverka personens vardag och sociala relationer negativt. Aktuell kunskap om vilka faktorer som kan lindra fatigue är sparsam. Det ingår i sjuksköterskans profession att tillämpa aktuella åtgärder för att personen ska kunna uppleva hälsa och välbefinnande. Därför är det betydelsefullt att den grundutbildade sjuksköterskan har kunskaper om faktorer som kan lindra fatigue hos personer med avslutad bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan lindra fatigue i vardagslivet hos personer med avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt baserat på en kvalitativ och tio kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med Fribergs analyssteg.  Resultat: Det framkom tre huvudkategorier som var fysiska faktorer, självobserverande faktorer och sociala faktorer. Inom huvudkategorierna identifierades det fem subkategorier för att besvara syftet. Dessa subkategorier var fysisk aktivitet, ändrade kostvanor, mindfulness, kognitiv beteendeterapi och gemenskap. Slutsats: Det finns flera faktorer som kan användas för att lindra fatigue i vardagslivet hos personer med avslutad bröstcancerbehandling. De centrala faktorerna som framkom var fysisk aktivitet, mindfulness och kognitiv beteendeterapi. Den grundutbildade sjuksköterskan kan använda dessa faktorer som en del i ett kunskapsmaterial för att vägleda och stötta personer och anhöriga att hantera och lindra fatigue.

Bakgrund: Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. Att genomgå bröstcancer och dess behandling påverkar kvinnan på många sätt. De går igenom utseendemässiga, sociala, intima och fertila förändringar. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av förändrad identitet vid bröstcancer och dess behandling. Metod: En litteraturbaserad studie där tolv kvalitativa artiklar analyserats med inspiration av manifest innehållsanalys. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Resultat: Bröstcancer och dess behandling är en utmaning för den kroppsliga integriteten och kan ses som ett hot mot kvinnligheten. Tre huvudkategorier identifierades: en existentiell identitetskris, förlust av tidigare identitet och att möta andra med sin förändrade identitet. Diskussion: I diskussionen diskuteras hur behandlingen och biverkningar påverkar kvinnan, hur den förändrade kroppen hotar kvinnligheten och könsrollen. Hur samhällets stereotypa bild om vad kvinnligt är och hur den påverkar kvinnorna att hantera förluster. Det diskuteras även hur sjuksköterskan bör bemöta dessa kvinnor. Konklusion: Att få diagnosen bröstcancer väcker starka känslor hos de drabbade och kommer att påverka kvinnorna och deras liv under lång tid och på många plan. Mer forskning skulle behöva göras inom området på hur vi kan hjälpa dessa patienter att hantera förändringarna som sjukdomen och behandlingen medför. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. To suffer through breast cancer and the treatment of it is affecting woman in many ways. Aim: To describe women’s experience of a changed identity when facing breast cancer and its treatment. Method: A literature-based study composed by twelve qualitative articles analyzed with manifest content analysis. Database searching via Cinahl, PubMed and PsykINFO. Results: Breast cancer and its treatment is a challenge for the physical integrity and can be seen as a threat to femininity. Three main categories were identified: an existential identity crisis, the loss of former identity and the meeting of others with altered identity. Discussion: Brought up is how the treatment and side-effects affect women. How the changing body threatens femininity and gender role is also discussed. Society’s stereotypical images of what is feminine make it difficult for women to lose hair or a breast. Conclusion: To be diagnosed with breast cancer brings up many emotions and will affect women for a long time. More research in the area could help these patients to cope with the changes that the cancer and its treatment involves.

