Bakgrund: Strålbehandling är en vanlig behandlingsform vid cancersjukdom och hälften av alla cancerpatienter får någon form av strålbehandling, antingen extern eller intern strålbehandling. Hudreaktioner vid strålbehandling kan inte undvikas men med rätt omvårdnadsåtgärder kan man minska symptomen. Hudbiverkningar kan vara till stort besvär och förorsaka obehag hos patienten. Det finns fortfarande oklarheter i hur dessa bäst kan förebyggas och, när de uppstår, bäst lindras. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva effekter av olika hudvårdsåtgärder och sårbehandlingar relaterat till strålbehandling. Metod: Studien är en litteraturstudie där artiklarna söktes från databaserna CINAHL och PubMed. 11 kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Sökord som användes var; radiotherapy, nursing, skin care, radiodermatitis, self care och skin cream. Resultat: Resultatet delades in 4 kategorier enligt följande; fuktgivande- och mjukgörande krämer, naturläkemedel, steroider och förband-sårbehandling. Slutsats: Resultatet visar att det inte finns skäl till att rekommendera den ena fuktgivande/mjukgörande krämen framför den andra som åtgärd för prevention. Studier visar dock att användning av potent steroid skulle kunna rekommenderas i avsikt att få kontroll på akuta hudbiverkningar. Absorptionsförband anses vara fördelaktigare och effektivare än gentiana violett vid sårbehandling. Onkologisjuksköterskan bör vara medveten om evidens och bristen på evidens då hudvårdprodukter rekommenderas och information ges till egenvård. Nyckelord: strålbehandling, hudbiverkan, hudvård och sårbehandling.

Syfte. Att jämföra strålrelaterade hudbiverkningar efter behandling av bröstcancer mellan kvinnor som använt en nyutvecklad bh innehållande ullfrotté, och kvinnor som inte använt bhn. Bakgrund. Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor i världen, där behandlingen främst utgörs av kirurgi med kompletterande cytostatika- och strålbehandling. En av de vanligaste biverkningarna vid strålbehandling är hudreaktioner. Design. Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie som inkluderade bröstcancerpatienter som genomgick strålbehandling. En interventionsgrupp (n=14) och en kontrollgrupp (n=17) besvarade tre enkäter, en vid behandlingsstart, en vid mitten och en i slutet av behandlingen. Data samlades in på två strålbehandlingsavdelningar under våren 2015. Analysen utfördes med Fisher´s Exact Test och Mann Whitney U Test i IBM SPSS version 23. Resultat. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna i föreliggande studie var drabbade av hudbiverkningar. Kvinnorna var välinformerade och inga signifikanta skillnader påvisades mellan grupperna gällande information om eventuella hudbiverkningar. I jämförelse mellan grupperna framkom signifikanta skillnader gällande tidsaspekten för utvecklingen av de strålrelaterade hudbiverkningarna. Vi fann att hudbiverkningarna rodnad och klåda utvecklades senare hos deltagarna i interventionsgruppen. Konklusion. Resultatet i studien visade att den nyutvecklade produkten, bestående av ullfrotté innehållande lanolinet med sina antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaper, kan ha fördröjt utvecklingen av strålrelaterade hudbiverkningar. Ytterligare forskning behövs inom området.   Nyckelord: strålbehandling, bröstcancer, hudreaktioner, biverkningar / Aim. To compare the radiation-related skin reactions among a group of women who used a newly developed a bra containing wool terry, and a group of women who had not used the bra and undergone radiation treatment for breast cancer. Background. Breast cancer is the most common cancer diagnosed in women worldwide, where treatment mainly consists of surgery with complimentary chemotherapy and radiotherapy. One of the most common side effects of radiotherapy is skin reactions. Design. Quantitative descriptive cross-sectional study. Methods. Questionnaire survey study with a quantitative approach which included breast cancer patients undergoing radiotherapy, two groups were compared at two hospitals in the Northern Region in Sweden (n = 31). The analysis was done with Fisher´s Exact Test and Mann Whitney U Test. Results. The results showed that the majority of the women in this study were affected by skin reactions. The women were well informed and no significant differences were found between the groups regarding information about any skin reactions. The comparison between the groups showed significant differences over time regarding the development of radiation-related skin reactions side effects. We found that the side effects redness and itching were later developed by the participants in the intervention group. Conclusion. The results of the study showed that the newly developed product, consisting of wool terry containing lanolin with the anti-inflammatory and antimicrobial properties, may have delayed the development of radiation-related skin reactions. Further research is needed.   Keywords: radiotherapy, breast cancer, skin toxicity, side effects

