Bakgrund: Cancer är en ledande dödsorsak och är en av de största hotande faktorerna för människors hälsa över hela världen. En av de vanligaste behandlingarna för cancer är cytostatika, cellhämmande läkemedel, som ger svåra biverkningar, vilka påverkar patientens dagliga liv. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa data vilket analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre teman och åtta kategorier. De tre teman var: upplevelsen av fysiska biverkningar, upplevelsen av psykiska biverkningar och delaktighet. Slutsats: Resultaten visade att cytostatikabehandling och dess biverkningar påverkade patientens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Att få tillräcklig information från vårdpersonal hade en stor betydelse för patienten. Patienter med cancer upplevde många gånger svårigheter att hantera information och osäkerhet i samband med prognosen samt vid typen av tillgängliga behandlingar. Det förekom även att patientens livskvalitet påverkades negativt i samband med cytostatikabehandling. Förslag på fortsatt forskning: Biverkningar till följd av cytostatikabehandling upplevs som ett stort problem för de flesta patienterna med cancer, då är det viktigt att vidare forskning kring dessa område görs. / Background: Cancer is a leading cause of death and is one of the biggest threatening factors for human health worldwide. One of the most common treatments for cancer is chemotherapy, cytostatic agents, which cause severe side effects, which affect the patient's daily life. Aim: The aim was to describe experiences of chemotherapy in patients with cancer. Method: The method used was a general literature study based on ten scientific articles of qualitative data which was analyzed with content analysis. Result: In the result, three theme and eight categories emerged. The three themes were: the experience of physical side effects, the experience of psychological side effects and participation. Conclusion: The results showed that chemotherapy and its side effects affected the patient's life, both physically, mentally and socially. Obtaining sufficient information from healthcare staff had a great impact on the patient. Patients with cancer often experienced difficulties in managing information and uncertainty in connection with the prognosis as well as the type of treatments available. It also occurred that the patient's quality of life was adversely affected in connection with chemotherapy. Suggestions for continued research: Side effects due to chemotherapy are perceived as a major problem for most patients with cancer, then it is important that further research on these areas be done.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. I en del av bröstcancerdiagnosen är cytostatikabehandlingen den enda behandlingen som ges i syfte av att bota, lindra symtom eller att förlänga överlevnadstid. Cytostatikabehandlingen orsakar olika biverkningar hos kvinnorna med bröstcancer som kan göra att hälsa och välbefinnande försämras. Syfte: Att beskriva upplevelsen av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. En induktiv ansats användes analysen utfört enligt Fribergs femstegsmodell. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PSYKINFO.  Resultat: Tre huvudteman och sex subteman. Till temat Fysiska förändringar subteman har identifierades; synliga och osynliga. Psykiska förändringar hade subteman; Emotionella förändringar, förändringar i själv uppfattningen& autonomi. Temat sociala förändringar hade subteman; förändringar i familjerelationer och förändringar i sociala sammanhang.  Slutsatser: Kvinnorna upplevde förändringar i utseendet, mentala och till följd sociala förändringar efter genomgången av cytostatikabehandlingen. Kvinnorna skulle kunna hantera och anpassa sig inför de nya förändringar som behandlingen medför. Mer forskning kring kvinnornas upplevelse av cytostatikabehandlingen och vilka förändringar den ger upphov till behövs.  Detta ska förbättra möjligheten att erbjuda ett bra bemötande och rätt stöd för dessa kvinnor så att de i sin tur kan hantera sin nya situation. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. In specific types of breast cancer diagnosis, chemotherapy is the only treatment given for the purpose of curing, alleviating symptoms or prolonging survival time. Cytostatic treatment causes various side effects in women with breast cancer which can cause health and well-being to deteriorate. Purpose: Was to describe the experience of chemotherapy in women with breast cancer. Method: Literature review of eleven qualitative scientific articles. An inductive approach was used, and the analysis performed according to Friberg's five-step model. Articles were searched in the databases CINAHL and PSYKINFO. Result: Three main themes and six subthemes were identified. The theme of physical changes; two subthemes have been identified: visible and non-visible changes. The changes psychologically had subthemes; emotional, self-perception & autonomy. The theme social changes had subthemes; family relationships and social relations. Conclusions: The women experienced changes in appearance, mental and social changes following the review of the chemotherapy treatment. The women could withstand and adapt to the new changes that the treatment entails. More research is needed on the women's experience of chemotherapy and what changes it causes. This will improve the opportunity to meet the complex needs of these women and to offer a better support so that they can in turn manage their new situation.

