Syfte. Att jämföra strålrelaterade hudbiverkningar efter behandling av bröstcancer mellan kvinnor som använt en nyutvecklad bh innehållande ullfrotté, och kvinnor som inte använt bhn. Bakgrund. Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor i världen, där behandlingen främst utgörs av kirurgi med kompletterande cytostatika- och strålbehandling. En av de vanligaste biverkningarna vid strålbehandling är hudreaktioner. Design. Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie som inkluderade bröstcancerpatienter som genomgick strålbehandling. En interventionsgrupp (n=14) och en kontrollgrupp (n=17) besvarade tre enkäter, en vid behandlingsstart, en vid mitten och en i slutet av behandlingen. Data samlades in på två strålbehandlingsavdelningar under våren 2015. Analysen utfördes med Fisher´s Exact Test och Mann Whitney U Test i IBM SPSS version 23. Resultat. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna i föreliggande studie var drabbade av hudbiverkningar. Kvinnorna var välinformerade och inga signifikanta skillnader påvisades mellan grupperna gällande information om eventuella hudbiverkningar. I jämförelse mellan grupperna framkom signifikanta skillnader gällande tidsaspekten för utvecklingen av de strålrelaterade hudbiverkningarna. Vi fann att hudbiverkningarna rodnad och klåda utvecklades senare hos deltagarna i interventionsgruppen. Konklusion. Resultatet i studien visade att den nyutvecklade produkten, bestående av ullfrotté innehållande lanolinet med sina antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaper, kan ha fördröjt utvecklingen av strålrelaterade hudbiverkningar. Ytterligare forskning behövs inom området.   Nyckelord: strålbehandling, bröstcancer, hudreaktioner, biverkningar / Aim. To compare the radiation-related skin reactions among a group of women who used a newly developed a bra containing wool terry, and a group of women who had not used the bra and undergone radiation treatment for breast cancer. Background. Breast cancer is the most common cancer diagnosed in women worldwide, where treatment mainly consists of surgery with complimentary chemotherapy and radiotherapy. One of the most common side effects of radiotherapy is skin reactions. Design. Quantitative descriptive cross-sectional study. Methods. Questionnaire survey study with a quantitative approach which included breast cancer patients undergoing radiotherapy, two groups were compared at two hospitals in the Northern Region in Sweden (n = 31). The analysis was done with Fisher´s Exact Test and Mann Whitney U Test. Results. The results showed that the majority of the women in this study were affected by skin reactions. The women were well informed and no significant differences were found between the groups regarding information about any skin reactions. The comparison between the groups showed significant differences over time regarding the development of radiation-related skin reactions side effects. We found that the side effects redness and itching were later developed by the participants in the intervention group. Conclusion. The results of the study showed that the newly developed product, consisting of wool terry containing lanolin with the anti-inflammatory and antimicrobial properties, may have delayed the development of radiation-related skin reactions. Further research is needed.   Keywords: radiotherapy, breast cancer, skin toxicity, side effects

Bakgrund: Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer. Metod: Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet.  Resultat: Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer. Miljön i strålbehandlingsrummet upplevdes som   skrämmande och klaustrofobiskt. Patienternas tillvaro påverkades i form av fysiska och psykiska konsekvenser. Vätske- och nutritionsproblem dominerade vid strålning av huvud och hals och ledde till malnutrition och viktnedgång. De flesta upplevde en social isolering,   antingen på grund av isolering i behandlingsrummet eller att man inte ville träffa människor på grund av de fysiska symtom som uppstod. Diskussion: Resultatet som innebar fysiska, psykiska och sociala konsekvenser till följd av strålbehandlingen relateras till Katie Erikssons begrepp om lidande; Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande diskuteras i relation till de huvudteman som framkom. / Background: Every year more and more people are affected with cancer and numerous people have many thoughts, concerns and feelings associated with both the disease itself and the provided treatment. Radiation therapy is one of the most common forms of treatment for cancer today. Radiation will almost always mean that the patient is forced to undergo a number of more or less unpleasant side effects to become free from their   cancer. There is therefore a risk that the patients health and wellbeing becomes inferior. That is why it is important to gain a deeper understanding of the patients situation during and after radiotherapy so that we as nurses should be able to provide good care. Aim: The aim of this study was to describe the experience in connection with radiation therapy for people with cancer. Methods: Literature Review by Friberg's method (2012) where 11 articles with qualitative design were analyzed for the results. Results: Three main themes emerged: Experience of the care environment, Whole life is affected and Social isolation and interpersonal   relationships. The environment of the radiotherapy room was perceived as frightening and claustrophobic. The patients lives were affected in form of   physical and psychological consequences. Fluid and nutrition problems dominated by radiation of the head and neck, leading to malnutrition and weight loss. Most of the participants experienced social isolation, either because of the isolation in the treatment room or they did not want to meet people because of the physical symptoms that occurred. Discussions: The result that meant physical, psychological and social consequences of radiotherapy is related to Katie Eriksson's concept of suffering; disease suffering, care suffering and suffering of life is discussed in relation to the main themes that emerged. Keywords: Cancer, radiation therapy, experiences, side effects

