Bakgrund: Alopeci är en vanlig biverkan till följd av cytostatikabehandling. Kroppsliga förändringar i samband med sjukdom kan leda till sämre kroppsbild. Patienter upplever ofta de biverkningar som påverkar utseendet som svårare att hantera än symtom såsom illamående, trötthet och aptitlöshet. Vårdpersonal skattar svårigheterna med alopeci lägre än vad patienter gör. Problem: Vårdpersonalens syn på alopecia och patienternas uppfattning av att tappa sitt hår skiljer sig åt. Detta kan leda till att kvinnor inte får den hjälp de behöver. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av cytostatikainducerad alopeci. Metod: Litteraturstudie där artiklar systematiskt sökts och kvalitetsgranskats. En innehållsanalys genomfördes på nio artiklar.  Resultat: Resultatet redovisar kvinnors erfarenheter av alopeci från det att de endast har vetskapen om alopecin till den punkt då håret växer ut igen. I början leder ovissheten till oro och stress för kvinnorna. När de förlorat sitt hår infinner sig känslor av förlust av identitet och femininitet. I samband med att skallen blir kal beskriver kvinnorna att de förlorar kontrollen över sitt privatliv och vem de vill ska ha kännedom om sjukdomen. Slutsatser: Cytostatikainducerad alopeci påverkar kvinnors liv på flera olika sätt. Kvinnor som står inför att eller redan har förlorat sitt hår behöver information och stöd från vårdpersonal.

Bakgrund: Androgen alopeci är ett tillstånd där individen tappar hår även kallat ärftligt håravfall. Utseende idag är mycket viktig och androgen alopeci i tidig ålder kan påverka självförtroende hos en individ. Det kan leda till sämre livskvalitet samt depression och stress. Androgen alopeci beror på att androgena receptorer i hårfollikeln aktiveras av dihydrotestosteron (DHT) och resultatet blir att follikeln krymper ihop och slutar växa. DHT är en starkare form av testosteron. För att behandla androgen alopeci används 5α reduktashämmare som hämmar ett enzym som omvandlar testosteron till DHT och nivån av DHT sänks i serum och mindre antal androgena receptorer aktiveras. Detta kan leda till biverkningar som erektil dysfunktion (ED), ejakulationsrubbningar och minskad libido. Syfte: Syftet med arbetet var att jämföra effekten hos de två 5α reduktashämmarna finasterid och dutasterid samt jämföra risk för biverkningar. Metod: Detta arbete skrevs med hjälp av kliniska studier hämtade från sökmotorn pubmed med sökord som ”Androgenic alopecia, finasteride, dutasteride, adverse effects”. Resultat: Dutasterid sänkte halten DHT i serum som högst med 96% medan finasterid sänkte som högst med 73%. Detta bidrog till mer effektiv hårtillväxt vid användning av dutasterid. Risken för biverkningar var högre vid användning av dutasterid än finasterid. Skillnaden var störst vid ED där vid behandling av 14 personer med dutasterid orsakar ett utfall av ED, jämfört med finasterid där ED endast upplevdes 1 på 200. Slutsats: Dutasterid verkar vara det bättre alternativet för hårtillväxt vid androgen alopecia. De visade på sammantagna resultaten med dutasterid visade större tillväxt av hår på hjässan i vertex jämfört med finasterid. Dessa 5α reduktashämmare är inga mirakelmediciner mot androgen alopeci men kan ge en del hår tillbaka och fungerar genom att bromsa ytterligare håravfall. / Androgenic alopecia, also called male pattern hair loss (MPHL) can be a difficult condition in today’s society which is focused much on looks and appeal. This can lower a person’s quality of life, increase stress and lead to depression. Androgenic alopecia is affected by androgenic receptors that are being activated by dihydrotestosterone (DHT) in the hair follicle. This leads to miniaturizing of the hair follicle and the hair cycle stops. The 5α reductase inhibitors finasteride and dutasteride block enzymes that convert testosterone to DHT which lowers the concentration of DHT in serum. This can cause side effects like erectile dysfunction (ED), difficulties with ejaculation and decreased libido. The purpose of this report is to evaluate which of the drugs finasteride and dutasteride is the better choice for fighting hair loss and investigate the risk of getting side effects. The clinical trials used in this report are from the database Pubmed and was found using search terms “androgenic alopecia, finasteride, dutasteride adverse effects.” The result from this report showed that dutasteride lowered the serum DHT most at 96% and finasteride 73% at best. The lower the serum DHT was the more hair was growing back on vertex. Dutasteride had higher risk of causing side effects, the biggest difference was in ED where 1 in 14 would get this side effect compared to finasteride 1 in 200. The conclusion of this report is that none of the drugs truly cures androgenic alopecia but can help maintain and, in most cases regrow some hair. The best drug for fighting hair loss is dutasteride but one shall be aware of side effects.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och den näst vanligaste orsaken till död av cancer hos alla kvinnor. Kemoterapi är den viktigaste behandlingen för många maligna tumörer, men förutom deras fördelaktiga resultat orsakar de också relaterad toxicitet och biverkningar. