Bakgrund Personer med sjukdomen cancer drabbas ofta av biverkningar och symtom som påverkar livskvalitén i form av bland annat fatigue, illamående, neuropati och smärta. Syfte Att beskriva mjukmassage och söka efter svar om mjukmassage kan vara till hjälp för patienter med cancer att uppleva lindring av symtom och biverkningar relaterat till sjukdomen. Metod Litteraturöversikt med mixed metod. Resultat Enligt denna litteraturöversikt framkommer att mjukmassagens effekt på symtom och biverkningar hos patienter med sjukdomen cancer ger positiva resultat enligt studiens referensram Hälsorelaterad livskvalitet. De olika typer av cancer som inkluderades i studien var bröstcancer, gynekologiskcancer, koloncancer, prostatacancer, metastaserad cancer och cancer i tyroidea. Utfallsmåttet enligt referensramen var: stress, neuropati, fatigue, sömn, livskvalité, smärta, oro/ångest, humör/psykologisk sinnesstämning samt mätning av effekten av mjukmassage genom olika skattningsinstrument, blodprover och mätning av puls, blodtryck och intag av smärtstillande läkemedel. Enligt de granskade artiklarna finns det underlag för att mjukmassagen har positiv effekt för att minska symtom och biverkningar för patienter med cancer.  Slutsats Mjukmassage har effekt för patienter med cancer. De studier som granskats i detta arbete visar på positiva effekter av mjukmassage vad gäller symtomen smärta, oro och stress relaterat till cancer som sjukdom och även på biverkningar relaterat till behandling av cancer. Mer svensk forskning på mjukmassage inom cancervården efterfrågas. / Background Individuals with the disease cancer often experience side effects and symptoms that affect their quality of life, including fatigue, nausea, neuropathy, and pain. Aim To describe soft massage and explore whether it can be helpful for cancer patients in experiencing relief from symptoms and side effects related to the disease. Method Literature review using a mixed method approach. Results According to this literature review, it is evident that the effect of soft tissue massage on symptoms and side effects in patients with cancer yields positive results within the study's framework of Health-related Quality of Life. The different types of cancer included in the study were breast cancer, gynecological cancer, colon cancer, prostate cancer, metastatic cancer, and thyroid cancer. The outcome measure according to the framework was framework encompass: stress, neuropathy, fatigue, sleep, quality of life, pain, worry/anxiety, mood/psychological disposition, as well as the measurement of the effect of soft massage through various assessment instruments, blood tests, and the measurement of pulse, blood pressure, and intake of pain medication. According to the reviewed articles, there is evidence that soft tissue massage has a positive effect and statistical significance in reducing symptoms and side effects for cancer patients. Conclusion Soft massage has an effect on patients with cancer. The studies reviewed in this work demonstrate positive effects of soft massage in terms of symptoms such as pain, anxiety, and stress related to cancer as a disease, as well as on side effects related to cancer treatment. More Swedish research on soft massage within cancer care is needed.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna är håravfall, illamående, kräkningar, uttalad trötthet, rädsla, depression samt ångest. Sjuksköterskor kommer någon gång i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgår cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmärksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vårdlidande. Syftet med studien är att beskriva bröstcancersjuka kvinnors upplevelser i samband med cytostatikabehandling. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, Blackwell Synergy- se Wiley Interscience, PubMed och PsycINFO. Studien baseras på elva kvalitativa artiklar och innehållanalysen på samtliga artiklar gjordes utifrån Evans (2002) analysmodell. Resultatet presenteras i tre huvudteman och sju subteman. Huvudteman är kroppsliga upplevelser, psykiska upplevelser och upplevelsen av ett förändrat socialt sammanhang. Utifrån kvinnornas upplevelser hade kemoterapin en negativ inverkan på många områden såsom fysiska, psykiska och sociala tillstånd. Vi anser att med en ökad kunskap hos sjuksköterskor kring cytostatikabehandling utifrån kvinnornas upplevelser kan onödigt lidande minskas och därmed kan en bättre och individuell anpassad vård ges. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hormonella preventivmedel var initialt en frigörelse för kvinnan. I takt med att kvinnor idag har en tidig samlagsdebut och samtidigt väljer att senare bilda familj krävs det effektiva preventivmedel. Det ses dock en ökad kritisk trend till syntetiska hormoner vilket ställer frågan vad unga kvinnor har för erfarenheter kring hormonella preventivmedel. Syftet med studien var således att belysa unga kvinnors erfarenheter av hormonell antikonception. Tre fokusgruppsintervjuer med totalt tretton unga kvinnor genomfördes under slutet av 2017 och under året 2018. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i ett resultat bestående av två kategorier med tre tillhörande subkategorier. Erfarenheter av hormonernas påverkan på kroppen och välbefinnandet med subkategorierna Att inte veta vem man är utan sitt hormonella preventivmedel, Biverkningar av hormonella preventivmedel - en uppoffring för säkert skydd och Negativa erfarenheter var övervägande. Samt kategorin Kunskap om hormonella preventivmedel med subkategorierna Val av metod snarare än val av hormon, Internet och barnmorskan som informationskälla och Erfarenhet av bristande kunskap och intresse hos män. Resultatet visar att negativa erfarenheter av hormonella preventivmedel var övervägande och där kvinnorna i studien uppger att de inte har något annat val än att använda hormonella preventivmedel för ett säkert skydd mot en oönskad graviditet, trots biverkningar. Genom en ökad kunskap kring unga kvinnors erfarenheter av hormonella preventivmedel kan barnmorskan erhålla en större förståelse och således anpassa rådgivningen efter kvinnans individuella behov. Vidare forskning kring kvinnors välbefinnande i relation till hormonella preventivmedel är av intresse för att kunna tillgodose kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

