Bakgrund: Kroniska sår innefattas av bensår, fotsår, trycksår, diabetessår, sårskada, tumörer, reumatiska sår och vårdskador vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp, som inte har läkt inom 6 veckor. Forskning visar att trots att förebyggande strategier används, utvecklas det sår som kräver behandling. I mötet med vården är en god omvårdnad och en god vårdrelation viktig. Bristen på dessa leder ofta till ett lidande som individen måste kämpa emot med copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenhet av att leva med kroniska sår. Metod: En litteraturöversikt gjordes i denna studie med 15 vetenskapliga artiklar, som bestod av både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: 3 huvudkategorier identifierades: begränsningar, lidande samt coping. Deltagarna ansåg att en brist på information samt begränsningar i vardagen påverkade individens sociala umgänge och fysiska aktivitet. Smärta, skam och rädsla ledde till depression. För att hantera detta använde individerna sig av familjen och stöd av vårdpersonalen Slutsats: Det framkom att individernas dagliga liv påverkades av det kroniska såret. Den konstanta smärtan orsakade sömnsvårigheter hos individen, vilket ytterligare försvårade hanteringen av smärtan och vardagen. Kontinuitet hos vårdpersonal och i behandlingen gav personerna en trygghet och en ökad förståelse för sitt tillstånd. Det belystes att det var viktigt att vårdpersonalen ser individen bakom såret, och inte bara lägger sitt fokus på sårläkningen och behandlingen. / Bakground: Chronic wound comprises of leg ulcer, foot ulcer, decubitus, diabetic ulcer, damaged ulcer, tumors, rheumatic wounds and care damage with complications after surgical intervention, which hasn't healed within six weeks. Research gives the results of showing that, even though prevention of strategies are used, the ulcer is still developing and needs treatment. In the meeting with the healthcare, it is important to have a good nursing and a good relationship care. Lack of this often leads to suffering that the individual must endure with the aid of coping strategies. Aim: The aim of this study was to explore the persons experience of living with a chronic ulcer. Method: In this study a literature review was done, with 15 scientific articles, which consisted of both quantitative and qualitative methods. Results: 3 main categories where identified: restriction, pain and coping. The participants felt that it was lack of information and limitations in everyday life which affected the individual's social life and physical activity. Pain, shame and fear led to depression. To get the capability to handle the situation, the individuals turned to their families and care provider for support. Conclusion: As it is stated, the individuals where affected in their everyday life due to the chronic ulcer. The constant pain which is caused the sleeping disturbances in the individual´s made coping the pain and everyday life harder. Continuity with the healthcare provider and treatment gave an understanding and safety for the individuals for their condition. It was important that the health professionals not only put their focus on the healing of the wound and the treatment, they must also put attention to the individual with the wound.

Sammanfattning Bakgrund: Svårläkta bensår drabbar en procent av Sveriges befolkning och påverkar den enskildes livskvalité negativt. När ett sår inte har läkt på 6 veckor klassificeras det som ett kroniskt sår. För att få ett sår att läkas ska det utredas vad det är för sår så rätt behandling sätts in som evidensbaserad omläggning, nutrition och avlastning som sjuksköterskan har ansvar för. Honung är ett alternativ till såromläggning av kroniska sår. Syfte: Syftet är att studera honungens effekt på sårläkning av kroniska sår. Metod: Allmän litteraturöversikt av 11 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat:Fyra av sju artiklar redovisar en snabbare sårläkning och sju av elva artiklar redovisar fler antal läkta sår med honung än vad kontrollgrupper har. Slutsats: Studiens resultat visar på att honung inte är helt effektivt men inte heller sämre än vad de olika kontrollgrupperna är. Mer forskning behövs i ämnet medicinsk honung. Nyckelord: sårläkning, sår, kroniska sår, honung / Summary Background: Leg ulcer affect one percent of the Sweden's population and effects patients’ quality of life. When time to heal a wound is more than 6 weeks, it is classified as a chronic wound. To get a wound to be healed, it is necessary to investigate the best treatment for each wound. The evidence shows that the nurse is in charge of wound dressing, nutrition and relief. Honey is an alternative to wound healing in chronic wounds. Aim: The aim was to study the honeys effect on wound healing of chronic wounds. Method: The work is a literature review on eleven quantitative articles. Result: Four out of seven articles has a faster healing rate and seven out of eleven articles has more healed wounds with honey compared to different control groups. Conclusion:The result of the study shows that honey is not completely effective but also not worse than the control groups. The study shows that more research is needed about medical honey. Keywords: wound healing, ulcer, wound, chronic, honey

