Bakgrund: Cancerbehandlingar kan medföra konsekvenser hos kvinnor så som skador på äggstocksvävnaden vilket kan leda till medicinsk infertilitet. Fertilitetskonservering är en metod för att bevara könsceller vid risk för infertilitet som bör erbjudas till kvinnor vid ett cancerbesked beroende på cancertyp, cancerbehandling och relationsstatus. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors upplevelse av information om fertilitet och risk för infertilitet relaterat till sin cancerbehandling. Metod: Litteraturstudien genomfördes och grundades på åtta resultatartiklar, fem kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Det finns en tydlig röd tråd i samtliga resultatartiklar att kvinnor upplevde att informationen relaterat till hur deras fertilitet kunde komma att påverkas av cancerbehandlingen varit bristande eller helt uteblivit. Vid information var upplevelsen ofta negativ och kvinnorna lämnades ovetandes med funderingar och tankar. Resultatet har delats in i två teman: Bristande information och Ojämlik information. Konklusion: Då vi i dagens samhälle har större chanser att överleva cancer än tidigare bör hälso- och sjukvårdspersonal prioritera individen och fokusera på livet efter cancern. Informationen som ges till patienter bör individanpassas för att ge patienter den bästa förutsättningen till familjebildning efter cancerbehandlingen. / Background: Cancer treatments can have many consequences in women where damage to their ovarian tissue can lead to medical infertility. Fertilitypreservation is a method that should be offered to women undergoing cancer treatment to preserve gametes in women in risk of becoming infertile depending on cancer diagnosis, cancer treatment and relationship status. Aim: The aim of the literature study was to illuminate women's experiences receiving information regarding fertility and risk of infertility during a cancer treatment. Method: The literature study was based on five qualitative and three quantitative studies. Result: There's a distinct red line in women's experiences of lack off or no information at all related to how fertility could be affected by a cancer treatment. When informed the experience was mostly negative and women were left unknowing with reflections and thoughts. Out of the eight studies two main themes emerged: Lack of information and Non equal information. Conclusion: Because of the chances of cancer survival in todays society are higher than before the healthcare community needs to prioritize individuals and focus on life after cancer. Information given should be individualized for patients to enable the best conditions for family planning after a cancer treatment.

Bakgrund: I Sverige drabbas en av tre av cancersjukdom men två av tre överlever. Fler kvinnor än män drabbas av cancersjukdom där ärftlighet och ohälsosamma levnadsvanor är betydande faktorer. Oro, rädsla och ångest är vanliga reaktioner vid ett cancerbesked och under cancerbehandlingen. Det kan påverka individens lidande och livslust. Primärvården har en samordnande roll i sjukvården och i framtiden kommer primärvården få ett större ansvar för cancersjukvården. Distriktssköterskan behöver därför ha ökad kunskap kring patienter med cancersjukdom avseende oro, rädsla och ångest. Syfte: Syftet i denna studie var att belysa kvinnors erfarenheter under cancerbehandling.  Metod: Studien har en kvalitativ design där datainsamling utgjordes av åtta självbiografier författade av kvinnor. Narrativ tematisk analys användes för att analysera berättelserna. Analysen genomfördes på både manifest och latent nivå.  Resultat: De åtta kvinnornas upplevelser av oro, rädsla och ångest under cancerbehandlingen beskrevs genom tre teman med nio kategorier. De tema som framkom var Den ständiga pendlingen mellan trygghet och tuffa påfrestningar, betydelsen av att ta tillvara på tiden och förändringarna på ett personligt plan. Det framkom att kvinnorna hade känslor som pendlade mellan ensamheten under cancerbehandlingen gentemot tryggheten som fanns bland familj och vänner. De fann också strategier för att hantera sjukdomens biverkningar som påverkade deras identitet. Ett sjukdomslidande uppstod vilket bidrog till ett livslidande men trots det kunde kvinnorna finna livskraft.  Slutsats: Kvinnor som befann sig under cancerbehandlingen upplevde stor oro kring cancerbehandlingens effekt och risken för att återinsjukna. Återkommande upplevelser var ensamhet, rädsla, ångest och identitetsförändring. Distriktssköterskan behöver därför vara medveten om deras upplevelser vid bemötande och vårdande. Genom ett etiskt förhållningssätt kan en jämställd vård appliceras och stärka värdigheten hos kvinnor drabbade av cancersjukdom. / Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety.  Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer. Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level. Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life.  Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suffering from cancer.