Att drabbas av cancer och genomgå cytostatikabehandling kan inverka på patienters sexualitet. Sjuksköterskor bör se till patienters alla behov för att kunna ge en god omvårdnad. Syftet var att beskriva sjuksköterskors reflektioner kring ämnet sexualitet i omvårdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer. Studiens metod var empirisk med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via semi-strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor från en onkologisk klinik i Mellansverige. I huvudresultatet presenteras två kategorier, information om sexualitet vid start av cytostatikabehandling och omständigheter som påverkade samtal om sexualitet. Sjuksköterskorna ansåg att det var deras ansvar att informera om sexualitet och att information om ämnet var betydelsefullt. Patienters intresse och behov styrde informationen, men alla patienter fick inte information om sexualitet. Anledning till detta kunde vara att sjuksköterskorna inte ville genera patienter. Sjuksköterskorna hade inte erhållit någon kunskap om sexualitet genom utbildning. Kunskapen hade sjuksköterskorna erhållit genom arbetslivserfarenhet. Slutsats, för att som sjuksköterska regelbundet kunna informera patienter om hur sexualiteten kan påverkas av cytostatikabehandling vid cancersjukdom behövs vidare kunskaper. Detta för att kunna minska den spänning som finns kring ämnet sexualitet. / To suffer from cancer and going through treatment with chemotherapy can affect patients’ sexuality. Nurses should pay regard to all needs of the patients to be able to provide good nursing care. The aim of the study was to describe the nurses’ reflections around sexuality as a part of their nursing practice, related to adult patients with cancer going through chemotherapy. The study is based on qualitative interviews with a descriptive design. The interviews were conducted through semi-structured questions and the study group consisted of six nurses who worked at an oncology clinic in the central part of Sweden. The main result showed two categories, information about sexuality at the start of chemotherapy and circumstances that could affect conversation about sexuality. The nurses considered it to be their responsibility to inform the patient about sexuality and that information was meaningful. The patient’s interest and need directed the information, but all patients’ did not get information about sexuality. A reason to this could be that the nurses did not want to embarrass the patients. The nurses had not gained any knowledge about sexuality through education. The knowledge the nurses had gained came from work experience. Conclusion, to inform patients about how their sexuality can be affected by going trough treatment with chemotherapy regularly, nurses need further knowledge. This could reduce the tension that exists around the topic sexuality.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling. 30 kvinnor som genomgick adjuvant cytostatikabehandling vid den onkologiska behandlingsenheten vid Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) besvarade en enkät med frågor om fysisk aktivitet. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. Datamaterialet har analyserats med deskriptiv statistik. Den avslutande öppna frågan analyserades med modifierad manifest innehållsanalys. Resultatet visade att kvinnorna i lika hög grad var fysiskt aktiva före som under cytostatikabehandlingarna. Skälen som kvinnorna uppgav till att vara fysiskt aktiva var att de kände sig mindre trötta och att den kunde skingra tankarna. Många kvinnor upplevde att de mådde psykiskt bättre av fysisk aktivitet och att det gick lättare att återhämta sig mellan behandlingarna. Den aktivitetsform som främst utfördes var promenader. Ett flertal kvinnor hade fått information av vårdpersonal gällande fysisk aktivitet i samband med cytostatikabehandling men mindre än hälften av dessa kvinnor följdes upp under behandlingsperioden. Informationen gavs främst av sjuksköterskor och läkare. / Research has shown that physical activity improves survival for women diagnosed with breast cancer. Studies have also described that physical activity is a matter of importance for alleviating common side effects from chemotherapy which thereby increases the quality of life for these women. It has also emerged that there is insufficient information on this topic. As a first step, it is necessary to do a survey of the physical activity in women with breast cancer, their activity experiences and what importance physical activity play for them during adjuvant chemotherapy. This work was a cross-sectional study based on questionnaires. The purpose of this study was to describe physical activity in women with breast cancer receiving adjuvant chemotherapy. 30 women who received adjuvant chemotherapy at the medical treatment unit for oncology at Örebro University Hospital (USÖ) answered the questionnaire. The questionnaire contained both closed and open-ended questions. The data was analysed with descriptive statistics. The final open-ended questions were analysed with a modified manifest content analysis. The result showed that the women had the same activity level before as during the treatment period. The reasons for the women to be physically active were to decrease fatigue and to divert their minds. The majority of the women experienced feeling psychologically better and experienced better recovery between chemotherapy treatments. Walking was the most frequently used activity. The majority of the women received information about physical activity, but less than half of the women were followed-up. This information was primarily given by nurses and doctors.

