Bakgrund: Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Det kan drabba alla oberoende av ålder eller kön men urininkontinens är mer vanligt bland kvinnor. Urininkontinens har även sina sexuella konsekvenser. Ett tillfredsställande sexualliv har betydelse för människors välbefinnande och övriga hälsa. Sjuksköterska har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva välbefinnande trots besvären. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur urininkontinens påverkar kvinnors sexualliv. Metod: Studien är en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar som valts ut efter en litteratursökning i tre olika databaser. Kvalitativa artiklar användes. Artiklarna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008, s. 159-170) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I studien framkom två kategorier och fyra underkategorier. Kategorier var; Förändrat sexualliv samt Stöd. Slutsats: Urininkontinens har negativ påverkan på kvinnors sexuella livet och intima relationer i form av att kvinnor känner skam, minskad självkänsla, rädsla för läckage och till slut undviker sexual aktivitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva bättre hälsa och välbefinande genom att erbjuda välbehövlig vägledning och vård. Allmänsjuksköterskor behöver ha mer kunskap om kvinnors upplevelser av urininkontinens och sexuella konsekvenser.

Bakgrund: Förlossningsdepression (Post partum depression) är vanligt förekommande, cirka 13 procent av nyblivna mammor drabbas. Faktorer som påverkar uppkomsten är bland annat tidigare missfall, hormonella rubbningar, depression tidigare i livet eller att förlossningen varit komplicerad. Första symtomet som uppträder är ofta sömnstörningar och sedan följer oro, osäkerhet, hopplöshet, skam och gråt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser att drabbas av post partum depression. Metod: Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO (CINAHL och Academic search elite), PubMed och SveMed+. För analys av artiklar användes metasyntes och utifrån materialet skapades fem huvudkategorier och elva underkategorier. Resultat: Huvudkategorierna belyste kvinnors upplevelser av PPD, Behov av stöd från omgivning och anhörig, Personligt förhållningssätt, Känslomässiga reaktioner i samband med PPD, Krav från omgivning och Känsla av maktlöshet. Slutsats: Kvinnor som led av PPD upplevde rollen som mamma mycket påfrestande. De beskrev brist på stöd från omgivning och sjukvårdspersonal, samt att de inte blev tagna på allvar när hjälp söktes. Dålig information och kunskap om PPD bidrog till känsla av misslyckande och därför valde en del kvinnor att isolera sig.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.   Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras. Dessa kategorier var: Upplevelser av biverkningar vid behandling, Psykosociala effekter av behandling och Information relaterat till behandling. Slutsats: Kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser av bröstcancerbehandling kan bidra till att sjuksköterskan tillgodoser kvinnans individuella omvårdnadsbehov. För att främja kvinnans hälsa och lindra hennes lidande krävs det att de känner delaktighet i sin behandlingsprocess.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som kvinnor drabbas av och i Sverige får årligen 8000 kvinnor diagnosen. Sedan 1960 har förekomsten av sjukdomen fördubblats men trots detta har dödligheten minskat med 30 procent. Diagnosen ställs genom trippeldiagnostik och därefter följer olika typer av kirurgi, efterbehandlingar och omvårdnad. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av bröstcancer och rollen innefattar bland annat att kunna identifiera kvinnornas fysiska, psykiska och sociala behov för att på ett så bra sätt som möjligt möta kvinnornas vårdbehov. Bröstcancer är en sjukdom som innebär för kvinnorna en livsförändringdär förändringarna har olika betydelser för varje enskild individ. Det är därför av stor vikt att undersöka kvinnornas egna upplevelser av att leva med bröstcancer. Den teoretiska referensramen som speglar litteraturstudien är transitionsteorin utifrån Meleis (2010).   Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.   Metod: Studien är en litteraturstudiebaserad på systematisk litteratursökningoch är baserad på nio kvalitativa artiklar. Databaserna Cinahl och PsycINFO har använts för att söka artiklar. Kvalitetsgranskningen av artiklar utfördes med Carlsson och Eimans kvalitetsgranskningsmall (2003). En integrerad analys användes för dataanalysen enligt Kristenssons (2014).     Resultat: Litteraturstudiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier: Att vårdas för bröstcancer innebär djupgående och omfattande konsekvenser; Nya strategier i vardagen behövs; Det är nödvändigt med stöd från anhöriga och vårdpersonal och Det är svårt att återgå till ett ”normalt liv”. Resultatet visade att kvinnorna upplevde att leva med bröstcancer hade negativ och positiv påverkan på deras liv. Kvinnorna upplevde att stödsystemet i form av familjemedlemmar, vänner samt sjukvårdpersonal var viktiga och hjälpte dem att ta sig igenom hela vårdprocessen.    Slutsatser: Studiens resultat visade att kvinnornas upplevelser av vården för bröstcancer var olika men det framgick även många likheter. Det som alla kvinnor i studien hade gemensamt var att de upplevde att stödsystemet under vårdtiden var viktigt samt att finna strategier för att kunna hantera sjukdomen och vårdförloppet. En större förståelse av kvinnornas upplevelser av att leva med bröstcancer kan leda till förbättringar inom bröstcancervården. Detta kan leda till att sjuksköterskor kan ta till sig mer kunskap och ytterligare verktyg samt förståelse för att kunna ge god omvårdnad till den här patientgruppen.