Bakgrund: Venösa bensår är symtom på underliggande sjukdom och står för cirka 60% av alla underbenssår. Då venösa bensår är svårläkta innebär det att behandlingen är resurskrävande både i tid och i pengar. Patienter som är drabbade av venösa bensår möter ofta sjuksköterskan under längre tidsperioder. Sjuksköterskan har därför behov av kunskaper om patientens erfarenheter av såren för att kunna ge individanpassad omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: Metoden som användes är en integrativ litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL och Medline. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Hantering av såret och livet, lidande och hälsohinder i livet med sår samt vårdrelation och vårdlidande. Venösa bensår påverkar patienters liv fysiskt, psykiskt, spirituellt, socialt och ekonomiskt. Resultatet visar också att smärta är ett vanligt och handikappande problem för patienterna och det många gånger långvariga sjukdomsförloppet kräver omfattande anpassning och förändring hos de som drabbas av venösa bensår. Slutsatser: För att säkerställa sjuksköterskors motivation att ge god omvårdnad är det av vikt att lyfta fram hur omvårdnad kan göra skillnad för patientens tillfrisknande. Patienternas erfarenheter och beskrivningar av sin upplevelse av att leva med venösa bensår kan ge sjuksköterskor större förståelse för sårens påverkan på patienten. Detta i sin tur kan bidra till öppenhet för patientens lidande, vilket är början på att lindra lidandet. Förståelse för patientens situation kan bli en ingång i att skapa en relation mellan sjuksköterska och patient, vilket också är en av de faktorer som studien visar på som framgångsrik för patientens tillfrisknande, nöjdhetsfaktor och därmed inställning till vården.

Bakgrund Kroniska sår kan medföra lidande samt ha negativ inverkan på livskvalitet för individen som drabbas. Kroniska sår kan även innebära ökade kostnader för samhället. Kroniska sår drabbar särskilt äldre människor och kan ha sitt ursprung i flera faktorer. Vårdens primära mål för dessa sår är vanligtvis att uppnå läkning men för patienter med kroniska sår kan ett lindrat lidande vara lika viktigt. Det finns dock brister gällande kunskap inom vården hur behoven hos patientgruppen med kroniska sår ska uppnås. Att beskriva hur patienter med kroniska sår upplever lidandet kan ge ökad medvetenhet om faktorer som är betydelsefulla för denna patientgrupp och således bidra till ökad kunskap hos vårdpersonal när det gäller lidandet vid kroniska sår. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av lidande vid behandling av kroniska sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 17 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades i databaserna PubMed och CINAHL genom att använda sökordskombinationer och manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys av de inkluderade artiklarna genomfördes. Resultat Två huvudrubriker identifierades med följande tre underrubriker var. Huvudrubriken “en smärta som är ständigt närvarande” med medföljande underrubriker: “sår och psykiskt lidande”; “påverkan på dagliga livet” och “procedursmärta och smärtlindring vid såromläggning”. Den andra stora huvudrubriken, med efterföljande underrubriker var “sjuksköterskans roll i att identifiera lidande”. Här ingick underrubrikerna: “vikten av kontinuitet”, “kommunikationens betydelse” och “vårdens kunskap och följsamhet”. Slutsats Litteraturöversikten visade att faktorer relaterade till att leva med kroniska sår och omvårdnaden av dessa påverkar patientens välmående och lidande. Denna kunskap och förståelse kan även vara av gagn i arbetet med att främja hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniska sår. Såromläggningen nyttjades inte fullt ut som ett naturligt patientmöte, därmed kunde inte sjuksköterskor eller annan vårdpersonal identifiera och lindra patientens dagliga lidande. / Background Chronic wounds may cause suffering and a loss of quality of life for patients. These wounds may also bring added costs in a greater social aspect. Chronic wounds are mainly found in an older patient group and may have their origin in different factors. Though the primary goal in health care is wound healing, patients find it is of equal or more importance to reduce the suffering that these wounds entail. There is however a lack of knowledge in healthcare how the needs of this patient group is best met. To describe how these patients experience their suffering may bring a better understanding of what factors are of importance in this group and thus lead to better knowledge for the health care personnel concerning suffering associated with chronic wounds. Aim The aim was to describe how the patients suffering was affected when caring for chronic wounds Method A non systematic review that included 17 original articles. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were found in the databases PubMed and CINAHL with use of index terms and manual searches. The included articles were reviewed for quality and analyzed with an integrated analysis. Results Two main headlines were identified, with three subcategories respectively. The first main headline: “a constant presence of pain” had three subcategories: “ wounds and psychological suffering”; “effect on daily life” and “ procedure pain and analgesia in wound care”. The other main category was: “the nurses role in identifying suffering”. The three accompanying subcategories were: “the impact of continuity”; “the importance of communication” and “the knowledge and flexibility of the healthcare personnel”. Conclusions The review study found that the factors of living with chronic wounds as well as the nursing care associated with the wound affected the patients health and suffering. This knowledge can therefore be of use to promote health and well being in patients with chronic wounds. The wound care procedure where not always fully used as a natural patient meeting which could bring difficulties for the nurse to identify and aid the patients daily suffering.

