Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 6 uppsatser.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna är håravfall, illamående, kräkningar, uttalad trötthet, rädsla, depression samt ångest. Sjuksköterskor kommer någon gång i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgår cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmärksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vårdlidande. Syftet med studien är att beskriva bröstcancersjuka kvinnors upplevelser i samband med cytostatikabehandling. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, Blackwell Synergy- se Wiley Interscience, PubMed och PsycINFO. Studien baseras på elva kvalitativa artiklar och innehållanalysen på samtliga artiklar gjordes utifrån Evans (2002) analysmodell. Resultatet presenteras i tre huvudteman och sju subteman. Huvudteman är kroppsliga upplevelser, psykiska upplevelser och upplevelsen av ett förändrat socialt sammanhang. Utifrån kvinnornas upplevelser hade kemoterapin en negativ inverkan på många områden såsom fysiska, psykiska och sociala tillstånd. Vi anser att med en ökad kunskap hos sjuksköterskor kring cytostatikabehandling utifrån kvinnornas upplevelser kan onödigt lidande minskas och därmed kan en bättre och individuell anpassad vård ges. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

Bakgrund: Barn med cancer har stor chans till överlevnad men det krävs ofta omfattande behandlingar. Kemoterapi är förstahandsvalet som behandling för flera olika cancerformer. Föräldrar bevittnar att barnens upplevelser och effekter av kemoterapin är påfrestande och att barnen behöver stöd från sjuksköterskan. Sjuksköterskans funktion är central i vårdandet av barnet under behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnpatienters upplevelser i samband med kemoterapibehandling vid cancer under sjukhusvistelser. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats som baserades på nio artiklar med kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: (1) Fysiska upplevelser med subkategorierna Nutrition och illamående, Ökad trötthet och minskad energi samt Smärtupplevelser, (2) Psykologiska upplevelser med subkategorierna Att känna sig nedstämd och isolerad samt Negativt förändrad kroppsuppfattning, (3) Sociala relationer med subkategorierna Distans från familj och vänner samt Betydelsen av familj och vänner som stöd. Konklusion: Behandlingen med kemoterapi var påfrestande fysiskt och psykiskt. Barnen kände ett stort behov av familj och vänners stöd för att minska känslan av att vara instängd. Barnen upplevde en negativt förändrad kroppsuppfattning som påverkade deras självförtroende. Barns upplevelser under vårdtiden kan ge värdefull information för att förbättra sjuksköterskans omvårdnad och stöd till barnen. / Background: Children with cancer have a low mortality rate, but the journey to recovery often includes extensive treatments. Chemotherapy is the primary treatment for a variety of cancer types. Parents witness that children’s experiences and effects of chemotherapy is stressful and that children need support from the nurse. The nurse’s function is central in care for children during chemotherapy. Aim: The study aimed to describe pediatric patient's experiences of chemotherapy treatment during hospital stays. Method: A general literature study with an inductive approach that was based on nine articles with a qualitative method. Results: The result presented three categories: (1) Physical experiences with the subcategories Nutrition and nausea, Fatigue and lack of energy and Pain. (2) Psychological experiences with the subcategories Depressive thoughts and feeling isolated and Negatively changed body image. (3) Social relationships with the subcategories Distance from family and friends and The importance of family and friends as support. Conclusion: The chemotherapy treatment was both physically and psychologically stressful. The children were in need of support from family and friends to reduce the feeling of being confined. The children experienced a negatively changed body image that affected their self-confidence. Awareness among nurses of children’s needs and experiences during the care period can improve nursing care.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och den näst vanligaste orsaken till död av cancer hos alla kvinnor. Kemoterapi är den viktigaste behandlingen för många maligna tumörer, men förutom deras fördelaktiga resultat orsakar de också relaterad toxicitet och biverkningar. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci till följd av kemoterapi. Det induktiva tillvägagångssättet användes då fokus låg på att förstå mänsklig erfarenhet inom det utvalda området genom att samla fakta. Med hjälp av innehållsanalys analyserades tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat presenteras i fem kategorier: alopeci-synen på sig själv, alopeci-andras reaktioner, vikten av att få information om alopeci, strategier för hantering av alopeci, omgivnings betydelse. I resultat framkom att alopeci är en traumatisk upplevelse för de flesta bröstcancerpatienter. Alopeci orsakade en minskning av självkänslan bland kvinnor och ett ökat missnöje med utseendet. Något som också hade en negativ effekt på kvinnor i förhållande till alopeci var att de upplevde att deras identitet förändrades till ”cancerpatient”. / Breast cancer is the most common form of cancer among women and the second most common cause of death in cancer among women. Chemotherapy is the most important treatment for many malignant tumors, but in addition to their results, they also cause related toxicity and side effects. The purpose of the literature study was to shed light on how women with breast cancer experience alopecia as a result of chemotherapy. The inductive approach was used when the focus was on understanding human experience in the selected area by gathering facts. With the help of content analysis, ten qualitative scientific articles were analyzed. The result of the literature study is presented in five categories: the alopecia view of oneself, the reactions of alopecia by others, the importance of getting information about alopecia, strategies for managing alopecia, the significance of the environment. The results showed that alopecia is a traumatic experience for most breast cancer patients. Alopecia caused a decrease in self-esteem among women and increased dissatisfaction with appearance. Something that also had a negative effect on women in relation to alopecia was that they experienced that their identity was changed to "cancer patient".

