Introduktion: År 2014 diagnostiserades cirka 50 000 personer i Sverige med cancer. Cellhämmare är den främsta behandlingen mot cancer, cytostatika är samlingsbegrepp för cellhämmande läkemedel. Cytostatika ges för att bota sjukdom eller förbättra livskvalitet genom att lindra symtom och förlänga livet. Livskvalitet är subjektivt och varje person har en egen, unik definition, vilket motiverar holistisk utformad omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av livskvalitet i samband med cytostatikabehandling. Metod: Denna litteraturstudie följer en niostegsmodell beskriven av Polit och Beck (2012). Källmaterialet inhämtades från databaserna Cinalh och Pubmed. Resultat: Källmaterialet för denna litteraturstudie utgörs av 10 artiklar av kvantitativ metod och dessa presenteras i artikelmatrisen. Resultatets kategorier redovisas i både i text och figur, Funktionell hälsa, Emotionell hälsa, Psykisk hälsa, Fysisk hälsa samt Samlevnad och tillhörande underkategorier, som utgör livskvalitet. Slutsats: Av denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att patienter upplever livskvaliteten i samband med cytostatika behandling som i stort dålig, särskilt beträffande ekonomi och förlorade förhoppningar. Emellertid finns vissa faktorer som upplevs positiva, exempelvis bevarad känsla av hopp samt möjlighet till förbättring genom vilja och drivkraft hos patienten att leva gott och ”normalt”. Vården kring patienten som genomgår cytostatikabehandling är inte tillfredsställande ur livskvalitetsperspektivet och särskilt omvårdnaden och dess åtgärder behöver utvecklas och definieras i syfte att kvalitetsmässigt förbättras.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva cytostatikautlöst smärta och dess konsekvenser hos kvinnor med bröstcancer. Vid sökning gjordes begränsning till engelskspråkig litteratur och 17 vetenskapliga artiklar, hittades på Högskolan Dalarnas databas, Electronic Library Information Navigator (ELIN) med hjälp av olika kombinerade sökord. Även manuellt funna artiklar har använts. Resultatet visar att kvinnor som behandlats med cytostatika mot bröstcancer får ökade smärtor av behandlingen. Smärtförekomsten varierar beroende på vilken behandling kvinnan fått. Högre doser av ingående cytostatikaläkemedel, tätare intervall mellan kurerna och läkemedelsval kan inverka negativt på uppkomsten av smärta. De smärtor kvinnorna riskerar att få av behandlingen är neuropatier, smärtor från munhålan, händer och fötter, smärtor i magen, muskler, skelett samt huvudvärk. Framför allt cytostatika ur gruppen taxaner ger en smärtprofil med mer neuropatiska smärtor. Smärta i samband med cytostatikabehandling interagera med ökad oro, rädsla, försämrad funktionsförmåga och kan också ge sömnstörningar, trötthet, depression och ökad stress. Smärta inverkar menligt i det dagliga livet. Smärta kan också vara en prediktor för minskat välbefinnande vid behandlingens slut. Hur kvinnorna uppfattar smärtans inverkan på det egna jaget och hur de tolkar den upplevda smärtans i ett meningssammanhang beskrivs inte alls. Slutsatsen blir att cytostatikarelaterad smärta hos kvinnor med bröstcancer kräver vidare forskning.

Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ”Kognitiva förändringar”, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ”Inte känna igen sig själv” där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ”Att inte bli sedd och hörd”, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ”Förändrad syn på livet”, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv. Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en ökad förståelse om hur livet efter genomgången cytostatikabehandling kan upplevas och därmed kunna ge bättre information och vård. Som andra studier påpekar behövs det mer forskning kring just frågan om upplevelserna efter genomgången cytostatikabehandling. Därför var det av vikt att studera upplevelserna hos dessa kvinnor då allt fler diagnostiseras varje år med bröstcancer.

Abstract   Background: Breast cancer is the most common cancer among women worldwide and the one causing most deaths. One common treatment for breastcancer is chemotheraphy that is provided to cure, ease the course of the disease or reducing the risk of recurrence. Many of the side effects from chemotherapy are often severe and are seen in combination with each other, resulting in a suffering for the women.   Aim: The purpose of this literature study was to describe the current knowledge of how women with breast cancer experience suffering from the side effects from chemotherapy. Method: A literature study involving 10 articles with qualitative methodology was used. The databases used to search for articles was PubMed and CINAHL. This study is based on Katie Eriksson theory of care.   Results: The result presented that women experienced suffering. Five categories describing experienced suffering were identified. These categories were: a challenging change of life, visible and non-visible body changes, change in everyday life, change in relationships and social contexts and the importance of healthcare. The women reported that loss of autonomy, a deterioration of self-image, and the change in everyday life and interaction with others resulted in suffering. It was found that inadequate information and support from healthcare professionals occurred and that proper information could have decreased the suffering.   Conclusion: Side effects from chemotherapy cause suffering. Support and information from the healthcare was important to prepare the women for the side effects which could reduce suffering. More research in this area should be performed as it may provide opportunities to find solutions that can alleviate the experienced suffering.