Bakgrund: Förekomsten av svårläkta sår i världen är hög. Kunskapen gällande hur det är att leva med svårläkta sår är bristfällig. Studien belyser den omfattande inverkan som svårläkta sår kan ha på den drabbade personens upplevda livskvalitet. Studien ger värdefull kunskap för vårdpersonal och beslutsfattare som arbetar med sårvård. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av att leva med svårläkta sår. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Kvalitativ innehållsanalys har använts som analysmetod av de inkluderade artiklarna. Resultat: Personer med svårläkta sår får ofta otillräcklig och inkonsekvent vård, vilket leder till bristande förtroende för vårdpersonal. Bristfällig kommunikation och dokumentation kan orsaka upplevelser av förvirring och maktlöshet för patienterna. Litteraturstudien resulterade i fyra kategorier som beskriver erfarenheter av att leva med kroniska sår: isolering och skam, smärta, sjukvård och livskvalitet. Konklusion: Personer med svårläkta sår känner ofta isolering, skam och smärta vilket påverkar livskvaliteten negativt. Vårdgivare bör ta hänsyn till emotionella och sociala utmaningar och informera patienter om smärtlindring och behandling. Vårdgivare bör även skräddarsy behandlingen och vården för att uppfylla varje patients specifika behov. Ytterligare forskning krävs för att förbättra vårdkvaliteten. / Background: The prevalence of hard-to-heal wounds worldwide is high. There is a lack of knowledge about what it is like to live with a hard-to-heal wound. This study highlights the extensive impact that hard-to-heal wounds can have on the affected person’s perceived quality of life. The study provides valuable knowledge for healthcare professionals and policy makers involved in wound care. Aim: To highlight experiences of living with difficult to heal wounds. Method: This study is a general literature review based on eight scientific articles. Qualitative content analysis has been used as a method of analysis of the included articles. Results: People with hard-to-heal wounds often receive inadequate and inconsistent care, leading to a lack of trust in healthcare professionals. Poor communication and documentation can cause confusion and powerlessness for patients. This study on chronic wounds identified four main themes: isolation and shame, pain, healthcare, and quality of life. Conclusion: People with difficult-to-heal wounds often feel isolation, shame and pain, which negatively affects the quality of life. Caregivers should consider emotional and social challenges and inform patients about pain relief and treatment. Researchers and health care providers should tailor treatment and care to meet specific needs and further develop research to improve the quality of care.

Ett stort antal personer lever med sår som definieras som svårläkta, både nationellt och internationellt. Den äldre befolkningen förväntas öka och samtidigt som fler drabbas av sjukdomstillstånd som ökar risken för svårläkta sår, blir detta en utmaning för samhället. Individerna lever ofta med svåra smärtor och upplever ett stort lidande. Examensarbetets syfte var att belysa patienternas upplevelse av att leva med svårläkta sår. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg där åtta kvalitativa, två kvantitativa samt en artikel med mixad metod ingick. Resultatet presenteras i två teman; En begränsad vardag samt Tiden läker inte alla sår, med sex subteman. Studiens resultat visar att patienterna lever med plågsam smärta och lidande, vilket blir begränsande i vardagen. De undviker sociala sammanhang och hamnar slutligen i en ofrivillig isolering på grund av påfrestande symtom från såret. Diskussionen innefattar bland annat hur isoleringen påverkar patienterna, vad det innebär att inte kunna utföra sina livsprojekt samt att äldre är en extra sårbar grupp i samhället.