Titel: Kvinnors upplevelser av att leva med bulimi. Bakgrund: Bulimi karakteriseras av täta episoder av hetsätning följt av bland annat självframkallande kräkningar. Det förekommer en patologisk vikt- och utseendefixering. Bland de drabbade är cirka 90 % kvinnor. Känslor av skam, låg självkänsla och rädsla för stigmatisering är vanligt hos kvinnor med bulimi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bulimi.  Metod: En litteraturstudie genomfördes för att skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet. Åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes, kvalitetsgranskades, analyserades, sammanställdes och presenterades till ett resultat. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier; tankar om bakgrunden till bulimin, hetsätningsbeteendet och att bli fri från bulimin. Slutsats: Samhälleliga ideal och normer kan ha stor betydelse för kvinnors negativa självbild och ätstörningsutveckling. Kvinnorna använde självdestruktiva metoder för att hantera och kontrollera ytliga och djupa underliggande känslor och tankar. Antalet återhämtade från bulimi har en låg siffra och nya behandlingsalternativ samt forskning kring dessa borde prioriteras. / Title: Women´s experiences of living with bulimia. Background: Bulimia is characterized by frequent episodes of binge eating followed by e.g. self-induced vomiting. There is a pathological weight and appearance fixation. About 90% of all sufferers are women. Feelings of shame, low self-esteem and fear of stigma are common in women with bulimia. Aim: The aim of this literature study was to describe women´s experiences of living with bulimia. Method: A literature study was conducted to create a deeper understanding for the chosen phenomenon. Eight scientific articles were reviewed, discussed, analyzed and presented to a result. Results: The results were compiled into three categories; thoughts about the background to the bulimia, the binge behavior and to be free from bulimia. Conclusion: Societal ideals and standards can have a major impact on women´s negative self-image and eating disorder development. The women used self-destructive methods to manage and control the superficial and deep underlying feelings and thoughts. The number of recovered from bulimia are low and new alternative of treatment as well as research on this should be prioritized.

<p>En vanlig komplikation efter operativa ingrepp är illamående och kräkning, som många gånger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till både onödigt obehag och förlänga vårdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och/eller lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. Frågorna som ställs är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan (1) förebygga och (2) lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden är en litteraturstudie. Resultatet visar på ett flertal förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder som: akupressur, akupunktur, elektrisk stimulering, vätska, syrgas, musik och vägledande bildspråk, inhalation av arom och allmänna omvårdnadsåtgärder. Akupressur kan ha en fördelaktig effekt i det förebyggande arbetet mot illamående och kräkning och en ökad intravenös vätsketillförsel kan både förebygga och lindra.</p>

En vanlig komplikation efter operativa ingrepp är illamående och kräkning, som många gånger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till både onödigt obehag och förlänga vårdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och/eller lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. Frågorna som ställs är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan (1) förebygga och (2) lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden är en litteraturstudie. Resultatet visar på ett flertal förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder som: akupressur, akupunktur, elektrisk stimulering, vätska, syrgas, musik och vägledande bildspråk, inhalation av arom och allmänna omvårdnadsåtgärder. Akupressur kan ha en fördelaktig effekt i det förebyggande arbetet mot illamående och kräkning och en ökad intravenös vätsketillförsel kan både förebygga och lindra.

No description available.

Bakgrund: Det finns en uppfattning från författarnas erfarenheter att en positiv inställning hos patienter som genomgår kirurgi underlättar konvalescensen och påverkar tillfrisknandet. Mängden dagkirurgi ökar mer och mer i både antal och komplexitet. Vanliga problem vid dagkirurgi är postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Tidigare studier som har undersökt preoperativa förväntningar i förhållande till postoperativt utfall har både funnit samband och även funnit att det ej har haft betydelse. Ingen av tidigare studier har fokuserat på anestesirelaterade postoperativa komplikationer. Syftet med denna studie är att undersöka om patienters preoperativa förväntningar är relaterade till incidensen av postoperativ smärta och illamående inom dagkirurgi. Metod: Som metod användes en enkätstudie. 60 deltagare inkluderades i studien. Deltagarna svarade på enkäten när de väntade på att opererades då de befann sig på en dagkirurgisk avdelning. Utfallet hämtades postoperativt in från journaler. Deltagarna grupperades enligt positiva och negativa förväntningar och analyser genomfördes mellan dessa två grupper. Resultat: Av de 60 deltagarna hade 58,33% (n=35) negativa förväntningar gällande postoperativt illamående och smärta, 41,67% (n=25) hade positiva förväntningar. Det fanns en skillnad mellan de med negativa och positiva förväntningar gällande förekomsten av postoperativt illamående och smärta (68,6% respektive 44%, p-värde=0,057). Lång sövningstid visade sig vara en signifikant faktor för PONV och postoperativ smärta. Slutsats: Större vikt bör läggas vid postoperativ smärtlindring vid längre operationer. Det finns även tendenser att negativa förväntningar bör uppmärksammas som en riskfaktor för postoperativ smärta.