Bakgrund: Flera studier har visat att cancer i huvud- och halsområdet och omvårdnaden runt dessa patienter är komplex och omfattande. De flesta patienter får kvarstående biverkningar långt efter behandlingens slut och känner sig lämnade utan ståd från sjukvården. Det behövs fler studier kring hur patienter upplever sin situation under och efter strålbehandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av strålrelaterade biverkningar vid behandling av huvud- och halscancer. Metod: En litteraturstudie med hjälp av innehållsanalys har gjorts på ett urval av tretton stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras med fyra kategorier; Fysiska förändringar, psykiska förändringar, sociala förändringar och se det positiva i livet. Kategorierna resulterade i ett genomgående tema; Fortsätta livet trots nya förutsättningar. Konklusion: Ur resultatet framkom att upplevelserna av att genomgå strålbehandling mot HH-cancer ger upphov till att livet fortsätter med helt nya förutsättningar under och efter strålbehandling. För att sjuksköterskor ska kunna vårda denna patientgrupp krävs det stor förtåelse för biverkningarna och kunskap i hur man hanterar dessa. Vården av dessa patienter bör utformas på ett personcentrerat sätt för att göra den mer holistisk.

<p>ABSTRAKT</p><p>Bakgrund: Cirka hälften av de patienter som fått diagnosen psykos sjukdom fullföljer inte sin medicinering trots att psykofarmaka visat sig vara den mest effektiva behandlingen för att reducera symtom. För de som inte följer behandlingen kan symtomen förvärras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskornas roll i den medicinska behandlingen av patienter med psykos, deras uppfattningar om sjuksköterskans roll, samt beskriva olika arbetsmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskor och patienter i att uppnå följsamhet av ordinerad behandling. Metod: Litteratur har sökts i databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Blackwell synergy. Elva artiklar analyserades med hjälp av latent och manifest innehållsanalys. Utifrån analysen framkom sex subkategorier och tre kategorier. Resultat: Det framkom att bristen på information till patienten, biverkningar av läkemedel samt sjuksköterskans behov av utbildning påverkade patienters följsamhet. Det visade sig att det fanns flera olika modeller att tillgå för hjälp i följsamhetsproblem. Modellerna ger mer eller mindre gott resultat i medicinsk följsamhet. Diskussion: Patienter ansåg att sjuksköterskor brast i att informera om läkemedelsbehandling och biverkningar. Sjuksköterskorna borde uppmärksamma och förändra detta för att uppnå medicinsk följsamhet hos patienter med psykos sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskor är medvetna om patienters behov och vad som påverkar den medicinska följsamheten men de behöver riktlinjer.</p>

ABSTRAKT Bakgrund: Cirka hälften av de patienter som fått diagnosen psykos sjukdom fullföljer inte sin medicinering trots att psykofarmaka visat sig vara den mest effektiva behandlingen för att reducera symtom. För de som inte följer behandlingen kan symtomen förvärras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskornas roll i den medicinska behandlingen av patienter med psykos, deras uppfattningar om sjuksköterskans roll, samt beskriva olika arbetsmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskor och patienter i att uppnå följsamhet av ordinerad behandling. Metod: Litteratur har sökts i databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Blackwell synergy. Elva artiklar analyserades med hjälp av latent och manifest innehållsanalys. Utifrån analysen framkom sex subkategorier och tre kategorier. Resultat: Det framkom att bristen på information till patienten, biverkningar av läkemedel samt sjuksköterskans behov av utbildning påverkade patienters följsamhet. Det visade sig att det fanns flera olika modeller att tillgå för hjälp i följsamhetsproblem. Modellerna ger mer eller mindre gott resultat i medicinsk följsamhet. Diskussion: Patienter ansåg att sjuksköterskor brast i att informera om läkemedelsbehandling och biverkningar. Sjuksköterskorna borde uppmärksamma och förändra detta för att uppnå medicinsk följsamhet hos patienter med psykos sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskor är medvetna om patienters behov och vad som påverkar den medicinska följsamheten men de behöver riktlinjer.

