Personen som drabbats av ett svårläkt sår kan uppleva ett fysiskt och psykiskt lidande. Detta kan utmärkas av smärta, lukt, begränsat socialt liv, stress, känsla av värdelöshet och hopplöshet. Något som kan öka välbefinnandet är delaktighet genom egenvård. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan främja patientens delaktighet i den egna vården vid svårläkta sår. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar och resulterade i fem teman: Utbilda och ge rådgivning, Skapa en förtroendefull relation, Se patienten som kompetent, Möjliggöra emotionellt och praktiskt stöd och Använda praktiska hjälpmedel. Det framkom tydligt att sjuksköterskan behöver se hela personen för att möjliggöra en förtroendefull relation, något som främjar patientens delaktighet i den egna vården vid svårläkta sår. Vidare forskning angående olika svårläkta sår och kopplingen till delaktighet behövs för att sjuksköterskan ytterligare ska kunna främja delaktighet i den egna vården vid svårläkta sår. Sjuksköterskan i den kliniska verksamheten behöver prioritera och lyssna aktivt på patienten. Patienten behöver utbildas i bland annat hur egenvården kan genomföras. Sjuksköterskan behöver utbildning för att kunna lära ut detta på ett pedagogiskt vis.

Bakgrund: Svårläkta sår är vanligt förekommande och sjuksköterskan spelar en nyckelroll i sårbehandlingen. Det finns ett växande behov av att öka kunskapen om svårläkta sår då det förekommer brister. Relationen mellan sjuksköterska och patient är viktigt för resultatet av behandlingen och även att ha ett helhetsperspektiv är en viktig del i vården av patienter med svårläkta sår. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med svårläkta sår. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med en kvalitativ ansats. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och sju underkategorier; God vård under bristande omständigheter - kunskap, tidsbrist, prioriteringar och en utmanande arbetsmiljö. Utmaningar i patientmötet - den ofrånkomliga lukten och de överväldigande känslorna. Det professionella samspelet - en god patientrelation och kollegial samverkan. Konklusion: Att vårda patienter med svårläkta sår är påfrestande för sjuksköterskorna. Därför bör bättre prioriteringar, mer utbildning och ett bättre samspel eftersträvas. Nyckelord: Svårläkta sår, sjuksköterskor, erfarenheter, omvårdnad / Background: Slow-healing wounds are common and the nurses play a key role in the treatment of these wounds. There is a growing need to increase the knowledge of slow-healing wounds when faults occur. An holistic approach to the patients is important to the outcome of the treatment. Another key part when it comes to caring for slow-healing wounds is the relationship between nurse and patient. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with slow healing wounds. Methods: A literature study based on eight articles with a qualitative approach. These were reviewed, analyzed and compiled to a result. Results: The results are presented in three categories and seven subcategories; Good care in insufficient conditions - knowledge, lack of time, priorities and a challenging work environment. Challenges when meeting the patient - the unavoidable smell and overwhelming emotions. Professional interplay- a good patient relationship and peer interaction. Conclusion: It’s demanding for nurses to care for patients with slow-healing wounds. In order to deal with that problem, the measures should be, better priorities, more education and a more effective interplay. Keywords: Slow-healing wounds, nurses, experience, nursing

Bakgrund: Sår har i alla tider varit fruktade och behandling av sår var 2012 fortsatt en vanlig omvårdnadsåtgärd. Att leva med svårläkta sår kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt vara en belastning i vardagen. Inom begreppet svårläkta sår är bensår, fotsår, trycksår och maligna tumörsår vanligast. För att ett sår ska räknas som svårläkt ska såret ha en läkningsprocess på minst sex veckor. Syftet: Var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med svårläkta sår. Metod: En litteraturstudie har genomförts och resultatet har baserats på 16 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes. Materialet granskades och analyserades sedan induktivt. Resultat: Består av fyra kategorier: Den besvärliga kroppen, Den känslosamma tillvaron, Påverkan på sociala relationer och Att vara beroende av vård. I resultatet framkom att patienter hade många erfarenheter av svårläkta sår. Smärta, lukt, exsudat var något som påverkade patienters välbefinnande. Att leva med svårläkta sår kunde orsaka nedstämdhet och depression. För att hantera vardagen använde patienter olika copingstrategier. Patienter beskrev även att de sociala relationerna påverkades genom att patienterna kände sig som en börda och isolerade sig på grund av skam. Vård av svårläkta sår krävde många möten med sjuksköterskor, vilket kunde skapa en speciell relation mellan patient och sjuksköterska. Slutsats: Studiens resultat om patienters erfarenheter av att leva med svårläkta sår visar att patienter har många värdefulla erfarenheter att delge sjuksköterskor. Det är av vikt att forskningen fortsätter så sjuksköterskor kan ge den omvårdnad och behandling dessa patienter är i behov av.