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden. Studien genomfördes på 60 dagkirurgiska patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi. Patienterna har med hjälp av en visuell analog skala (VAS) bedömt smärta samt PONV pre- och postoperativt och besvarat en patientenkät om smärtbehandling. Resultatet visar att det fanns en signifikant skillnad i VAS-skattning mellan grupperna avseende smärta vid ankomst till postoperativa avdelningen men ingen signifikant skillnad rörande PONV eller hur patienterna uppfattade smärtbehandlingen. Det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna rörande vilken smärtbehandling patienterna fick. Resultatet kan tolkas som att skillnaden i smärtskattning vid ankomst till postoperativa avdelningen beror på läkemedelsinteraktionen och att den har klinisk betydelse för patienterna. Förhoppningen är att studien ska leda till att stärka riktlinjer och policys avseende postoperativ smärtlindring när patienten har PONV i anamnesen.

Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder. Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.

Postoperativt illamående och kräkning (PONV- Postoperative Nausea and Vomiting) är en vanlig förekommande kirurgisk komplikation. Orsaken till PONV är inte helt fastställd, till skillnad från patofysiologin vid generellt illamående. För patienten innebär PONV ett ökat lidande och längre vistelse på sjukhus. För att förebygga och lindra tillståndet PONV kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer hos patienten. Kirurgiska ingrepp har visats ge olika grader av illamående. Exempelvis innebär laparaskopi en ökad risk för PONV. Betydelsefullt är att sjuksköterskan har kunskap och kan identifiera, samt uppmärksamma, tidiga tecken hos patienten. Dessa tecken kan vara blekhet, kallsvettighet eller en ökad hjärtfrekvens. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående och kräkning. Litteraturstudiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kombinationen av antiemetika och icke farmakologiska åtgärder ger en viss lindring av PONV. Det vore önskvärt att upptäcka omvårdnadsåtgärder som minskar incidensen av PONV eftersom en stor andel av sjukvården utgörs av kirurgiska patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder klargörs inte helt och borde tydliggöras genom mer forskning inom området. / Postoperative nausea and vomiting (PONV) is a common surgical complication. The cause of PONV is not precisely clear, in contrast to the pathophysiology of general nausea. Consequences of PONV include increased care suffering and longer duration in hospital care. To prevent or relieve PONV, nurses can identify risk factors. Surgical procedures have been shown to have various degrees of nausea, such as laparoscopy have an increased risk for PONV. It is significant that the nurse has knowledge about the relevant symptoms and can identify early signs of the patient. The aim of this study was to illuminate nursing interventions to prevent postoperative nausea and vomiting. The results of this literature study were based on 12 scientific articles. The results showed that the combination of antiemetic and non-pharmacological measures gave some relief of PONV. Desirable would be to identify nursing interventions that could decreased the incidence of postoperative nausea and vomiting of the surgical patients as they constitute a large proportion of patients within the health care. Recommended nursing strategies are not entirely clear and need to be clarified through further research on this topic, nursing care intervention.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder gentemot patienter med cancer vid cytostatikarelaterat håravfall, fatigue, illamående och kräkning. De vetenskapliga artiklar som användes för denna litteraturstudie hämtades ur Högskolan Dalarnas databaser Elin@Dalarna och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och betygsättning av artiklarna kvarstod 18 artiklar som ansågs relevanta och låg till grund för resultatet av denna studie. Samtliga artiklar bedömdes ha en god vetenskaplig kvalitet. Resultatet av denna litteraturstudie visade att behandling mot håravfall med kylmössa hade god effekt men att biverkningarna kunde vara svåra att uthärda. Information från sjuksköterskan om sminkningsteknik och användning av peruk, upplevdes av patenten vara viktig vid håravfall. Regelbunden träning och avslappningsövningar hade en positiv effekt på fatigue. Sjuksköterskans information till patienter om fatigue och egenvårdsåtgärder, visade sig också vara till hjälp för patienterna. Vidare lindrade akupressur besvären vid illamående och kräkning. Sjuksköterskornas regelbundna kontroller av cytostatikarelaterade biverkningar förbättrade omvårdnadens kvalitet

<p>Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.</p><p>Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.</p>