Bakgrund: Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer. Metod: Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet.  Resultat: Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer. Miljön i strålbehandlingsrummet upplevdes som   skrämmande och klaustrofobiskt. Patienternas tillvaro påverkades i form av fysiska och psykiska konsekvenser. Vätske- och nutritionsproblem dominerade vid strålning av huvud och hals och ledde till malnutrition och viktnedgång. De flesta upplevde en social isolering,   antingen på grund av isolering i behandlingsrummet eller att man inte ville träffa människor på grund av de fysiska symtom som uppstod. Diskussion: Resultatet som innebar fysiska, psykiska och sociala konsekvenser till följd av strålbehandlingen relateras till Katie Erikssons begrepp om lidande; Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande diskuteras i relation till de huvudteman som framkom. / Background: Every year more and more people are affected with cancer and numerous people have many thoughts, concerns and feelings associated with both the disease itself and the provided treatment. Radiation therapy is one of the most common forms of treatment for cancer today. Radiation will almost always mean that the patient is forced to undergo a number of more or less unpleasant side effects to become free from their   cancer. There is therefore a risk that the patients health and wellbeing becomes inferior. That is why it is important to gain a deeper understanding of the patients situation during and after radiotherapy so that we as nurses should be able to provide good care. Aim: The aim of this study was to describe the experience in connection with radiation therapy for people with cancer. Methods: Literature Review by Friberg's method (2012) where 11 articles with qualitative design were analyzed for the results. Results: Three main themes emerged: Experience of the care environment, Whole life is affected and Social isolation and interpersonal   relationships. The environment of the radiotherapy room was perceived as frightening and claustrophobic. The patients lives were affected in form of   physical and psychological consequences. Fluid and nutrition problems dominated by radiation of the head and neck, leading to malnutrition and weight loss. Most of the participants experienced social isolation, either because of the isolation in the treatment room or they did not want to meet people because of the physical symptoms that occurred. Discussions: The result that meant physical, psychological and social consequences of radiotherapy is related to Katie Eriksson's concept of suffering; disease suffering, care suffering and suffering of life is discussed in relation to the main themes that emerged. Keywords: Cancer, radiation therapy, experiences, side effects

Introduktion: Diarré är en vanlig biverkning vid strålbehandling av cancer i abdomen och pelvis. Diarré som biverkning uppstår i cirka 80% av fallen där patienter får strålbehandling mot nämnda cancerområden vilket påverkar de drabbade både psykiskt, fysiskt och socialt. Syfte: Att beskriva interventioner vid diarré relaterat till strålbehandling av cancer i abdomen och pelvis. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt en niostegsmodell baserad på Polit och Beck. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalen genomfördes med på förhand utvalda kriterier. Ytterligare artiklar hittades med manuella sökningar. 11 artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till databearbetningen där tre teman identifierades. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman. Tillskottsbaserade interventioner i form av probiotika och oralt glutamin. Egenvårdsbaserade interventioner som information från sjuksköterska, kostförändringar samt träning. Övriga interventioner var inkontinensskydd och alternativ behandling. Slutsats: Strålbehandlingsinducerad diarré har visat sig vara ett stort problem. Trots detta är bristen på evidensbaserade omvårdnadsstrategier omfattande. Även fast artiklarna i denna litteraturstudie använde olika metoder så kom de fram till ungefär samma sak. Det är upp till individen att hantera diarrén utifrån sina egna unika förutsättningar med hjälp av interventioner i form av probiotikatillskott, information från sjuksköterska samt egenvård men ytterligare forskning behövs absolut inom ovan nämnda områden.