Introduktion: Munhälsan har stor betydelse för den allmänna hälsan och påverkar livskvalitén. God munhälsa innebär att munnen är fri från sjukdomar såsom cancer. Tidigare studier visar på att cancerbehandlingar kan ge orala biverkningar som påverka munhälsan negativt, vilket leder till ett ökat lidande för patienterna och ger en ökad belastning på vården.  Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av sin munhälsa under och efter en cancerbehandling oavsett diagnos och behandling.  Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa studier. Resultaten från studierna som uppfyllde syftet analyserades med hjälp av en artikel skriven av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus, som är en praktisk guide för att analysera allmänna litteraturstudier i tre steg. Sammanlagt analyserades 22 artiklar.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och elva subkategorier. Kategorierna var: fysiska förändringar, psykosociala upplevelser, behov av information och stöd och copingstrategier. Studierna visar på att orala biverkningar från olika cancerbehandlingar har en stor påverkan på patienternas upplevda munhälsa.  Slutsats: Studiens resultat indikerar på att patienterna påverkas av de orala biverkningarna i olika omfattningar. Bristande information, bemötande och stöd från sjukvården gällande deras orala biverkningar bidrog till ett ökat lidande för patienterna. Studiens resultat anses vara av klinisk relevans för sjuksköterskor som arbetar med patienter med cancer, för att kunna förebygga vårdlidande och ge en individuellt anpassad vård. / Introduction: Oral health is important for general health and affects the quality of life. Good oral health means that the mouth is free from diseases such as cancer. Previous studies show that cancer treatments can cause oral side effects that affect oral health negatively, which leads to increased suffering for patients and an increased burden on care. Aim: The aim is to describe patients` experiences of their oral health during and after cancer treatment regardless of diagnosis and treatment. Method: General literature study based on qualitative studies. The results of the studies that fulfilled the purpose were analyzed using an article by Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall, and Jervaeus, which is a practical guide for analyzing general literature reviews in three steps. In total 22 articles were analyzed.  Result: The analysis resulted in four categories and eleven subcategories. The categories were: physical changes, psychosocial experiences, need for information, and support and coping strategies. Studies show that oral side effects from various cancer treatments have a major impact on patients' perceived oral health. Conclusions: The result of the study indicates that the patients are affected by the oral side effects to varying degrees. Lack of information, response, and support from health care regarding their oral side effects contributed to increased suffering for the patients. The result is considered to be of clinical relevance for nurses who work with cancer patients, to be able to prevent suffering from care and provide individually tailored care.

Bakgrund: Cancer drabbar cirka 250-300 barn varje år. Föräldrar har fått en alltmer betydelsefull roll i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Enligt tidigare forskning har föräldrars upplevelser av vården varit beroende av sjuksköterskors bemötande, deras intresse för barnet och tillgänglighet. Familjefokuserad omvårdnad inriktar sig på hela familjen och deras behov. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa studier granskades varav en var mixed-method. Resultat: Två teman med sex subkategorier presenterar resultatet. Det första temat beskriver hur föräldrarna påverkas den första tiden av sina barns cancer gällande känslor, information och maktlöshet kring behandling. Det andra temat beskriver föräldrarnas försök att uppnå ett meningsfullt liv igen, vikten av att finnas där för sina barn och föräldrarnas strategier att hantera känslor och återfå kontroll igen. Slutsats: Sjuksköterskor behöver se till hela familjens behov och finnas där som stöd. Föräldrar kan inte bearbeta sina känslor förrän barnets behandling visar framsteg. I takt med att föräldrar börjar konfrontera verkligheten och tro på att barnet kommer bli friskt, hjälper det familjen att sträva efter en ny mening med livet. Klinisk betydelse: Att ge sjuksköterskor insikt om hur komplext det kan vara att bemöta föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Att öka förståelsen för föräldrars upplevelser i de olika faserna av behandlingen kan bidra till att sjuksköterskor kan ge ett individanpassat stöd. / Background: Cancer affects about 250-300 children each year. Parents have got an even more important role in nursing care of their child at hospital. According to prior research parents experiences of care has been dependent on nurses‟ treatment, their interest and availability. Family focused care focuses on the whole family and their needs. Aim: To illuminate parents‟ experiences of having a child that is affected by cancer. Method: A literature study where ten studies were reviewed whereof one was a mixed method study. Results: Two themes with six subcategories represent the results. The first theme describes how parents‟ get affected the first period during their child‟s cancer and concerns feelings, information and powerlessness regarding the treatment. The second theme describes the parents‟ attempt to accomplish a meaningful life again, the importance of being there for their children and the parent‟s strategies to handle feelings and regain control again. Conclusion: Nurses have to ensure the whole family‟s needs and to be there as support. Parents can‟t process their own feelings until the treatment of their child shows progress. As the parents start to confront the reality and believe that their child will be cured, it helps the family to strive after a new meaning with life. Clinical implications: To give nurses an insight of how complex it can be to encounter parents‟ of children who is affected by cancer. To increase the understanding for parents‟ experiences in the different phases of the treatment can contribute so nurses can give an individualized support.

