Bakgrund: Sårinfektioner efter en höftprotesoperation är ett problem som ökar risken för dödlighet, innebär ett lidande för individen och är kostsamt för sjukvården. Underlaget för hur postoperativ sårbehandling bör gå till bland individer som genomgått höftprotesoperationer är begränsat. På ortopedkliniken i Umeå finns olika regimer för hur postoperativa så ska behandlas. Syfte: Undersöka om sårbehandling och postoperativa sårinfektioner skiljer sig mellan elektiv och akut avdelning vid höftprotesoperationer. Metod: Studien utfördes som en retrospektiv journalgranskning under två år och totalt undersöktes 180 individer. 142 individer från akuta avdelningen och 38 individer från elektiva avdelningen. Deskriptiva analyser genomfördes för att se skillnad mellan avdelningarna. Resultat: Totalt upptäcktes 10 infektioner under perioden, tre ytliga och sju djupa men ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vid val av omläggningsmaterial. Akuta avdelningen gjorde totalt fler omläggningar. Konklusion: Resultatet från denna studie visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner och typ av förband vid sårbehandling. Det verkade inte heller ha betydelse om ren eller steril sårbehandling utförts. Fler studier behövs för att kunna påvisa vilken sårbehandling som bör föredras. Stora randomiserade prospektiva studier skulle eventuellt kunna påvisa detta.

Bakgrund: Sårinfektioner efter en höftprotesoperation är ett problem som ökar risken för dödlighet, innebär ett lidande för individen och är kostsamt för sjukvården. Underlaget för hur postoperativ sårbehandling bör gå till bland individer som genomgått höftprotesoperationer är begränsat. På ortopedkliniken i Umeå finns olika regimer för hur postoperativa så ska behandlas. Syfte: Undersöka om sårbehandling och postoperativa sårinfektioner skiljer sig mellan elektiv och akut avdelning vid höftprotesoperationer. Metod: Studien utfördes som en retrospektiv journalgranskning under två år och totalt undersöktes 180 individer. 142 individer från akuta avdelningen och 38 individer från elektiva avdelningen. Deskriptiva analyser genomfördes för att se skillnad mellan avdelningarna. Resultat: Totalt upptäcktes 10 infektioner under perioden, tre ytliga och sju djupa men ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vid val av omläggningsmaterial. Akuta avdelningen gjorde totalt fler omläggningar. Konklusion: Resultatet från denna studie visade ingen signifikant skillnad mellan avdelningarna vad gäller infektioner och typ av förband vid sårbehandling. Det verkade inte heller ha betydelse om ren eller steril sårbehandling utförts. Fler studier behövs för att kunna påvisa vilken sårbehandling som bör föredras. Stora randomiserade prospektiva studier skulle eventuellt kunna påvisa detta.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Strålbehandling är en vanlig behandlingsform vid cancersjukdom och hälften av alla cancerpatienter får någon form av strålbehandling, antingen extern eller intern strålbehandling. Hudreaktioner vid strålbehandling kan inte undvikas men med rätt omvårdnadsåtgärder kan man minska symptomen. Hudbiverkningar kan vara till stort besvär och förorsaka obehag hos patienten. Det finns fortfarande oklarheter i hur dessa bäst kan förebyggas och, när de uppstår, bäst lindras. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva effekter av olika hudvårdsåtgärder och sårbehandlingar relaterat till strålbehandling. Metod: Studien är en litteraturstudie där artiklarna söktes från databaserna CINAHL och PubMed. 11 kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Sökord som användes var; radiotherapy, nursing, skin care, radiodermatitis, self care och skin cream. Resultat: Resultatet delades in 4 kategorier enligt följande; fuktgivande- och mjukgörande krämer, naturläkemedel, steroider och förband-sårbehandling. Slutsats: Resultatet visar att det inte finns skäl till att rekommendera den ena fuktgivande/mjukgörande krämen framför den andra som åtgärd för prevention. Studier visar dock att användning av potent steroid skulle kunna rekommenderas i avsikt att få kontroll på akuta hudbiverkningar. Absorptionsförband anses vara fördelaktigare och effektivare än gentiana violett vid sårbehandling. Onkologisjuksköterskan bör vara medveten om evidens och bristen på evidens då hudvårdprodukter rekommenderas och information ges till egenvård. Nyckelord: strålbehandling, hudbiverkan, hudvård och sårbehandling.

