För många som genomgår cancerbehandling kvarstår ofta livslånga åkommor gällande reproduktiv förmåga. Detta innebär på olika sätt mycket lidande för patienten både fysiskt och psykiskt. Genom att utforska patienters subjektiva upplevelser kan de behov som uppstår i situationen lättare bemötas av vårdpersonal och omgivning. Syftet med studien  är  att  beskriva  patienters  upplevelser  av  infertilitet  till  följd  av cancerbehandling, dess psykosociala påverkan samt mötet med vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där åtta artiklar har valts ut för analys. Resultatet visar på patienters tankar och känslor kring infertiliteten från det att den kommer på tal för första gången tills en längre tid efter friskförklaring från cancersjukdomen. Detta beskrivs genom fyra kategorier som utmynnar i följande underkategorier; Dubbelt trauma, oro och ovisshet, känsla   av   förlust,   Upplevelsen   av   att   kunna   hantera   situationen,   information, bemötande, nuvarande och kommande parrelationer, intimitet och sexualitet samt alternativa metoder- överväganden och dilemman. Bristande information och dåligt bemötande är återkommande ämnen som helt klart utgör förbättringsområden inom vården.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Överlevnaden för barncancer har under senaste årtiondena ökat avsevärt. Den vanligaste formen av barncancer är leukemi och de flesta barnen som drabbas är i åldrarna ett till sex år. Behandling av barncancer kan pågå i månader till år och påverka barnets utveckling, aktivitetsnivå samt livskvalitet. Även syskonen och föräldrarna påverkas när ett barn i familjen genomgår cancerbehandling. Föräldrar till cancersjuka barn har uppgett sämre livskvalitet jämfört med föräldrar till friska barn. Sjuksköterskan har en viktig roll att se till både barnet och föräldrarnas behov.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som genomgår cancerbehandling.  Metod: Litteraturstudien baseras på tio kvalitativa studier. Databassökningar har genomförts i Cinahl och Pubmed. Studierna har kvalitetsgranskats utifrån Olsson och Sörensens mall för kvalitativ metod och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys av Hällgren-Graneheim, Lindgren och Lundman. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier och tretton subkategorier. Dessa kategorier var: Föräldrarnas känslomässiga resa genom sjukdomsförloppet, Barnets sjukdom innebär förändringar i vardagen, Att hitta hanteringsstrategier och Behov av stöd.  Konklusion: Föräldrar som har ett barn under cancerbehandling möter många utmaningar som kräver stöttning. Olika känslor, förändringar i vardagen och mycket tid på sjukhus är några av dessa utmaningar. Genom kunskap om föräldrarnas erfarenheter kan sjuksköterskan stödja hela familjen genom den svåra tiden och bidra till bättre omvårdnad.

Bakgrund: Varje år drabbas 55 000 personer i Sverige av cancer och behandlas oftast med kombinerade behandlingar. Den vanligaste biverkningen och det mest påfrestande symtomet vid cancer är fatigue. Fatigue betyder extrem trötthet/utmattninig och är en subjektiv upplevelse. Fatigue är inte en trötthet som går över efter sömn och vila. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur det är att leva med fatigue vid cancer och cancerbehandling. Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är både kvalitativa och kvantitativa och har kvalitetsgranskats utifrån Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier. Litteraturstudien utgår från det teoretiska begreppet livskvalitet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre teman; Aspekter som påverkar graden av fatigue, Fatigues negativa påverkan på livskvalitet samt Sätt att hantera fatigue. I det första temat framkom det att fatigue är föränderligt beroende på vilken cancerdiagnos samt cancerbehandling personer genomgår. Det framkom hur fatigue är ett multidimensionellt begrepp där flera andra symtom är relaterade till fatigue. Andra temat innefattar hur avsaknad av energi och social isolation påverkar personers livskvalitet negativt. Det tredje temat innefattar hur personer hittar individuella strategier för att hantera sin fatigue och att fysisk aktivitet är den strategi som visats sig ha mest positiv inverkan på att minska graden av fatigue. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras begreppet livskvalitet som är den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet. Livskvalitet berör både sjukdomsspecifika aspekter samt biverkningar av behandlingen som bidrar till ohälsa. Detta är tillämpbart eftersom fatigue upplevs som psykiskt, fysisk och socialt påfrestande. Livskvalitet är något föränderligt och förändras då personer får en svår sjukdomsdiagnos. Även sjuksköterskans arbete är viktigt i mötet med personer med fatigue då sjuksköterkan kan komma med förslag på strategier som kan göra fatigue mindre påfrestande. / Background: Each year, 55 000people in Sweden affected by cancer and is usually treated with combined treatments. The most common side effect and the most distressing symptom of cancer is fatigue. Fatigue means extreme tiredness/exhaustion and it’s a subjective experience. Fatigue is not tiredness that goes over after sleep or rest. Aim: The aim of this study is to describe what it's like to live with fatigue in cancer and cancer treatment. Methods: A systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles are both qualitative and quantitative and quality reviewed for Friberg's criteria for analyzing scientific studies. The literature review is based on the theoretical concept of quality of life. Results: The analysis resulted in three themes: Aspects that affect the level of fatigue, Fatigues negative impact on quality of life and method for managing fatigue. In the first place it was found that fatigue is constantly changing depending on the diagnosis of cancer and cancer treatment that people receiving. It also reached the conclusion how fatigue is a multidimensional concept where several other symptoms are related to fatigue. The Second theme includes the lack of energy and social isolation affects people's quality of life negatively. The third theme involves how people find individual strategies to deal with their fatigue and physical activity is the strategy that proved to have the most positive impact on reducing the severity of fatigue. Discussions: The results discussed the concept of quality of life, the theoretical concept in the literature review. Quality of life concerns both disease-specific aspects and treatment side effects that contribute to ill health. This is applicable because fatigue is experienced as mental, physical and social discomfort. Quality of life is something changing and change as people get a severe disease diagnosis. Even the nurse's work is important when meeting people with fatigue when nurses can make suggestions on strategies that can make fatigue less strenuous.