Bakgrund: En vanlig biverkan vid cancerbehandling är oral mukosit som kan skapa stor smärta och lidande. Konsekvenserna av biverkan är en risk för individens möjlighet att läka samt överlevnad eftersom cancerbehandlingen kan tvingas avbrytas. Vårdare behöver ha kunskap om oral mukosit och möjliga omvårdnadsåtgärder för att motverka eller lindra symtomen samt möjliggöra bättre livskvalitet för den drabbade. Därför är det viktigt att ha en kunskap om individens upplevelse av sjukdomen för att relatera denna till vårdvetenskaplig teori och därigenom skapa en relevant omvårdnadsplan. Syfte: Att beskriva cancerpatienters upplevelser av oral mukosit och hur denna biverkan påverkade deras upplevda livskvalitet. Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman som kunde beskriva individers upplevelse av oral mukosit och dess påverkan på upplevd livskvalitet; upplevelser relaterade till fysiska tillstånd, upplevelser relaterade till emotionella tillstånd och känslor samt upplevelser relaterade till omgivningen. Slutsats: Individer som drabbas av oral mukosit upplever ett stort lidande och minskad upplevd livskvalitet. Vårdpersonalen har möjligheter att minska individernas lidande på flera sätt genom individanpassad omvårdnad och ökad patientutbildning samt även genom att psykologiska aspekter uppmärksammas och att anhöriga involveras i vårdplaneringen. Detta ökar möjligheterna till minskat lidande och större upplevd livskvalitet hos individerna.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 3000 kvinnor i gynekologisk cancer i Sverige, vilket innebär cancer i de kvinnliga könsorganen. Behandling mot gynekologisk cancer medför olika fysiska biverkningar. Sexuell hälsa är individuell och påverkas av faktorer som könsroller, njutning, könsidentitet och erotik. Sexuell lust, upphetsning och orgasm är delar av den sexuella hälsan. Sjuksköterskans roll innefattar personcentrerad vård med ett holistiskt perspektiv, där alla aspekter av patientens behov ingår, vilket innefattar den sexuella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som behandlats för gynekologisk cancer. Metod: Litteraturöversikten baserades på 11 kvalitativa artiklar som inhämtades från databaserna CINAHL Complete, Nursing and Allied health database och PubMed. Artiklarna som valdes att ingå i litteraturöversikten granskades i syfte att tematisera likheter och skillnader. Detta mynnade ut i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudteman som benämndes; Upplevelsen av ett förändrat sexuellt liv, En förändrad syn på sig själv, Förhållanden och En ny syn på sexuell hälsa. Under Upplevelsen av ett förändrat sexuellt liv identifierades två underteman; Den sexuella lusten och Den sexuella akten. Under En förändrad syn på sig själv identifierades Kvinnlighetens betydelse för kvinnan och Kroppsuppfattning som två underteman. Diskussion: En diskussion har förts kring metoden som användes i litteraturöversikten. Callista Roys adaptionsmodell, tidigare forskning och egna reflektioner har diskuterats i relation till litteraturöversiktens resultat för att stödja samt utöka förståelsen för resultatet. / Background: In Sweden approximately 3000 women fall ill in gynecological cancer each year. Gynecological cancer occurs in women’s genitals. Treatment for gynecological cancer can have different side effects. Sexual health is unique for each individual and is influenced by gender roles, identity, pleasure and erotism. Sexual desire, arousal and orgasm are segments of sexual health. The nurse’s role includes person centered care with a holistic perspective. All aspects of the patient’s needs should be included; therefore, sexual health should not be excluded.  Aim: The aim was to illustrate the experience of sexual health in women who have been treated for gynecological cancer. Method: The literature review was based on 11 qualitative studies collected from CINAHL Complete, Nursing and Allied health database and PubMed. The articles were reviewed in order to find similarities and differences. Results: The results were categorized into four main themes; The experience of a changed sexual life, An altered view on oneself, Relationship and A new view on sexual health. Within The experience of a changed sexual life two subthemes were identified; The sexual desire and The sexual act. Further on, two subthemes were identified in An altered view on oneself; The meaning of womanhood for women and Body image. Discussion: The chosen method for the literature review was discussed. To create understanding and support for the results Callista Roys adaptation model, previous research and our own thoughts were used to discuss the findings of the literature review.