Fotsår är en del av många diabetikers liv. Såren uppstår ofta till följd av sjukdomens komplikationer som nedsatt känsel och cirkulation. Sårläkningen tar lång tid vilket kan begränsa patienten i vardagen. När vardagen blir påverkad kan även livskvaliteten bli lidande. Syftet med studien är således att belysa hur ett svårläkt fotsår påverkar diabetikers livskvalité. Kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades för att genomföra en litteraturstudie. Resultatet omfattar tre huvudteman; hämning av fysiska behov, en inre påverkan och begränsning i det sociala livet. Patienterna får restriktioner och rekommendationer för att gynna sårläkning och undvika komplikationer vilket gör att de blir begränsade och livskvaliteten försämras. Många har även smärta, vilket också är en faktor som påverkar livskvaliteten. Som slutsats kan sjuksköterskan stärka patientens livskvalitet genom att anpassa vården, främja patientens självständighet och se till människan bakom såret.

Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård. Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling. I sårvården innefattas både mötet med patienten och den omgivande miljön där sårvården utförs, vilken är både en vårdmiljö och samtidigt arbetsmiljö. Sårvården är komplex med många utmaningar beroende på situation och patient. Även om syftet med sårvård är att behandla sår, finns alltid en patient som skall vårdas.

In the nurse's profession ulcer care is a common nursing intervention. Being inserted in methods of treatment and updated with evidence-based knowledge is therefore an important part of the nurse's work. Chronic ulcers are expensive for health care and occupy a lot of time. Knowledge is therefore important for ulcer healing, for the patient comfort and to reduce costs. The aim of the study was to illustrate the nurse's knowledge of nursing interventions of chronic ulcer. A literature study was done and the result showed from 12 scientific articles. The result includes nurses' lack of knowledge of ulcer care related to how they used them in practice. The knowledge about the prevention of ulcers, nursing interventions, the importance of diagnosis status and knowledge of the patient's perspective. Sources of information turned out to be mostly based on experience, and the evidence fell away in ulcer care. Education gave more knowledge that improved the healing possibilities. Nurses' evidence-based knowledge about ulcer care must therefore be continually updated and improvement knowledge should be sought. More education on ulcer care should be sought in nursing education to promote the wound healing process in patients in the future. It recommends research and survey of Sweden ulcer care training. / Sårvård är en vanlig omvårdnadsåtgärd inom sjuksköterskans profession. Att vara insatt i behandlingsmetoder och uppdaterad med evidensbaserade kunskaper är därför en viktig del i sjuksköterskans arbete. Svårläkta sår kostar hälso- och sjukvården mycket pengar och tid. Sjuksköterskans kunskaper har därför betydelse för sårläkningen, för patientens välbefinnande samt för att minska kostnaderna. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper om omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår. En litteraturstudie gjordes, och i resultatet ingår 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjuksköterskor hade bristande kunskaper om sårvård relaterat till hur de använde dem i praktiken. Kunskaperna varierade när det handlade om prevention av sår, omvårdnadsåtgärder, vikten av diagnosställning samt kunskaper om patientens perspektiv. Kunskapskällor visade sig vara mestadels erfarenhetsbaserade, och evidensen föll bort i sårvården. Fortbildning gav mer kunskap vilket förbättrade läkningsmöjligheterna. Sjuksköterskors evidensbaserade kunskaper kring sårvård måste därför kontinuerligt uppdateras och förbättringskunskap måste eftersträvas. Förutsättningar för mer utbildning kring sårvård bör prioriteras för att säkerställa en god sårvård där sårläkningsprocessen förbättras. Vidare rekommenderas forskning och kartläggning av Sveriges sårvårdsutbildningar.

<p>Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård.</p><p>Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling. I sårvården innefattas både mötet med patienten och den omgivande miljön där sårvården utförs, vilken är både en vårdmiljö och samtidigt arbetsmiljö. Sårvården är komplex med många utmaningar beroende på situation och patient. Även om syftet med sårvård är att behandla sår, finns alltid en patient som skall vårdas.</p>