Bakgrund: Det är en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att följa upp effekt och eventuella biverkningar av läkemedelsbehandling för återkoppling till ordinerande läkare. I och med att sjuksköterskan i den kommunala äldrevården har en konsultativ roll, är informationen mellan henne och vårdpersonalen, som är nära patienten dygnet om, mycket viktig. Denna del av läkemedelskedjan är av central betydelse för att minska onödigt lidande för den äldre patienten i form av läkemedelsrelaterade problem. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskan i kommunens äldreomsorg följer upp läkemedelsordinationer avseende effekt och biverkningar, särskilt i de fall när patienten själv inte har förmåga att uttrycka sitt mående i ord. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. En enkät utformades med frågor om vanligt förekommande arbetssituationer kring uppföljning av läkemedelsordination. Enkäten besvarades av trettiosju sjuksköterskor anställda i den kommunala äldrevården och i särskilda omsorgen, i två kommuner i Sverige. Resultat: Skriftlig rutin, hur uppföljning av läkemedelsordination ska utföras, saknades. Sjuksköterskan erhöll inte alltid direktiv från ordinerande läkare att/när/hur uppföljning skulle ske. Det var vanligt förekommande att en sjuksköterska lämnade ut läkemedel, och att en annan följde upp utfall av läkemedelsbehandlingen. Faktorer som kunde påverka resultatet av läkemedelsuppföljning var: hög arbetsbelastning på äldreboendet, frånvaro av ordinarie personal och vem av vårdpersonalen som rapporterade observationer under en uppföljningsperiod. Slutsats: För att stärka länkarna i läkemedelskedjan finns ett trängande behov av en övergripande instruktion hur sjuksköterskan ska följa upp läkemedelsbehandling

Velofarynxinsufficiens (VPI) innebär en otillräcklig förmåga att stänga passagen mellan mun- och näshåla. En ofullständig slutning får konsekvenser framför allt för talet, då luft passerar genom näsan även vid orala språkljud och leder till en avvikande talklang och artikulation. Dessa avvikelser kan vara mer eller mindre framträdande i talet och innebära allt ifrån en lätt förvrängning av talklangen till att talet blir oförståeligt för omgivningen, vilket får allvarliga konsekvenser för möjligheten att kommunicera verbalt.   VPI kan behandlas på flera sätt, dels protetiskt, dels med kirurgi. Deltagarna i denna studie har alla genomgått operation med uppåtbaserad farynxlambå, som är en väldokumenterad och effektiv metod för att behandla VPI. En vanligt förekommande biverkning till operationen är luftvägshinder, exempelvis nästäppa, snarkning och sömnapné.    Syftet med studien var att undersöka deltagarnas egen uppfattning om operationsresultatet gällande tal och biverkningar, med hjälp av en enkät för självskattning. 61 patienter opererade med uppåtbaserad svalglambå under perioden 2000-2011 vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala deltog i studien. Deltagarna delades in i tre undergrupper utifrån etiologi: deltagare med spalt (n  =  35), deltagare med spalt och syndrom (n  =  13), samt deltagare utan spalt (n  =  13).   Resultat: 55 av 61 deltagare (90  %) ansåg att operationen förbättrade deras tal. 49 av 61 deltagare (80  %) skulle dessutom rekommendera operationen till någon annan med samma besvär. 42 av 61 deltagare (68,8  %) uppgav att de är nöjda med sitt tal. Kvarstående biverkningar som rapporterades var nästäppa, snarkning, dagtrötthet och muntorrhet. Deltagarna upplevde dock dessa biverkningar i liten grad. Ingen tydlig skillnad sågs mellan de olika patientgrupperna. / Velopharyngeal insufficiency (VPI) is the inability to completely close the velopharyngeal port. Velopharyngeal closure is an important part of speech. VPI leads to a leakage of air into the nasal cavity during speech, which can cause hypernasal resonance and misarticulations. The effect of VPI on speech differs depending on the nature of the insufficiency. It can affect speech intelligibility severely.   VPI can be treated prosthetically or surgically. The patients in this study have all undergone pharyngeal flap surgery; a well established surgical method with documented effect in correcting VPI and reducing hypernasality in speech. Pharyngeal flap surgery can have negative consequences, such as airway obstruction, sleep apnea and snoring.   The aim of this study was to investigate the patients experiences of speech, complications and side-effects after pharyngeal flap surgery, through self-reports. 61 patients who underwent superior pharyngeal flap surgery during the period 2000 to 2011 at Uppsala University Hospital participated in the study. They were divided into three sub-groups: patients with cleft (n  =  35), patients with cleft and syndrome (n  =  13), patients without cleft (n  =  13).   Result: 55 of 61 participants (90 %) were of the opinion that the pharyngeal flap surgery had improved their speech. 49 of 61 participants (80 %) said they would recommend someone else with the same problem to undergo the operation. 42 of 61 participants (68,8 %) were content with their speech. Reported residual side effects, though experienced in low degree, were nasal congestion, snoring, weariness during daytime and dry mouth. No evident difference was seen between the sub-groups.