Bakgrund: Silverförband har under en längre tid använts som antibakteriell lokalbehandling vid sår. En rad studier pekar på positiva effekter av silverförband. Emellertid har en granskning av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering konstaterat att det finns för få studier av kvalitet för att med säkerhet fastslå att silverförbandets evidens. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sårbehandling med silverförband. Metod: Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer av sammanlagt 8 sjuksköterskor på ett sjukhus på Island. Deltagarna var verksamma inom tre olika avdelningar där sårbehandling med silverförband förekom. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev erfarenheter av situationer då silverförband var en lämplig behandlingsåtgärd. Betydelsen av hur olika åtgärder samspelade i läkningsprocessen framgick även. Samtliga sjuksköterskor hade erfarenhet av positiva effekter relaterat till patientens livskvalitet, såsom reducerad lukt och sårsekretion. Sjuksköterskorna upplevde inga svårigheter med att bedöma om silverförband var en lämplig åtgärd. Kommunikation inom vårdteamet och tidigare erfarenheter av behandlingen var viktigt vid beslutsfattande av att använda silverförband. Slutsats: Silverförband kan ha en betydelsefull roll vid förebyggning och behandling av infekterade sår. Det kan öka patientens livskvalitet genom att reducera lukt och sekret från såret. Sjuksköterskorna tillämpade beprövad erfarenhet vid val av silverförband för ett sår. Helhetsbehandlingen är däremot avgörande för patienten vid sårvård.

Patienter med svårläkta sår är en stor patientgrupp inom hemsjukvården. Distriktssköterskor möter dessa patienter ibland under flera år. För dem som lever med svårläkta sår blir livsvärlden påverkad av lidandet som visar sig som sjukdoms- , vård- och livslidande. Livskvaliteten kan störas av bandaget, lukten och vätskande sår. Samarbete med olika professioner krävs för att vården skall bli optimal och det är viktigt att skapa en god relation i mötet mellan vårdpersonal och patient. Distriktssköterskans arbete lyfts också fram i bakgrunden då det är den vidareutbildning som valts och författarna vill beskriva distriktssköterskans roll i hemsjukvården.Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av hemsjukvård i samband med svårläkta sår. Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats och datainsamlingen görs med livsvärldsintervjuer. Nio intervjuer utfördes och analyserades. Urvalet var svensktalande patienter som var inskrivna hemsjukvården med svårläkt sår och som var villiga att berätta om sina upplevelser. Resultatet presenteras i fyra teman: bemötandets betydelse, känslan av trygghet och otrygghet, smärtupplevelser vid sårbehandling och begränsning och anpassning till dagligt liv. Den använda metoden diskuteras och resultatet belyses vilket visar att de är dels nöjda med vården men även att det finns svagheter i vården som man kan förbättra för denna patientgrupp. Uppsatsen avslutas med förslag på fortsatt forskning. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, diabetesfotsår, trycksår eller maligna tumörsår. Syftet med studien var att undersöka kunskaper hos sjuksköterskor och undersköterskor om sårbehandling inom kirurgisk verksamhet. Metoden utgjordes av en enkätundersökning hos sjuksköterskor (n=56) och undersköterskor (n=38). Resultatet visar att sjuksköterskorna kände sig mer osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår jämfört med undersköterskorna. Kunskaperna om sårbehandling visar att skattade kunskaper inte motsvarar svaren på kunskapsfrågorna. Nitton av 56 sjuksköterskor och 15 av 37 undersköterskor hade genomgått någon form av sårutbildning. Undersköterskorna skattar sina kunskaper om sårbehandling högre än sjuksköterskorna och känner sig mer sällan osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår, jämfört med sjuksköterskorna. Det är också undersköterskorna som oftast utför såromläggningar på avdelningarna. Studien visar att det finns brister i kunskaperna om sårbehandling, hos både sjuksköterskor och undersköterskor och att mer utbildning behövs. / To have a wound is a burden and affect people's everyday lives, whether the wound is acute after an accident or after surgery or difficult healing of the ulcers, diabetic foot ulcers, pressure ulcers or a malignant wound. The purpose of this study was to investigate nurses' and nursing assistant’s knowledge of wound healing in surgical wards. The method was done by using a questionnaire survey among registered Nurses (RNs) (n = 56) and nursing assistants (NAs) (n = 38). The results show that the RNs felt more insecure in their choice of treatment of severe ulcer healing compared with the NAs. Knowledge of wound healing shows that the estimated knowledge does not correspond to the answers to knowledge questions. Of the RNs answered 51 of 56 and of the NAs answered 32 of 37 that they needed more education in wound care/treatment. NAs estimated their knowledge of wound care higher than the RNs and felt less insecure in their choice of treatment of wound healing, compared with the RNs. There are also the NAs who usually perform a change of dressing on the wards. The study shows that there are gaps in knowledge in wound care/treatment, with both RNs and NAs and that more education is needed.