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av förtidig menopausefter cytostatika- och/eller hormonbehandling. Ett ytterligare syfte var att beskriva hursexualiteten upplevdes efter dessa behandlingar. Undersökningen genomfördes i två etapper med fenomenologisk metod. Öppna individuella intervjuer valdes i delstudie 1. I delstudie 2 användes fokusgrupp. Sammanlagt deltog nio kvinnor i studien. Dessa kvinnor var yngre än 45 år vid diagnosen och hade slutat att menstruera pga. behandling. Essensen befanns vara: Att inte känna igen sig själv, med delkomponenterna den fertila sexuella kroppen, den åldrande kroppen, sårbarhet och bekräftelse. I fokugruppsintervjun utvecklades essensen: Utanförskap med delkomponenterna att inte vara hemma i sin egen ålder, stigma, sexuell lust och intima relationer, existentiell oro samtbekräftelse. Slutsatsen som dras är att man inom sjukvården bör utveckla samtalsformer som riktar uppmärksamhet mot dessa kvinnors upplevelser av identitetsförvirring och utanförskap. Vissa data tydde på att kunskap omsexualitet samt kroppskännedom mildrade de upplevda svårigheterna. / The purpose of this study was to describe young women’s experiences of premature menopause after chemotherapy and/or treatment of hormones. A further purpose was to describe the women’s experiences of sexuality due to these treatments. The study was conducted in two steps with phenomenological method. Unstructured individual interviews were chosen in part 1. In part 2 focus group interviews were used. Nine women in all participated in the study. These women were younger than 45 years at time of diagnoses and had stopped menstruate due to treatment. The essence that emerged: Not recognizing oneself consisting of the following components: the fertile body, the aging body, vulnerability and confirmation. In the focus group the essence turned out to be: feeling marginalized consisting of the following components: not being at home in your own age, stigma, desire and intimate relationships, existential anxiety and confirmation. The conclusion was that health care services should provide room for the women to discuss feelings of identity confusion and marginalization. Some data indicated that beeing knowledgable about sexuality and the functioning of one’s own body helped in coping with the difficulties caused by drug-induced menopaus / <p>ISBN 91-7997-104-0</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabbas av som kvinna. Många kvinnor upplever biverkningar från bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste biverkningarna är fatigue som kan upplevas i olika dimensioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att informera, stödja och motivera patienten till att utföra egenvård före, under och efter bröstcancerbehandling. Syfte: Belysa olika former av fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva kvantitativa studier valdes ut. Databaserna som användes var PubMed, MEDLINE with Full Text och ProQuest Nursing &amp; Allied Health Database. Artiklarna har granskats, diskuterats och sammanfattats för att sedan kunnat urskilja likheter och skillnader. Resultat: Det framkom att utförandet av fysisk aktivitet i olika former hade en påverkbar effekt för att minska fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. Resultatet ledde fram till en huvudrubrik: Fysisk aktivitet som bidrar till minskad fatigue med tre underrubriker: Aerob fysisk aktivitet, Kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet samt Promenader som fysisk aktivitet. Diskussion: Utgår från fyra rubriker: Den fysiska aktivitetens upplägg och struktur, Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Känslan av att utföra fysisk aktivitet och Sjuksköterskans stödjande funktion. Innehållet har diskuterats tillsammans med Dorothea E. Orems teori om egenvård, samt ny tillförd kvalitativ data. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affects women. Many women experience side effects from breast cancer treatments. One of the most common side effects is fatigue that can be perceived in different dimensions. The nurse has an important role by informing, supporting and motivating the patient to perform self-care activities before, during and after breast cancer treatment. Aim: Illustrate different forms of physical activity and its effect on fatigue in women undergoing breast cancer treatment. Method: A literature review has been conducted where eleven quantitative studies were selected. The databases used were PubMed, MEDLINE with Full Text and ProQuest Nursing &amp; Allied Health Database. The articles have been reviewed, discussed and summarized in order to distinguish between similarities and differences. Results: It was found that physical activity, in various forms, had an effect to reduce fatigue. The result led to a main heading: Physical activity’s effect on fatigue with three subheadings: Aerobic physical activity, Combination of aerobic and muscle strengthening physical activity and Walking as physical activity. Discussion: Four parts emerged from the result: The physical activity’s planning and structure, Barriers to perform physical activity, Positive experiences of physical activity and Nurse’s supportive function. The content has been discussed in conjunction with Dorothea E. Orem’s self-care theory and new applied qualitative data.