In the nurse's profession ulcer care is a common nursing intervention. Being inserted in methods of treatment and updated with evidence-based knowledge is therefore an important part of the nurse's work. Chronic ulcers are expensive for health care and occupy a lot of time. Knowledge is therefore important for ulcer healing, for the patient comfort and to reduce costs. The aim of the study was to illustrate the nurse's knowledge of nursing interventions of chronic ulcer. A literature study was done and the result showed from 12 scientific articles. The result includes nurses' lack of knowledge of ulcer care related to how they used them in practice. The knowledge about the prevention of ulcers, nursing interventions, the importance of diagnosis status and knowledge of the patient's perspective. Sources of information turned out to be mostly based on experience, and the evidence fell away in ulcer care. Education gave more knowledge that improved the healing possibilities. Nurses' evidence-based knowledge about ulcer care must therefore be continually updated and improvement knowledge should be sought. More education on ulcer care should be sought in nursing education to promote the wound healing process in patients in the future. It recommends research and survey of Sweden ulcer care training. / Sårvård är en vanlig omvårdnadsåtgärd inom sjuksköterskans profession. Att vara insatt i behandlingsmetoder och uppdaterad med evidensbaserade kunskaper är därför en viktig del i sjuksköterskans arbete. Svårläkta sår kostar hälso- och sjukvården mycket pengar och tid. Sjuksköterskans kunskaper har därför betydelse för sårläkningen, för patientens välbefinnande samt för att minska kostnaderna. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper om omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår. En litteraturstudie gjordes, och i resultatet ingår 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjuksköterskor hade bristande kunskaper om sårvård relaterat till hur de använde dem i praktiken. Kunskaperna varierade när det handlade om prevention av sår, omvårdnadsåtgärder, vikten av diagnosställning samt kunskaper om patientens perspektiv. Kunskapskällor visade sig vara mestadels erfarenhetsbaserade, och evidensen föll bort i sårvården. Fortbildning gav mer kunskap vilket förbättrade läkningsmöjligheterna. Sjuksköterskors evidensbaserade kunskaper kring sårvård måste därför kontinuerligt uppdateras och förbättringskunskap måste eftersträvas. Förutsättningar för mer utbildning kring sårvård bör prioriteras för att säkerställa en god sårvård där sårläkningsprocessen förbättras. Vidare rekommenderas forskning och kartläggning av Sveriges sårvårdsutbildningar.

Öppenvinkelglaukom är en kronisk sjukdom, cirka 100 000 personer i Sverige är drabbade. Den viktigaste riskfaktorn är förhöjt intraokulärt tryck. Egenvård är avgörande, därför är en korrekt förståelse av sjukdomen och dess förlopp en förutsättning för att kunna genomföra behandlingen på rätt sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken evidensbaserad kunskap om glaukominformation det finns för patienter med öppenvinkelglaukom. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Patienterna berättar om svårigheter att både administrera ögondroppar samt att komma ihåg att ta dem. Synen på information om glaukom samt hur informationen ges varierar kraftigt. Den bästa tiden att ge informationen är i början av sjukdomen när diagnosen ställs, dessutom är det viktigt att denna undervisning upprepas. Många patienter uppger att de tycker att skriven information ska kompletteras med verbal information. För att söka information om sjukdomen går patienter med i föreningar, läser broschyrer, litteratur, artiklar och internet. Alla patienter, även de med god läskunnighet, upplever att broschyrer gjorda med en lägre läsbarhetsindex är lättare att förstå. Undervisningsprogram behöver inkludera information angående innebörden av ögondroppar, dess biverkningar samt hur recept förnyas. Sjuksköterskornas stöd består i att diskutera om glaukom, dess behandling och hur patienterna kan hantera sjukdomen. Fler kvalitativa studier behövs om patienternas önskemål om glaukomundervisningens innehåll. / Open angle glaucoma is a chronic disease, about 100 000 people in Sweden are affected. The main risk factor is increased intraocular pressure. Self-care is essential, therefore, a correct understanding of the disease and its course is provided to carry through the processing correctly. The aim of this study was to examine which evidence-based knowledge about glaucoma information existed for patients with open-angle glaucoma. The study was conducted as an integrative literature review. Patients talk about difficulties both with administering eye drops as well as remembering to take them. The view of the information about glaucoma and how the information is provided varies considerably. The best time to give the information is at the initial stages of the disease when the diagnosis is made, additionally, it is important that this training is repeated. Many patients report that written information shall be supplemented by verbal information. To seek information about the disease patients join associations, read brochures, books, articles and the internet. All patients, even those with good literacy, experience brochures made with a lower readability index easier to understand. Education programs need to include information regarding the significance of eye drops, its side effects and how prescription is renewed. The nurses´ support consists in discussing glaucoma, its treatment and how patients can manage the disease. More qualitative studies are needed on the patients´ requests for the content of glaucoma teaching.