Bakgrund: Cancer ökar bland befolkningen och det i sin tur kan leda till ökade komplikationer av behandling och cancersjukdomen i sig såsom långvarig smärta. Patientens upplevelse är inte alltid att vårdpersonalen ser smärtproblematiken som kan uppstå. Sjuksköterskan ska arbeta för att lindra lidande, vilket smärta är del av. Lidande en unik upplevelse som ser olika ut för varje individ. Då lidande kan komma av den totala livssituationen behöver sjuksköterskan en ökad förståelse för att kunna uppfylla sitt ansvar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa forskning om långvarig smärta efter cancerbehandling. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 11 artiklar. Resultat: Två huvudteman identifierades, dagligt liv och livskvalitet, samt sex underteman om hur långvarig smärta inverkar på följande; fysiska aktiviteter, dagliga aktiviteter, arbetslivet, läkemedelsanvändning, generell hälsa och sexlivet. Slutsats: Många patienter upplevde en negativ påverkan på det dagliga livet med både psykiska, fysiska och sociala dimensioner. Patienterna upplevde att arbete, fysisk aktivitet samt att dagliga sysslor blev begränsade på grund av den långvariga smärtan. Hur stor påverkan patienterna fick på de olika dimensionerna tycks ha en koppling till vilken cancerform och behandling patienterna fick. / Background: Cancer is increasing among the population, which can lead to an increased number of complications as chronic pain, not only from the cancer treatment but from the disease itself. Patients have also been found to feel that their pain problems are not taken seriously by the healthcare professionals. The nurses should work to relieve any suffering which is caused by pain. Suffering is a unique experience that is different for everyone. As suffering may be due to the overall life situation, the nurses need a greater understanding of the situation in order to fulfill their responsibilities. Aim: The aim of this literature review was to compile research on chronic pain after cancer treatment. Method: An integrative literature review with 11 included articles. Result: Two main themes were identified; daily life and quality of life, and six subthemes regarding how the chronic pain influences and impacts the following; physical activities, daily activities, the professional life, drug use, general wellbeing, and sex life. Conclusion: Many patients experienced a negative impact on their daily life in both mental, physical and social dimensions. Patients felt that work, physical activity and daily tasks were limited due to the chronic pain. This varied in all aspects depending on the type of cancer and which treatment the patients received.