<p>Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer. Studien är en litteraturstudie där artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Swemed+. Sökord som användes var radiotherapy, skin care, oncologic nursing, oncologic care, radiation injuries och radiodermatitis. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för syftet. Utifrån dessa artiklar delades resultatet in i preventiva och symtomlindrande åtgärder efter typ av komplikation samt andra påverkande faktorer. Resultatet visade att det inte finns någon enskild åtgärd för prevention och symtomlindring. Däremot fanns inga negativa effekter av normal hudvård med vanlig hudtvätt och användning av mjukgörande och svalkande produkter. Det är viktigt att sjuksköterskan känner till de olika behandlingsmetoderna så att patienten på bästa sätt kan få stöd i och information om sin egenvård.</p>

Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer. Studien är en litteraturstudie där artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Swemed+. Sökord som användes var radiotherapy, skin care, oncologic nursing, oncologic care, radiation injuries och radiodermatitis. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för syftet. Utifrån dessa artiklar delades resultatet in i preventiva och symtomlindrande åtgärder efter typ av komplikation samt andra påverkande faktorer. Resultatet visade att det inte finns någon enskild åtgärd för prevention och symtomlindring. Däremot fanns inga negativa effekter av normal hudvård med vanlig hudtvätt och användning av mjukgörande och svalkande produkter. Det är viktigt att sjuksköterskan känner till de olika behandlingsmetoderna så att patienten på bästa sätt kan få stöd i och information om sin egenvård.

Bakgrund:Prostatacancer är en cancerform som drabbar ca 10 000 män varje år iSverige. Incidensen har ökat, mycket på grund av förbättrad diagnostik. I samrådmed läkare väljer patienten behandlingsmetod. Behandlingen baseras till en viss delpå förväntade bieffekter och besvär.Syfte: Att jämföra bieffekter mellan kirurgi och strålbehandling upp till 5 år efter avslutad kurativ syftande behandling av lokaliserad prostatacancer.Metod: 2 148 män ingick i studien varav 1 085 som genomgått radikal prostatektomi och 1 063 som genomgått strålbehandling. Data från ett större pågående forskningsprojekt har använts. Medelvärden har jämförts mellan två behandlingsgrupper och analys genomfördes med Mann-Whitney U-test.Resultat:Problem med urinvägarna uppgavs vara något mer besvärligt för män som genomgått prostatektomi. Tarmproblem uppgavs vara något mer besvärligt för de män som genomgått extern strålbehandling. Sexualfunktionen var det bådagrupperna hade mest besvär av efter 5 år. Sammanfattningsvis såg vi att männens grad av skattade besvär ökade medan skillnaden mellan behandlingsgrupperna minskade över tid gällande alla bieffekter.Slutsats: Genom god kunskap om bieffekter efter behandling av lokaliserad prostatacancer kan sjuksköterskan stärka patientens rätt till delaktighet och självbestämmande

Extrakorporeal strålbehandling av skelettsarkom är en variant av strålbehandling där en del av en patients skelett opereras ut från kroppen. Skelettsegmentet transporteras sedan vidare till ett annat behandlingsrum där den bestrålas inuti ett fantom m.h.a. en linjäraccelerator. Detta sker medan patienten är nedsövd. Efter bestrålningen kan skelettsegmentet opereras tillbaka in till patienten. På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna görs denna strålbehandling med en metod som kräver relativt lång bestrålningstid. Detta beror på fantomets kubiska form. Ju närmare ett fantom är strålkällan desto mindre stråltid behövs. Vid det kubiska fantomet används två strålfält, ett framför och ett bakom fantomet. Det här betyder att ifall fantomets position förs närmare strålkällan, så måste den föras tillbaka lika mycket åt andra hållet efter första strålfältet. Detta gör att det blir opraktiskt samt att man inte vinner någon tid. Målet med detta projekt var att skapa ett fantom som kan förflyttas så nära strålkällan som möjligt för att minska så mycket stråltid som möjligt. Detta kommer i sin tur minska den totala behandlingstiden. Genom att skapa ett roterande cylinderformat fantom som inte är riktningsberoende, så kunde fantomet förflyttas 25 cm närmare (från 95 cm till 70 cm), jämfört med det kubiska fantomets avstånd till strålkällan. Cylinderfantomet var gjord av akrylplast och en rotationsanordning konstruerades för att rotera fantomet. Vinkelhastigheten på rotationsanordningen sattes till 15 varv/minut. Det kubiska och cylindriska fantomet jämfördes genom simuleringar. Det visade sig att bägges stråldosfördelning var likvärdiga. Bestrålningstiden kunde förkortas ner från 640 sekunder till 340 sekunder utan att negativt påverka dosfördelningen jämfört med tidigare metod.