Featured adjuvant chemotherapy treatment in women with breast cancer can lead to pain. The aim of this study was to explore, the variety of perceptions and impact of adjuvantchemotherapy-induced pain in daily life, of some women newly diagnosed with breast cancer.Inclusion criteria were participating in an ongoing stress management projectand chemotherapy of (anthracycline/taxan) in doses of 75mg² or more. Exclusioncriteria were inability to understand and communicate in Swedish and mentalillness. After ethical approval of the sub study in September 2010, women wereconsecutively included through oral and written request. Phenomenologicalapproach was used in the eight interviews and data analysis. The resultconsisted of five categories of description, the obvious pain, themanageable pain, the lonely pain, the unimaginable pain andultimately the crippling pain. The existence was open when the pain feltdescribable and manageable, while it was concluded when the pain seemedinexplicable and life drastically changed. The study showed a significantpainful impact of chemotherapy. The woman had difficulties to refer to theinformation given by the medical services, when the pain went beyond previousexperiences. There was a tendency that the woman waited before she contactedthe medical services, this waiting made room for difficult thoughts andfeelings. A question for further research is how the staff can capture andbetter help the women who experience severe pain. / Dagens adjuvanta cytostatikabehandlingav kvinnor med bröstcancer kan leda till smärta. Denna studies syfte var att undersöka olikauppfattningar om inverkan av smärta, utlöst av adjuvant cytostatikabehandling,på dagligt liv hos några kvinnor som nyligen diagnostiserats med bröstcancer.Inklusionskriterier var deltagande i ett pågående stresshanteringsprojekt ochcytostatikabehandling i doser om 75mg² eller mer av antracyklin och/ellertaxan. Exklusionskriterier var oförmåga att förstå och kommunicera på svenska ochpsykisk sjukdom. Efter etiskt godkännande av delstudien i september 2010 inkluderades kvinnorna konsekutivt genommuntlig och skriftlig förfrågan. Fenomenologisk ansats användes i de åttaintervjuerna och i resultatbearbetningen. Resultatet kom att utgöras av fembeskrivningskategorier: den förklarliga smärtan, den övervinneliga smärtan, denensamma smärtan, den ofattbara smärtan och sist den förlamande smärtan.Tillvaron var öppen då smärtankändes förklarbar och därmed hanterbar, medan den slöts när smärtan kändesoförklarlig och kvinnornas liv förändrades drastiskt. Studien visar på en betydande smärtinverkan vid cytostatikabehandling. Kvinnornafick svårt att referera till den av sjukvården givna informationen, när smärtangick utanför tidigare beskrivning och smärtupplevelser. Det fanns en tendensatt kvinnan avvaktade innan hon kontaktade sjukvården och i denna väntanuppstod svåra tankar och känslor. En fråga för vidare forskning är hurpersonalen kan fånga upp och bättre hjälpa de kvinnor som får svåra smärtor.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder gentemot patienter med cancer vid cytostatikarelaterat håravfall, fatigue, illamående och kräkning. De vetenskapliga artiklar som användes för denna litteraturstudie hämtades ur Högskolan Dalarnas databaser Elin@Dalarna och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och betygsättning av artiklarna kvarstod 18 artiklar som ansågs relevanta och låg till grund för resultatet av denna studie. Samtliga artiklar bedömdes ha en god vetenskaplig kvalitet. Resultatet av denna litteraturstudie visade att behandling mot håravfall med kylmössa hade god effekt men att biverkningarna kunde vara svåra att uthärda. Information från sjuksköterskan om sminkningsteknik och användning av peruk, upplevdes av patenten vara viktig vid håravfall. Regelbunden träning och avslappningsövningar hade en positiv effekt på fatigue. Sjuksköterskans information till patienter om fatigue och egenvårdsåtgärder, visade sig också vara till hjälp för patienterna. Vidare lindrade akupressur besvären vid illamående och kräkning. Sjuksköterskornas regelbundna kontroller av cytostatikarelaterade biverkningar förbättrade omvårdnadens kvalitet

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling. Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling). Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts. Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken. / Childhood cancer affects 300 children in Sweden annually. Among those, many children are very young and don’t have the ability to easily assimilate information about their decease or their treatment. This thesis treats the creation of a picture book for children with cancer, focussing on preparatory information before a chemotherapy treatment. The picture book has been created in co-operation with the Swedish Childhood Cancer Foundation and The University Hospital of Lund where both observation and evaluation have been performed. The thesis illustrates children’s cognitive development, the early meeting with children’s literature and describes the communicational considerations made in the creation of the book.