Bakgrund: Cancer kan drabba alla oavsett ålder, kön och socioekonomiskt status. Det finns olika behandlingsalternativ, men inte alla cancertyper är botbara. För vissa cancerpatienter är palliativ kemoterapi det enda alternativet för att hålla sjukdomen i schack och som kan hjälpa att bevara deras livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med cancer som genomgår palliativ kemoterapi. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Sökningar via databaserna PubMed och CINAHL resulterade i tio originalstudier somanalyserades. Resultat: Litteratursökningen resulterade i fyra kategorier: autonomi, integritet och självbestämmande; sammanhang; hanterbarhet och kris. Kategorierna innefattar beskrivningar av olika upplevelser hos patienter som genomgår palliativ kemoterapin. Patienter upplevde bland annat beslutsångest, svårigheter att samla information om behandlingen, både positiva och negativa följder av behandlingen och dess påverkan på deras livskvalité, dödsångest samt behov av tro och motivation. Konklusion: Upplevelserna varierade mellan patienterna beroende på deras individuella förutsättningar, erfarenheter och behov. Alla dessa ska tas till hänsyn vid utformandet av omvårdnad vid palliativ kemoterapi. / Background: Cancer can affect everyone, regardless of age, sex, or socioeconomic situation. There are few treatment alternatives but not every cancer type is curable. For some cancer patients, the only alternative for keeping the disease at ease is palliative chemotherapy which can help with preserving life quality. Aim: The aim of this study was to describe experiences of palliative chemotherapy among patients with cancer. Method: Literature review with inductive approach was carried out. Database search in PubMed and CINAHL databases, resulted in ten original research included in analyze. Result: Result extracted from literature was grouped into four categories: autonomy, integrity, and decision-making; coherence; manageability and crisis. Categories include descriptions of experiences among patients undergoing palliative chemotherapy. Patients experienced: decision anxiety, difficulties in gathering information about the treatment, both positive and negative consequences of the treatment and its impact on their quality of life, death anxiety and the need for faith and motivation. Conclusion: The experiences vary between patients depending on their individual resources, experiences and needs. All of these must be taken into consideration when designing care of patients with palliative chemotherapy.

Bakgrund: En vanlig biverkan vid cancerbehandling är oral mukosit som kan skapa stor smärta och lidande. Konsekvenserna av biverkan är en risk för individens möjlighet att läka samt överlevnad eftersom cancerbehandlingen kan tvingas avbrytas. Vårdare behöver ha kunskap om oral mukosit och möjliga omvårdnadsåtgärder för att motverka eller lindra symtomen samt möjliggöra bättre livskvalitet för den drabbade. Därför är det viktigt att ha en kunskap om individens upplevelse av sjukdomen för att relatera denna till vårdvetenskaplig teori och därigenom skapa en relevant omvårdnadsplan. Syfte: Att beskriva cancerpatienters upplevelser av oral mukosit och hur denna biverkan påverkade deras upplevda livskvalitet. Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman som kunde beskriva individers upplevelse av oral mukosit och dess påverkan på upplevd livskvalitet; upplevelser relaterade till fysiska tillstånd, upplevelser relaterade till emotionella tillstånd och känslor samt upplevelser relaterade till omgivningen. Slutsats: Individer som drabbas av oral mukosit upplever ett stort lidande och minskad upplevd livskvalitet. Vårdpersonalen har möjligheter att minska individernas lidande på flera sätt genom individanpassad omvårdnad och ökad patientutbildning samt även genom att psykologiska aspekter uppmärksammas och att anhöriga involveras i vårdplaneringen. Detta ökar möjligheterna till minskat lidande och större upplevd livskvalitet hos individerna.