Bakgrund: En stor andel individer drabbas årligen av cancer i Sverige. Vanliga behandlingsformer är cytostatika och strålning. Effekten av behandlingarna har många orala biverkningar, vilket kan påverka drabbade individers liv negativt. Syfte:Var att beskriva patienters upplevelse av munhälsa vid cytostatika- och strålbehandling mot cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och grundades på åtta resultatartiklar som bearbetats med hjälp av innehållsanalys där resultat har granskats, sammanställts och skapat kategorier.Resultat: Patienter upplevde orala komplikationer relaterat till cytostatika- och eller strålbehandling samt stor påverkan på det sociala livet. Det framkom även upplevelse av bristande information om hantering av orala biverkningar. Resultatet delas in i tre kategorier; Patienters upplevda munhälsa vid cytostatika- och strålbehandling, Information om vikten av munhygien vid cytostatika- och strålbehandling och Patienters upplevelse av utanförskap kopplat till nedsatt munhälsa. Konklusion: Att drabbas av orala komplikationer vid cancerbehandling påverkar patienters hela livssituation både fysiskt och psykiskt. För att tillgodose patienters välbefinnande är det av vikt att inte bara fokusera på att bota från sjukdom utan även lindra biverkningar under behandling. En ökad medvetenheten om hur orala biverkningar påverkar patienter som genomgått cancerbehandling är av stor vikt ur ett omvårdnadsperspektiv. / Background: Individuals suffer from cancer annually in Sweden. Common treatments are chemotherapy and radiation. The effect of the treatments has oral side effects, which can negatively affect the lives of individuals. Purpose: To describe patients' experience of oral health in chemotherapy and radiotherapy. Method: The study was conducted as a general literature study based on eight result articles. Content analysis were used. Results have been reviewed and compiled creating categories. Results: Patients experienced oral complications related to chemotherapy and radiotherapy as well as impact on social life. There was also experience of a lack of information on the management of oral side effects. The result is divided into three categories; Patients' perceived oral health during chemotherapy and radiotherapy, Information about the importance of oral hygiene during chemotherapy and radiotherapy and Patient's experience of exclusion linked to impaired oral health.Conclusion: Experiencing oral complications related to cancer treatment affects patients' life situation both physically and mentally. To ensure the well-being of patients, it is important not only to focus on curing from disease, but also to relieve side effects during treatment. Raising awareness of how oral side effects affect patients undergoing cancer treatment is of great importance from a nursing perspective.

Bakgrund I majoriteten av länderna världen över klassas livmoderhalscancer som den näst vanligaste eller den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor. Sjukdomen som till största del orsakas av ihållande infektioner med humant papillomvirus (HPV) kan bilda cellförändringar som senare utvecklar cancertumörer i livmoderhalsen. Aggressiva behandlingsformer i olika kombinationer sätts in och ger vanligen en rad olika biverkningar som påverkar kvinnorna på olika sätt. Ett sjukdomslidande är ett lidande som orsakas av sjukdomen i sig samt dess behandlingar. Kvinnor som får livmoderhalscancer har därav en ökad tendens till att uppleva ett lidande.  Syfte Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter och upplevelser av att leva med livmoderhalscancer.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt tillämpades och författarna baserade resultatet på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ samt kvalitativ design. Via databaserna Public Medline (PubMed) samt Cumulative Index to Nursing & Allied Health literature (CINAHL) inhämtades artiklarna med hjälp av olika sökkombinationer. Artiklarna som inkluderades i studien kvalitetsgranskades utifrån bedömningsunderlaget framtaget av Sophiahemmet högskola. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys där artiklarna till resultatdelen sorterades in i kategorier och underkategorier, genom detta utformades fyra huvudrubriker med tillhörande underrubriker.  Resultat I litteraturöversiktens resultat beskrivs hur kvinnor upplever livmoderhalscancer. I resultatet framkommer det att beskedet om diagnosen, genomförandet av behandling samt dess biverkningar påverkat majoriteten av kvinnornas fysiska, psykiska och sexuella förmåga. I resultatet framkommer det även att majoriteten av kvinnorna som lever med sjukdomen upplever en förändrad vardag med anledning av detta.  Slutsats Litteraturöversiktens resultat visar sammanfattningsvis att upplevelsen av livmoderhalscancer är varierande hos kvinnor, framför allt på grund av val av behandlingsmetod. Det framgår i resultatet att lidandet hos kvinnor är tydligt inom flertalet områden. Kvinnor upplever fysiska och psykiska hinder i livet både under och efter att ha diagnostiserats med livmoderhalscancer. / Background In the majority of countries around the world, cervical cancer is classified as the second most common or the most common cancer diagnosis in women. The disease, which is largely caused by persistent infections with human papillomavirus (HPV), can form cell changes that later develop cancerous tumors in the cervix. Aggressive forms of treatment in different combinations are used and usually cause a number of different side effects that affect women in different ways. The suffering of illness is a suffering caused by the disease itself and its treatments. Women who get cervical cancer therefore have an increased tendency to experience suffering.  