Bakgrund: Cytostatikabehandling används vid många cancerdiagnoser och kan ge omfattande biverkningar då hela kroppen påverkas. Lukt- och smakförändringar är ett problem i samband med behandling och beskrivs ha en koppling till bland annat påverkad aptit och försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera de eventuella lukt- och smakförändringar som kan uppstå i samband med cytostatikabehandling samt undersöka på vilka sätt individens aptit kan påverkas till följd av detta. Vidare syftade studien till att undersöka hur utbrett detta problem är. Metod: Forskningsdesignen var en deskriptiv litteraturstudie. Genom databaserna PubMed och Cinahl valdes 13 kvantitativa originalartiklar ut för att sedan kvalitetsgranskas. En resultatanalys genomfördes och därefter sammanställdes en syntes. Resultat: Hos majoriteten av individer med cancersjukdom förekom lukt- och smakförändringar under cytostatikabehandling. Det resulterade i sin tur i en negativ påverkan på aptiten med konsekvenser såsom ofrivillig viktnedgång och försämrad livskvalitet. De vanligaste luktförändringarna som identifierades var ökad känslighet mot bland annat matlagningslukt och kroppslukter. Gällande smakförändringar påverkades grundsmakerna sött, salt, surt och beskt, varav flest individer upplevde förändringar i sött och salt. Dock var det surt och beskt som genererade mest negativa konsekvenser för individen. Fler kvinnor än män var utsatta för dessa aptitrelaterade problem. Slutsats: Studien fann att lukt- och smakförändringar var ett utbrett problem hos individer under cytostatikabehandling. Påverkan på den olfaktoriska respektive gustatoriska funktionen innebar för många en nedsatt aptit med följder som exempelvis förändrade matpreferenser, svårigheter i det sociala livet samt ofrivillig viktnedgång vilket ledde till en ökad morbiditet och försämrad livskvalitet.

Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna vid cancersjukdom är cytostatika. Under cytostatikabehandlingen är det vanligt att drabbas av biverkningar. Dessa biverkningar medför att kvinnor med cancersjukdom upplever ett fysisk och psykiskt lidande. Upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandlingen kan relateras till ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandling hos kvinnor med cancersjukdom Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av tillvägagångssättet för en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känslomässig påverkan till följd av cytostatikabehandlingen och cancersjukdomen, Kroppsliga förändringar, Psykosocial påverkan, Bristande informationsgivning och stöd från vårdpersonal. Slutsats: Under cytostatikabehandlingen upplevde kvinnorna ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Ökad förståelse kring hur lidandet under cytostatikabehandlingen upplevs medför att sjuksköterskan kan tillämpa åtgärder för att lindra sjukdoms- och livslidandet, samt eliminera vårdlidandet. Vidare forskning bör fokusera mer på hur lidandet upplevs hos kvinnor med andra cancerformer än bröstcancer

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i västvärlden och behandlingsalternativen vid bröstcancer ser olika ut. En av de vanligaste behandlingarna är cytostatikabehandling. Cytostatikabehandlingen för med sig en rad biverkningar som anses vara plågsamma både fysiskt och psykiskt, dessa upplevs inte sällan mer påfrestande än själva cancern. För att kunna stödja patienten under sjukdomsförloppet och för att kunna lindra lidandet är information och råd från sjukvården av största vikt. Tidigare studier visar att det dominerande omvårdnadsbehovet hos kvinnor med bröstcancer är information och råd från sjukvården för att kunna hantera biverkningarna som cytostatikager upphov till samt psykologisk hjälp för att hantera rädsla och ångest. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kvinnors upplevelse av cytostatikabehandling i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att kvinnors psykosociala liv begränsas av biverkningar under cytostatikabehandling och vardagen karaktäriseras av anpassning och hantering, detta utmynnade i tre huvudkategorier; De fysiska biverkningarnas psykosociala påverkan, stöd av familj och anhöriga och brister i vården. Konklusion: Resultatet av litteraturstudien och tidigare forskning visade att cytostatikabehandling upplevs ha en stor påverkan på kvinnors dagliga liv där de fysiska biverkningarna har stor inverkan på det psykosociala livet. / Background: Breast cancer is the most commonly occurring form of cancer among women in the western world, and the treatment options for breast cancer looks different. One of the most common treatment methods is chemotherapy. The chemotherapy treatment carries a host of side effects and these are seen as quite exhausting both physically and mentally, they are commonly seen as testing out the overall effects of the cancer itself. In order to be able to support the patient during the course of the disease and to relieve suffering, information and advice from the healthcare system is of the utmost importance. Previous studies show that the main care needs of women with breast cancer is information and advice from healthcare to handle the side effects of the cytostatics cause, as well as psychological help to combat the fear and anxiety. Purpose: The purpose of this literature study was to compile the experiences of women receiving chemotherapy to combat breast cancer. Results: The results show that women’s psychosocial life is limited by the side-effects during the chemotherapy treatment, and their everyday lives are characterized by adapting to, and managing. The findings are presented as three main categories; The psychosocial impact of physical side effects, support from family and relatives and deficiencies in care. Conclusion: The results ofthe literature study, and earlier research, show that chemotherapy has a major impact on women's daily life, where the physical side effects have a great impact on the psychosocial life.