Bakgrund: Bröstcancer ökar för varje år och detta leder i sin tur till att fler överlever sin diagnos. Vid behandling av bröstcancer är en av behandlingsmetoderna kemoterapi som i sin tur kan ge biverkningar såsom fatigue och kognitiv nedsättning. Dessa symtom kan påverka och försvåra vardagen för bröstcancerpatienter. Syfte: Att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av kemoterapi med avseende på fatigue och kognitiv nedsättning samt hur dessa symtom påverkade det vardagliga livet.  Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som valdes ut genom sökning i CINAHL och PsycInfo. Resultat: Totalt sju kategorier identifierades; Upplevelse av symtomet, Tankar och känslor väckta av symtomupplevelsen, Prövningar i vardagen, Arbetslivets utmaningar, Relationer i kris, Strategier för hantering samt Erfarenheter av sjukvården och deras roll. Kvinnorna kände att de inte fick någon information eller bekräftelse från sjukvården angående kognitiv nedsättning som biverkan av kemoterapi före behandlingen. Kognitiv nedsättning och fatigue påverkade många kvinnor i arbetslivet, deras arbetsprestationer samt deras vardagsliv i olika utsträckning. Kvinnorna efterfrågade olika insatser från hälso- och sjukvården för att hantera symtomen. Hantering av biverkningar skiljde sig åt mellan kvinnorna och deras strategier påverkades av symtomet samt deras mentalitet. Slutsats: Omvårdnadsinsatser samt information om fatigue och kognitiv nedsättning på grund av kemoterapi behöver utvecklas i sjukvården. Det behövs mer forskning för att fylla den kunskapslucka som finns angående kognitiv nedsättning. / Background: Breast cancer increases every year, and this leads to that more women survive their diagnosis. One of the treatment methods that is used is chemotherapy, which can cause side effects such as fatigue and cognitive impairment. These symptoms can impact and complicate the every-day life of breast cancer patients.  Aim: To describe the experience of chemotherapy considering fatigue and cognitive impairment and the impact of every-day life among breast cancer patients. Method: Literature review based on ten qualitative scientific articles. CINAHL and PsycInfo were chosen as databases. Result: A total of seven categories were identified; Symptom experience, Thoughts and feelings awoken by the symptom experience, Challenges in everyday life, Challenges in work life, Relationships in crisis, Management strategies, and Experiences of health care. Women felt that they did not receive any information about cognitive impairment as a side effect of chemotherapy before the treatment. The side effects affected their working life, job performance and their every-day life to varying extent. The women requested different support systems from the health care to help them manage these symptoms. The coping mechanisms differed among the women and the strategies depended upon the symptom and the women’s mentality.  Conclusion: There is a need to improve nursing and information in health care, regarding negative side effects of chemotherapy as fatigue and cognitive impairment. There is a need for more in-depth research to fill the knowledge gap concerning cognitive impairment.

Bakgrund Cancer behandlad med cytostatika skapar både fysiska och psykiska biverkningar hos patienter som upplever förlorad kontroll orsakat av kroppsförändringar och psykiska effekter: isolering, förlorad kroppsuppfattning, depression och fatigue. Cytostatikan påverkar patientens sociala- och familjeroll där stöd från närstående och vården är essentiellt. Patienter upplever skuldkänslor gentemot sin familj till följd av den förändrade tillvaron cytostatikan medför. Syfte Syftet med denna studie var att utforska vilka psykiska upplevelser patienter fått under sin cytostatikabehandling för cancer. Metod En litteraturstudie genomfördes utifrån tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna publicerades mellan år 2010 och år 2020, i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo samt kvalitetsgranskades med en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat Patienterna upplevde negativa känslor under sin cytostatikabehandling: oro, skuldkänslor och nedstämdhet. Fysiska och psykiska biverkningar påverkade patienterna, där depression och fatigue upplevdes som påfrestande och begränsade patienternas sociala tillvaro. Kroppsliga förändringar ledde till psykiska konsekvenser: förlorad självständighet, ångest, maktlöshet och självmordstankar. Patienter upplevde isolering både i hemmet och på sjukhuset till följd av begränsningar cytostatikan medförde. Patienternas nära relation till vården och närstående under cytostatikabehandlingen skapade både positiva och negativa upplevelser. Slutsats Positiva psykiska upplevelser var någonting som patienterna upplevde från både sina närståendes stöd och sjukvårdens stöd samt närvaro, men även detta stöd medförde ibland negativa upplevelser. Sjukhusmiljön upplevdes som stressande men också som en källa för information och trygghet på grund av vårdpersonalens närvaro. Patienternas vanligaste psykiska upplevelser under cytostatikabehandlingen var negativa och uppstod från biverkningarna depression och fatigue. Fortsatt forskning behövs om hur depression och fatigue kan lindras för att underlätta patienternas psykiska upplevelser av dessa. / Background Cancer treated with chemotherapy creates both physical and psychological side effects for patients. Who experience loss of control caused by body changes and psychological effects: isolation, loss of body image, depression and fatigue. Chemotherapy changes the patients’ family and social role. Care from family and health care workers are essential but they can create feelings of guilt for the patient. Aim The aim of this study was to explore how patients psychologically experience chemotherapy treatment while undergoing treatment of cancer. Method The design of this study was a literature review that was conducted of ten scientific studies with a qualitative approach. The studies were published between the years 2010 and 2020, in the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo and reviewed with the use of a qualitative review template. Results Patients experienced negative emotions during their chemotherapy treatment: anxiety, guilt and depression. Physical and psychological side effects affected how patients experienced the treatment, were depression and fatigue were perceived as stressful and limited their social life. Physical changes led to psychological consequences: loss of independence, anxiety, powerlessness and suicidal thoughts. Patients experienced isolation at home and in the hospital due to limitations caused by chemotherapy. The patients' close relationship with the healthcare workers and their families during the chemotherapy created both positive and negative experiences. Conclusion Patients received positive psychological experiences from the support of both their family and health professionals, however this support sometimes led to negative experiences. The hospital environment was perceived as stressful but could also be an opportunity for information and safety due to the presence of the health care workers. The patients' most common psychological experiences during chemotherapy were negative which developed from the side effects: depression and fatigue. More research is needed on how depression and fatigue can be soothed in order to accommodate patients' psychological experiences of these side effects.