Bakgrund: Då resurserna för vad hälso- och sjukvården idag kan klara av är mindre än vad den ökade befolkningens behov av vård är, väcks frågan om vilken vård patienterna själv kan utföra. I den personcentrerade vården erbjuds patienten bland annat information och utbildning som denne behöver för att fatta välgrundade beslut och ta ansvar för sin egen vård. Syfte: Att kartlägga om det fanns vetenskapligt stöd för hur patienter med sår upplever, erfar, samt uppfattar den information och undervisning gällande sårbehandling som ges av hälso-och sjukvårdspersonal eller via av dem angiven elektronisk plattform, och vilken betydelse det får för patientens förmåga till egenvård. Syftet var även att undersöka hur informationen/utbildningen påverkade känslan av självständighet i det dagliga livet.Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i fyra databaser, Pubmed, Cinahl, Eric och ERC. Efter genomgången relevans- och kvalitetsgranskning valdes totalt åtta studier med kvalitativ ansats att inkluderas i den slutliga syntesen. Resultat: Slutsatser kunde dras om att det finns vetenskapligt stöd för hur informationen/utbildningen som ges av hälso-och sjukvårdspersonal påverkar patienters förmåga till egenvård. I samtliga studier framkommer upplevelser om sänkt egenvårdskapacitet i förhållande till otillräcklig eller bristfällig information/utbildning. Den bristande informationen gav upphov till känslor som oro/nervositet/rädsla och hade även en påverkan på känslan av självständighet i det dagliga livet. Det saknades emellertid vetenskapligt stöd för hur patienter hanterar de känslor som är kopplade till informationen/utbildningen och inför att utföra egenvård. / Background: Since the resources of todays’ health care service are not enough to answer to the health care requests of the growing/evolving population, the question about what care the patients can perform themselves is raised. In person-centred care the patients are, among other things, offered information and education needed to be able to make well-grounded decisions and to be responsible for their own care.Aim: To identify whether there was scientific support for how patients experiences, comprehends and perceives, information or education provided by health care professionals about wound care, and the effects of the information/education on the patients ability to self-care and their sense of independence in the daily life.Method: A systematic review was conducted of four databases, PubMed, Cinahl, Eric and ERC. After relevance and quality audit, totally eight studies where chosen to be included in the final synthesis. Results: Conclusions could be drawn that there was a scientific support for that the information or education provided by health care personnel had impact on the patients’ ability to perform self-care. In all studies their where findings of that lowered ability to perform self-care was concordant to lacking and insufficient information. The deficiency in information also caused emotions like worry/anxious/fear and had impact on the feeling of independence in daily life. However, there were no findings of scientific support of how the patients coped with their feelings related to the information/education and to self-care.

Bakgrund: Sårvård medför höga kostnader för samhället och bidrar till sänkt livskvalitet för den drabbade individen. Det är viktigt med en effektiv och personcentrerad sårvård för att patienten ska kunna bibehålla en god livskvalitet. Vakuumassisterad sårbehandling är en metod som har blivit allt vanligare för behandling av sår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av vakuumassisterad sårbehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie av åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades: att delta i en ny spännande behandlingsmetod, att vara begränsad i sin vardag, att ha smärta och att ha behov av kunskap och stöd. Konklusion: Patienterna såg fram emot att delta i en ny spännande behandlingsmetod. Patienterna upplevde att de begränsades fysiskt, psykiskt och socialt samt hade behov av stöd. Genom att beskriva patienters erfarenheter av vakuumassisterad sårbehandling identifieras områden som sjuksköterskan behöver vara medveten om för att kunna ge en personcentrerad och god evidensbaserad vård. / Background: Wound care entails high costs for society and contributes to a reduced quality of life for the affected individual. Effective and person- centered wound care is important for the patient to be able to maintain a good quality of life. Negative pressure wound therapy is a method that has become increasingly common for the treatment of wounds. Purpose: The purpose of the study was to describe patients' experiences of negative pressure wound therapy. Method: The study was conducted as a general literature study of eight qualitative articles. Results: Four themes were identified: participating in a new exciting treatment method, being limited in everyday life, having pain and needing knowledge and support. Conclusion: The patients looked forward to participating in a new exciting treatment method. The patients felt that they were limited physically, psychologically and socially and had a need for support. By describing the patients' experiences of negative pressure wound therapy, areas are identified that the nurse needs to be aware of in order to provide person- centered and good evidence-based care.