Patienter med svårläkta bensår förekommer ofta i slutenvården och primärvården där sjuksköterskor och distriktssköterskor ansvarar för omvårdnaden. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten och innebär en stor kostnad. Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskaper om rutiner, riktlinjer och omvårdnad av svårläkta bensår i slutenvården och primärvården. En enkät med frågor gällande kunskap om svårläkta bensår delades ut till 80 sjuksköterskor och distriktssköterskor och 55 enkäter besvarades. Resultatet visade att det fanns vissa brister i kunskapen om svårläkta bensår. Kompressionsbehandling användes profylaktiskt på enheterna för att undvika sårrecidiv, men färre än hälften visste vilken effekt kompressionsbehandlingen syftade till. Pumpstövel var något som sällan användes. Ankeltrycksmätning utfördes inte ofta preventivt eller för att utesluta arteriell insufficiens. Riktlinjer gällande dokumentation av sårbedömning och sårbehandling uppgavs av deltagarna fanns, men riktlinjer gällande själva bedömningen och behandlingen av svårläkta bensår var enligt resultatet inte lika vanligt förekommande. Många skattade att de inte hade tillräckliga kunskaper för att bedöma och behandla arteriella sår, venösa sår och blandsår. De testade kunskaperna visade att inom områdena omläggningsfrekvens, sårmiljö, venösa bensår, protein och zink var kunskaperna goda.  Jämförelsen mellan primärvården och slutenvården visade en signifikant skillnad där de som var verksamma i primärvården hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning. Slutsatsen som drogs av jämförelsen som gjordes mellan primärvården och slutenvården visade på en signifikant skillnad i testade och skattade kunskaper till fördel för sjuksköterskorna och distriktssköterskorna i primärvården som hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning.

Introduktion: Behovet av och följsamheten till kunskapsstöd i vården är en aktuell fråga. Läkare som arbetar diagnostiskt och behandlande har tillgång till utförliga nätbaserade kunskapsstöd som läkemedelsboken, internetmedicin och FASS.  Det produceras mer och mer forskning inom ämnet fysioterapi. Fysioterapeuter väntas arbeta utefter aktuell evidens, trots att de sällan har särskilt avsedd arbetstid för fortbildning. Skulle ett nätbaserat kunskapsstöd kunna hjälpa fysioterapeuter både att arbeta mer evidensbaserat samt att lättare hitta information som är relevant för deras arbete? Syfte: syftet med studien var att undersöka vilka kunskapsstöd fysioterapeuter använder idag och hur dessa upplevs fungera samt undersöka hur fysioterapeuter ställer sig till ett framtida samlat nätbaserat kunskapsstöd. Metod: en enkät (bilaga 2) utformades. Inklusionskriterier: kliniskt arbetande fysioterapeut på vårdcentral i Sverige. Exklusionkriterier: ej läs och skrivkunnig i svenska. 32 fysioterapeuter deltog i studien och 27 fullföljde enkäten.  Resultat: Fysioterapeuter använder sig till övervägande del av stöd från kollegor, internet, dokument från utbildning / kurser och böcker för både diagnosticering och behandling. Evidensnivån upplevs inte som hög. Tillgängligheten för diagnostiska stöd upplevs något lägre än för behandlingsstöd. Fysioterapeuter anser att ett utförligt nätbaserat kunskapsstöd skulle vara till hjälp i deras kliniska arbete, och de mest eftertraktade sökfunktionerna är en anatomisk atlas och en avancerad sökfunktion.  Konklusion: Fysioterapeuter är positiva till att ett nätbaserat kunskapsstöd skulle vara dem till hjälp i deras kliniska arbete. Mer forskning skulle behövas om hur ett nätbaserat kunskapsstöd bäst bör utformas för god implementation i fysioterapeuters kliniska arbete. Nyckelord: beslutsstöd, evidensbaserad kunskap, fysioterapi, kunskapshantering / Introduction: The need of and compliance to knowledge support systems in healthcare is a current matter. Doctors who provide both diagnostics and treatment have access to extensive net-based knowledge support systems such as läkemedelsboken, internetmedicin and FASS. More and more research is produced in the field of physiotherapy. Physiotherapists are expected to practice evidence based medicine, although they rarely have time at work set aside for further training. Would a net-based knowledge support system help physiotherapists to practice evidence based medicine as well as facilitate the search of information relevant to their work? Objectives: the purpose of this study was to investigate which knowledge support systems physiotherapists use today as well as how accessible they are perceived to be. And to analyze physiotherapists attitudes to a future cohesive net-based knowledge support system. Methods: a survey (attachment 2) was designed. Inclusion criteria: clinically working physiotherapists at care centres in Sweden. Exklusion criteria: lacking reading and writing skills in swedish. 32 physioherapists participated in the study and 27 completed the survey. Results: Physiotherapists rely mainly on knowledge support from colleagues, the internet, documents from their education / additional courses as well as books for both diagnostics and for treatment. The level of evidence is not perceived as high. The accessibility to knowledge support systems for diagnostics is rated somewhat worse than the accessibility to knowledge support systems for treatment. Physiotherapists believe that a wide-ranging net-based knowledge support system would be of benefit to their clinical work, and the most desirable search functions are an anatomical atlas as well as an advanced search function. Conklusion: Physiotherapists believe that a net-based knowledge support system would be helpful to their clinical practice. More research would be needed to determine how a net-based knowledge support system should be designed for good implementation in physiotherapists clinical practice.