Nearly nine percent of the population in Sweden are 75 years or older. Still they consume more than a quarter of all medicines. This increased use, is specially noticeable in nursing home residents, where the elderly is using a average of 8-10 preparations per day. According to the National Board of Health and Welfare in Sweden, the number of drugs and specially psychotropic drugs, has proved to be a risk factor for drug-related problems among the elderly, such as drug interaction and side effects. Routines for regular and systematic follow-up of drug prescription and utilisation reviews were not extensively implemented. According to the National Board of Health and Welfare its important to start the work to reduce psychotropic drugs among the elderly in nursing homes. Aim: This studie examine nurses apprehension about psychotopic drugs among the elderly in nursing homes. Method: An questionnarie based survey whit 10 closed questions. The questionary was answered of 46 nurses who works in nursing homes. Result: A majority of the nurses, tought the elderly in nursing homes were using to musch psychotropic drugs. The nurses tought that psychotropic drugs often prescribes as a matter of routin, particullary hypnotics and sedeativs. Those drugs was not effectiv in long terms according to the nurses. They also tought that alternative mehtods should be considered before describing pscyhotropic drugs. The nurses tought as a occupational group, that they had a responsibility to follow up and evaluate the elderlys medication whit psychotropic drugs.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.   Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras. Dessa kategorier var: Upplevelser av biverkningar vid behandling, Psykosociala effekter av behandling och Information relaterat till behandling. Slutsats: Kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser av bröstcancerbehandling kan bidra till att sjuksköterskan tillgodoser kvinnans individuella omvårdnadsbehov. För att främja kvinnans hälsa och lindra hennes lidande krävs det att de känner delaktighet i sin behandlingsprocess.

Forskning av biverkningar inom kognitiv beteendeterapi (KBT) har varit relativt outforskat och viss brist på kunskap råder inom området. Syfte och frågeställningar med detta examensarbete var att undersöka psykoterapeuters uppfattning om och erfarenheter av biverkningar av KBT. Genom en explorativ induktiv studie med kvalitativ ansats undersöktes detta. Informanterna var sex KBT-psykoterapeuter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på olika beskrivningar av vad en biverkan är och att biverkningar var av både positiv och negativ karaktär. En del av biverkningarna var förväntade och upplevdes ha en positiv effekt utifrån behandlingens syfte och en del av biverkningarna var inte förväntade och upplevdes ha en negativ effekt utifrån behandlingens syfte. Positiva biverkningar ansågs vara relaterade till naturliga reaktioner som förekom vid förändringsarbete och inte var skadliga varken för klienten eller terapin. Negativa biverkningar handlade om bieffekter som var långvariga, ineffektiva och skadliga för klienten. Resultatet visade även att psykoterapeuterna hade erfarenheter av biverkningar inom KBT. Dessa var faktorer som bidrog till negativa effekter i terapin vilka tematiserades som psykoterapeutens förhållningssätt, terapistörande, psykoterapins effekt på omgivningen samt interaktion mellan KBT och samhälle. Fynden var att framför allt två områden inom biverkningar var komplexa och svåra att förebygga eller påverka: dels psykoterapins effekt på omgivningen, dels interaktion mellan KBT och samhälle. Som rekommendation för fortsatt tillämpning av KBT betonades uppmärksamhet kring kontextens påverkan samt vikten av att reflektera över samhällets påverkan på psykoterapiområdet.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund:  Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Europa. I Sverige riskerar en av åtta män över 75 år att få prostatacancer. Behandlingen leder ofta till påtagliga biverkningar som tarmdysfunktion, urininkontinens och erektil dysfunktion. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av behandlingskrävande prostatacancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar har genomförts. Artiklarna har genomgått granskningsprotokoll utformat av Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Vid analysen av materialet framkom två teman: Stöd är av betydelse &amp; Upplevelsen av en förändrad livssituation. Patienterna upplevde att stödet från närstående och vården var av en stor betydelse för att kunna hantera den nya livssituationen. Biverkningarna från behandlingarna visade sig vara mer problematiska än vad de flesta patienterna initialt hade förväntat sig. Slutsats: Det behövs ökad förståelse och kunskap kring hur patienterna upplever vården vid prostatacancer.  Det behövs även mer forskning inom området för att bättre kunna bemöta patienter. Nyckelord: Prostatacancer, behandling, biverkningar, känslor, upplevelse