Bakgrund: Sår är en hudskada där vävnader separeras ifrån varandra med funktions- och/eller vävnadsförlust. Det definieras som svårläkt om det efter 12 veckor uppvisar tecken på försenad samt sekundär sårläkning. Venösa bensår är det vanligast förekommande svårläkta såret.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med ett svårläkt venöst sår på nedre extremiteter.Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på kvalitativ design skriven med induktiv ansats.Resultat: Den subjektiva upplevelsen av att leva med ett svårläkt sår påverkades av biologiska, mentala och sociala dimensioner. De upplevelser som härrördes från fysiska symtom bestod av smärta, odör, exsudat, störd sömn samt ofrivillig inaktivitet. Till de mentala dimensionerna härrördes positiva och negativa emotioner. De negativa bestod av skam, oro, sorg, rädsla, förtvivlan, försämrad självkänsla och självförtroende, försämrad självbild samt depression. Den positiva emotion som framkom var hopp. Dessutom hittades kognitiva dimensioner gällande coping och kunskap. Den sociala dimensionen påvisade hur relationen mellan människa-närstående-vårdpersonal påverkade och påverkades av upplevelsen av att leva med ett svårläkt sår.Slutsatser: För att främja hälsa bör smärtlindring prioriteras vid vård av svårläkta venösa bensår. Smärta är ett fysiskt symtom som påverkar hela människan. Den bidrar till en negativ spiral med sämre välmående, minskad aktivitetsförmåga, social isolation och depression. Genom att tillämpa ett salutogent förhållningssätt kan smärtlindring främjas.

Bakgrund Svårläkta sår är ett samhällsproblem som ökar i takt med en allt äldre befolkning. Sjuksköterskan möter patienter med svårläkta sår nästan överallt inom vården. Det är vanligt att patienter med svårläkta sår upplever smärta. För att kunna lindra lidande är det viktigt för sjuksköterskan, utöver kunskap kring sårläkningsprocessen och smärtlindring, att förstå dessa patienters upplevelser och erfarenheter av smärta relaterat till sår för att kunna ge god omvårdnad.  Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av smärta relaterat till svårläkta sår. Metod En litteraturöversikt med 18 inkluderade studier, sex kvantitativa och 12 kvalitativa studier insamlade från databassökningar i CINAHL och PubMed. Studiernas resultat sammanställdes utifrån integrerad analysmetod inspirerad av Kristensson (2014).    Resultat I resultatet framkom att de flesta patienter som ingick i denna litteraturöversikt hade erfarenheter av sjukdomslidande i form av smärta relaterat till svårläkta sår, oberoende av sårets svårighetsgrad eller etiologi. Många patienter hade upplevt smärtsam sårbehandling vilket var ett onödigt vårdlidande. Smärta relaterat till svårläkta sår skapade ett livslidande då patienterna upplevt att sårsmärta begränsat deras liv fysiskt, psykiskt och socialt. Slutsats Smärta relaterat till svårläkta sår skapar många gånger ett lidande hos de drabbade. Nationella riktlinjer för både sår- och smärtbehandling saknas i dagsläget, något som skulle kunna möjliggöra en mer jämlik och patientsäker vård. En slutsats som kan dras utifrån resultatet i denna litteraturöversikt är att kontinuerlig smärtskattning, dokumentation och uppföljning tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt och sårbehandling med varsam hand skulle kunna bidra till att minska smärta relaterat till svårläkta sår och därmed lindra lidande.

Sammanfattning Bakgrund: Svårläkta bensår drabbar en procent av Sveriges befolkning och påverkar den enskildes livskvalité negativt. När ett sår inte har läkt på 6 veckor klassificeras det som ett kroniskt sår. För att få ett sår att läkas ska det utredas vad det är för sår så rätt behandling sätts in som evidensbaserad omläggning, nutrition och avlastning som sjuksköterskan har ansvar för. Honung är ett alternativ till såromläggning av kroniska sår. Syfte: Syftet är att studera honungens effekt på sårläkning av kroniska sår. Metod: Allmän litteraturöversikt av 11 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat:Fyra av sju artiklar redovisar en snabbare sårläkning och sju av elva artiklar redovisar fler antal läkta sår med honung än vad kontrollgrupper har. Slutsats: Studiens resultat visar på att honung inte är helt effektivt men inte heller sämre än vad de olika kontrollgrupperna är. Mer forskning behövs i ämnet medicinsk honung. Nyckelord: sårläkning, sår, kroniska sår, honung / Summary Background: Leg ulcer affect one percent of the Sweden's population and effects patients’ quality of life. When time to heal a wound is more than 6 weeks, it is classified as a chronic wound. To get a wound to be healed, it is necessary to investigate the best treatment for each wound. The evidence shows that the nurse is in charge of wound dressing, nutrition and relief. Honey is an alternative to wound healing in chronic wounds. Aim: The aim was to study the honeys effect on wound healing of chronic wounds. Method: The work is a literature review on eleven quantitative articles. Result: Four out of seven articles has a faster healing rate and seven out of eleven articles has more healed wounds with honey compared to different control groups. Conclusion:The result of the study shows that honey is not completely effective but also not worse than the control groups. The study shows that more research is needed about medical honey. Keywords: wound healing, ulcer, wound, chronic, honey