No description available.

Bakgrund: Alla patienter med cancer i Sverige ska genomgå brytpunktssamtal när vården övergår från botande till palliativ behandling. Detta bör ske i flera steg samt vid behov under sjukdomsprocessen. Tidigare studier visar på att patienter ofta inte förstått den givna informationen och det är oklart om de samtal som förs baseras på patientens behov och önskemål. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur patienter med cancer upplever ett brytpunktssamtal. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar identifierades i Cinahl och PubMed. Utvalda artiklar analyserades med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier som beskriver aspekter som patienter anser vara av betydelse vid ett brytpunktssamtal: Läkaren som expert, Patient- läkarrelation, Behov av information och Betydelse av omgivning och tidpunkt. Slutsats: Väl genomförda brytpunktssamtal är mycket viktiga för patienter med cancer och ger en möjlighet att diskutera önskningar och mål med vården. Vikten av kontinuitet och att få träffa samma läkare framstår vara av stor betydelse för hur brytpunktssamtal erfars. Ansvaret att identifiera individens behov av samtal bör delas mellan kontaktsjuksköterska, behandlande sjuksköterska, eventuellt andra vårdprofessioner och vårdinstanser samt läkare.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebär ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förändring. När en människa upplever att helheten hotas uppstår ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det är viktigt att i ett tidigt stadium fånga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som får social och professionellt stöd orkar engagera sig i återhämtningsprocessen och kan uppnå bättre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera bloggarna. Datamaterialet bestod av fem svenska bloggar publicerade på ung cancers webbsida. Resultat: Unga vuxna med en cancersjukdom upplevde att socialt stöd var värdefullt under cancerbehandling. Individerna upplevde emotionellt, informativt, praktisk och bekräftande stöd från familj och närstående samt från individer i liknande situation. Det professionella stödet uppskattades när individerna betraktades som en helhet dock visades det vara negativt när det brast i kommunikationen mellan patient och vårdgivare. Slutsats: Unga vuxna som drabbades av en cancersjukdom hade behov av både socialt och professionellt stöd för att hantera sjukdomen. / Background: To develop cancer as an adolescent or young adult means a break in a critical stage of the life process, and can be a devastating experience for the patient. When an individual feels their current existence is threatened there is an immediate crisis, followed by traumatization and suffering. This seems to be especially true for young adults. It is important to catch and support the young adults at an early stage in their cancer diagnosis because this can lead to a relief throughout the disease process. Individuals who receive social and professional support are able to engage themselves in their recovery process, and can achieve a better quality of life. Objective: The aim of this study was to highlight young adults' needs for support during treatment of cancer. Method: The study has a qualitative approach and a qualitative content analysis was used to analyze the blogs. The data consisted of five Swedish blogs published on young cancers (Ung Cancer) website. Results: Young adults with cancer felt that social support was valuable during cancer treatment. The individuals experienced emotional, informative, practical and appraisal support from family and relatives, as well as from individuals in similar situations. The professional support was appreciated when the holistic perspective of the individuals were considered. However, the support was shown to be negative when communication failed between patient and caregiver. Conclusion: Young adults who suffered from cancer were in need of both social and professional support to handle the situation mentally.