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci till följd av kemoterapi. Det induktiva tillvägagångssättet användes då fokus låg på att förstå mänsklig erfarenhet inom det utvalda området genom att samla fakta. Med hjälp av innehållsanalys analyserades tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat presenteras i fem kategorier: alopeci-synen på sig själv, alopeci-andras reaktioner, vikten av att få information om alopeci, strategier för hantering av alopeci, omgivnings betydelse. I resultat framkom att alopeci är en traumatisk upplevelse för de flesta bröstcancerpatienter. Alopeci orsakade en minskning av självkänslan bland kvinnor och ett ökat missnöje med utseendet. Något som också hade en negativ effekt på kvinnor i förhållande till alopeci var att de upplevde att deras identitet förändrades till ”cancerpatient”. / Breast cancer is the most common form of cancer among women and the second most common cause of death in cancer among women. Chemotherapy is the most important treatment for many malignant tumors, but in addition to their results, they also cause related toxicity and side effects. The purpose of the literature study was to shed light on how women with breast cancer experience alopecia as a result of chemotherapy. The inductive approach was used when the focus was on understanding human experience in the selected area by gathering facts. With the help of content analysis, ten qualitative scientific articles were analyzed. The result of the literature study is presented in five categories: the alopecia view of oneself, the reactions of alopecia by others, the importance of getting information about alopecia, strategies for managing alopecia, the significance of the environment. The results showed that alopecia is a traumatic experience for most breast cancer patients. Alopecia caused a decrease in self-esteem among women and increased dissatisfaction with appearance. Something that also had a negative effect on women in relation to alopecia was that they experienced that their identity was changed to "cancer patient".

Alopeci innebär håravfall av olika anledningar. Det finns tre autoimmuna typer av alopeci; areata, totalis och universalis, och en androgen som är mer känd som manligt håravfall. Den autoimmuna alopecin drabbar ca 1,7% av befolkningen, jämnt fördelat över könen, medan cirka 96% av alla män får androgent håravfall i någon utsträckning. Det finns ingen behandling för autoimmun alopeci, däremot finns det ett fåtal olika behandlingsalternativ för manligt håravfall, men endast med måttlig kliniskt bevisad effekt. Tidigare forskning visade att personer som tappade håret mådde psykiskt dåligt då det påverkade deras sociala liv negativt, de fick ångest och blev deprimerade, och på bloggar skrivna av svenska patienter med alopeci finns bekräftelse på dessa forskningsresultat. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av sjukdomen och få svar på hur de hanterar sin sjukdom samt hur deras möten med vården ser ut. Resultaten visade att patienter med denna sjukdom i stor utsträckning mådde psykiskt dåligt till följd av sitt tillstånd, i synnerhet kvinnor. Patienter upplevde att de inte togs på allvar när de sökte vård för sitt håravfall och att läkare mest var intresserade av att behandla själva håravfallet och inte brydde sig om de psykologiska aspekterna av sjukdomen. I diskussionsdelen behandlas bland annat bristen på överförbara resultat inom alopeciforskningen samt bristen på tillgänglig svensk forskning på området. / Alopecia is a condition of hair loss for different reasons. There are three auto im-mune types of alopecia; areata, totalis and universalis, and one androgenetic type known as male pattern baldness. The prevalence of auto immune alopecia is about 1,7% of the population, evenly distributed over gender, while about 96% of Swedish men will present with androgenetic hair loss to some extent. There is no treatment for auto immune alopecia, but there are a few treatment options for male pattern baldness, but only with limited clinical effect. Existing research showed that people with hair loss were experiencing a psychological impact affecting their social life, they experienced anxiety and became depressed, and in blogs by Swedish patients with alopecia, these results are confirmed. The aim of this review was to describe patients’ experiences and to find answers to how they cope with their disease and also their experiences from seeking help at care-giving instances. The results showed that patients with this disease, women to a greater extent than men, often present with psychological symptoms related to their condition, Patients felt that they were not taken seriously when seeking medical care for their condition and that doctors were merely interested in treating the hair loss, not the psychological impact of the disease. The lack of transferable results from research on alopecia is discussed and also the lack of available Swedish research.