Bakgrund: Det är idag en väl etablerad sanning att bröstbevarande operation medefterföljande helbröstbestrålning är ett patientsäkert alternativ till att operera bort hela bröstet(mastektomi) vid primär bröstcancer. Det är fortfarande rutin att föreslå strålbehandling tillalla kvinnor som genomgått bröstbevarande operation även om vi vet att nyttan avstrålbehandlingen är individuell. Medan nyttan varierar är biverkningarna mera generella. Devanligaste biverkningarna drabbar hjärtat och lungorna. För att minimera biverkningarna kanman antingen bara stråla en del av bröstet (PBI) eller helt avstå strålbehandling.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och se om äldre kvinnor opererade medbröstbevarande operation för lågrisk bröstcancer har nytta av strålbehandling och i så fall ivilken grad.Metod: En systematisk litteraturstudie med PubMed som vald databas för att samla relevantapublicerade artiklar. Relevanta sökord som användes var; breast cancer, breast conservingsurgery, radiotherapy, low risk, omitting och partial breast irradation Resultat: Totalt inkluderades 10 artiklar efter att ha identifierat 65 abstrakt varav 21 artiklarlästes i fulltext. Studier som jämför helbröst strålbehandling mot inget visar en statistisktsignifikant ökad risk för lokalt recidiv om man avstår strålbehandling, men i absoluta tal ärskillnaden liten och försämrar inte överlevnaden. Studier som jämför delbröst mot helbröststrålbehandling visar att delbröst strålbehandling i direkt anslutning till bröstbevarandeoperation inte ökar risken för lokalt recidiv och försämrar inte överlevnaden.Slutsats: För kvinnor &gt;45 år är PBI i direkt anslutning till bröstbevarande operation ett säkertalternativ till helbröst strålbehandling. För äldre kvinnor (&gt;65–70 år) med hormonkänsliglågrisk bröstcancer är det ett alternativ att helt avstå strålbehandling.

<p>Idag ges strålbehandling som bot mot många olika cancerformer i hela världen. För en patient som ska genomgå, genomgår eller har genomgått en strålbehandling uppstår många tankar, känslor, smärtor och andra upplevelser som sjuksköterskan behöver känna till för att kunna bistå patienten. Strålbehandlingen ger många biverkningar som i värsta fall kan bli bestående livet ut. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser i samband med strålbehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar med i huvudsak kvalitativ ansats valdes ut och analyserades efter en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en process: före, under och efter strålbehandlingen, detta ledde till fem huvudkategorier, Rädd för att livet inte skall bli sig likt igen, Ensamhet i mörkret, Kraft att fortsätta kämpa, En känsla av skam, Bättre rustad inför framtidens utmaningar. Diskussion: Familj och närstående visade sig vara viktig för patienterna, även sjukvårdspersonal upplevdes som en trygghet i samband med behandlingen. Patienter upplever osäkerhet, maktlöshet och lidande inför behandlingen. Sjuksköterskan bör bidra till att patientens önskemål och omvårdnadsbehov blir tillgodosedda för att göra behandlingen så skonsam som möjligt. För att få ökad kunskap och förståelse för dessa patienters upplevelse av strålbehandling är fortsatt forskning inom detta område önskvärt.<em><em> </em></em></p> / <p> </p><p>Today, radiotherapy is given as cures for many different cancers worldwide. For a patient about to undergo, is undergoing or has undergone a radiation occurs many thoughts, feelings, pains and other experiences that the nurse should have knowledge of in order to assist the patients. The treatment brings many side-effects that are at worst likely, to continue throughout their lives. Aim: The aim of literature review was to describe patient experiences in connection with radiation therapy. Method: The review was conducted as a general literature review. Nine scientific articles with a qualitative approach were selected and analyzed by qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in a process: before, during and after radiotherapy, this led to four main categories. <em>Fear that life is not to be the same again, Loneliness during a bothersome time, Strive to continue to struggle, An expectation that life should be the same again.</em> Discussion: Family and relatives proved to be important for patients health professionals also perceived as a security during the treatment. Patients experience insecurity, powerlessness and suffering about the treatment. The nurse should support the patient consider his or her wishes and needs in order to make the treatment as gentle as possible. In order to reach greater knowledge and understanding of these patients and their treatment continuing research in this area is desirable.</p><p> </p>