Bakgrund Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period. Syfte Att belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer. Metod Studien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningarna gjordes med hjälp av MeSH-termer och Cinahl Headings, men även via fritext. Slutgiltigen valdes 17 vetenskapliga artiklar ut till resultatet som har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet bedömningsunderlag. Artiklarna har även granskats etiskt. Resultat Information, stöd, undervisning och rådgivning är betydande delar för sjuksköterskan att ta hänsyn till vid cytostatikabehandling. Kvinnorna behöver information kring biverkningar, hanteringen av dessa, råd kring sexuella konsekvenser och stöd för upprätthållande av livskvaliteten. Sjuksköterskan bör inneha kunskap kring cytostatikabehandling och omvårdnadsbehov för att stödja kvinnorna till bästa möjliga livskvalitet. Slutsats Sjuksköterskan behöver utgå från patientens syn på livskvalitet och erbjuda stöd när det behövs. Det finns olika faktorer att ta hänsyn till, bland annat fysiska, psykiska och sociala. Personcentrerad omvårdnad är av grund för att den cancersjuke ska uppnå bästa möjliga livskvalitet.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen kvinnor diagnostiseras av världen över. Cytostatikabehandling är en frekvent metod som används vid bröstcancer och bidrar till en mängd olika biverkningar. När kvinnan går från frisk till sjuk sker en transition, vilket innebär förändringar i livet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandlingen vid bröstcancer.Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ design. Sexton artiklar söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. En modell av Friberg i fem steg användes i analysen. Resultat: Upplevelsen av cytostatikabehandlingen gav kvinnorna en förändrad bild av sin vardag. De upplevde att vardagen blev påverkad när kroppen förändrades och de fick olika känslor när biverkningarna kom. Kvinnorna fick existentiella tankar kring livslust och döden.  Yttre faktorer som familjestöd, stöd från sjuksköterskan, arbetsrelaterade upplevelser samt hur kvinnan upplever sin vardag vid fysisk aktivitet under cytostatikabehandlingen var fynd som framkom. Slutsats: Cytostatikabehandlingen bidrog till att kvinnorna upplevde en känsla av förlorad identitet likväl ett nytt synsätt på livet. Familj och vänner hade en betydelsefull roll under behandlingsperioden. Sammanfattningsvis uttrycks transitionen varierande beroende på kvinnans förutsättningar.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar många och den vanligaste cancerformen hos kvinnor är bröstcancer. Det finns flera olika behandlingsalternativ för bröstcancer men det mest förekommande är en operation av brösten. Bröstcancerpatienterna får ofta tilläggsbehandlingar där en av de vanligaste är cytostatikabehandling. Behandlingen kan dock ge många biverkningar som är påfrestande för patienten.  Syfte: Syftet var att studera bröstcancerpatienters upplevelser av biverkningar från cytostatikabehandling.  Metod: Metoden för studien var en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och ASSIA. Artiklarna kvalitetsgranskades genom en kvalitetsgranskningsmall samt analyserades genom en manifest innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom från det analyserade materialet: fysiska biverkningar i vardagen, besvär med psykiska biverkningar och lidande till följd av biverkningar. Det var kroppsliga besvär och utseendeförändringar som låg till grund för biverkningar i vardagen. Besvär med psykiska biverkningar grundade sig i kognitiv påverkan och emotionell förändring. Under lidande till följd av biverkningar beskrivs såväl fysiskt som psykiskt lidande.  Slutsats: Bröstcancerpatienterna upplevde biverkningar från cytostatikabehandlingen som negativa och detta påverkade deras livsvärld. Denna litteraturstudie kan bidra till ökad förståelse kring upplevelser hos bröstcancerpatienter med cytostatikabehandling för andra bröstcancerpatienter, anhöriga och vårdpersonal.

No description available.

Introduktion: Cytostatika är ett vanligt behandlingsalternativ för individer som drabbats av cancer. En vanlig biverkan under och efter avslutad behandling är neurotoxiska sidoeffekter (NTS). Dessa symtom är svåra att reducera förebyggande och symtomlindrande och symtomen kan bli kvarvarande i flera år. Kunskap om biverkningar av NTS och hur det korrelerar med livskvalitet är av vikt för att öka sjuksköterskans möjlighet till att bemöta, stötta samt informera individer.  Syfte: Att beskriva hur individer som har behandlats med cytostatika graderade sina kvarvarande NTS under tre månaders tid, samt jämföra korrelationen mellan de neurotoxiska sidoeffekterna och livskvalitet.  Metod: En longitudinell studie med en kvantitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med enkäter som besvarades vid tre tidpunkter under tre månader. Två frågor valdes ut och analyserades i föreliggande studie. Huvudresultat: Resultatet som var statistiskt signifikant visade att NTS minskade mellan första och sista tidpunkten. Korrelationen mellan NTS och självskattad livskvalitet var negativ vid samtliga tidpunkter, sista tidpunkten var statistiskt signifikant. Slutsats: Resultatet som visade att NTS reducerats över tid samt att det fanns en negativ korrelation mellan NTS och livskvalitet anses vara av betydelse för sjuksköterskor i mötet med patienter. Denna kunskap kan bidra till att sjuksköterskan får utökad förståelse och därmed möter individen utifrån ett helhetsperspektiv.