Aim The purpose of this study was to illustrate women's experiences of living with cervical cancer.  Method A non-systematic literature overview was applied and the authors based their results from 15 scientific articles with quantitative and qualitative design. The articles are collected from the databases Public Medline (PubMed) and Cumulative Index to Nursing & Allies Health Literature (CINAHL), using different search combinations. The articles included in the study has been quality audited based on the assessment data produced by Sophiahemmet Högskola. Thereafter, an integrated data analysis was carried out where the articles were sorted into categories, and under categories, through this, four main headings with associated subheadings were designed.  Results In the result of the literature overview, it is described how women experience cervical cancer. The results show that the information about the diagnosis, the implementation of treatment and its side effects affected the majority of the women's physical, mental and sexual abilities. The results also show that the majority of women living with the disease experience a changed everyday life due to this.  Conclusions In summary, the result of the literature overview show that the experience of cervical cancer varies in women, mainly due to the choice of treatment method. The results show a clear suffering of women and in many areas. Women experience physical and mental barriers in life both during and after being diagnosed with cervical cancer.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna under cancerbehandling är i behov av specialanpassad och ålderslämplig vård då deras åldersgrupp genomgår unika livsutvecklande milstolpar i övergången från barndom till att bli vuxen som påverkas av cancersjukdomen. En störd livsutveckling kan resultera med långsiktiga negativa konsekvenser som kan påverka ungdomar och unga vuxna även efter avslutad behandling.   Syfte: Att undersöka ungdomar och unga vuxnas upplevelser av sin psykosociala situation under cancerbehandling.   Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats med beskrivande design. Litteratursökningen använde MEDLINE, CINAHL, och PsycINFO. Resultatet baserades på elva kvalitativa studier samt en kvantitativ studie med kvalitativ bearbetning av ett fritextsvar publicerade mellan år 2014–2020.   Resultat: Ungdomar och unga vuxna värderade bibehållandet av ett normalt liv och strävade efter att uppnå detta med olika strategier. Självständighet och känslan för den egna identiteten kunde störas. Stöttning från anhöriga, närstående, cancerdrabbade jämnåriga, och vårdpersonal var av betydelse men inte alltid tillräckligt. Upprymdhet upplevdes över att avsluta cancerbehandlingen men också en oro inför framtiden efteråt.   Slutsats: Rapporterade upplevelser av psykosociala påfrestningar under cancerbehandlingen leder till slutsatsen att kunskap om hur dessa utmaningar kan bemötas på ett specialanpassat och ålderslämpligt vis är bristfällig. En vidare fördjupad förståelse för ungdomar och unga vuxnas psykosociala upplevelser under cancerbehandling från ytterligare forskning kan potentiellt förbättra sjukvårdens möjlighet till att erbjuda adekvat vård.   Nyckelord: Ungdomar och unga vuxna (AYA), Cancerbehandling, Psykosocial, Erfarenheter. / ABSTRACT Background: Adolescents and young adults undergoing cancer treatment are in need of specially adapted and age appropriate care since their age group undergoes unique life-developing milestones in the transition period between childhood and adulthood that may be affected by cancer. A disrupted life development may result in long-term negative consequences that may affect adolescents and young adults even after the end of cancer treatment.   Aim: This study aimed to examine adolescents and young adults’ experiences of their psychosocial situation during cancer treatment.   Method: Literature review with descriptive design. The literature search used MEDLINE, CINAHL, and PsycINFO. The result was based on eleven qualitative studies and a quantitative study with qualitative processing of a free text answer published between 2014-2020.   Result: Adolescents and young adults valued the maintenance of a normal life and strived to achieve this with different strategies. Independence and the feeling for one's own identity could be disturbed. Support from family, friends, cancer-stricken peers, and healthcare staff was of importance, but not always enough. Exaltation was experienced over ending the cancer treatment but also a concern for the future afterwards.   Conclusion: Reported experiences of psychosocial stress during cancer treatment lead to the conclusion that knowledge of how these challenges can be met in a specially adapted and age-appropriate way is deficient. A further in-depth understanding of adolescents and young adults' psychosocial experiences during cancer treatment from further research may potentially improve healthcare's ability to offer adequate care.   Keywords: Adolescents and Young Adults (AYA), Cancer Treatment, Psychosocial, Experiences.