<p>Abstract</p><p>Syftet med studien var att utvärdera fluoxetins effekt på hetsätning och kräkning vid bulimia nervosa</p><p>då ingen samtidigt psykoterapi ges. Även tid för behandlingseffekt, förändringar på andra</p><p>sjukdomskarakteristika, förekomst av viktförändring och biverkningar undersöktes. Studien</p><p>genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar efter litteratur skedde i Pubmed, Google, ELIN,</p><p>Artikelsök, Cochrane, EMEA, SweMed+. Sökorden var; bulimia, bulimia nervosa, fluoxetine, prozac,</p><p>psychotropic drugs, antidepressive agents, serotonin uptake inhibitors, ätstörning, eating, disorder.</p><p>Sammanfattningsvis hade fluoxetin 60 mg/dag en god effekt på att minska antalet hetsätningar och</p><p>kräkningar per vecka jämfört med placebo. Patienterna gick ner i vikt av fluoxetin 60 mg/dag och</p><p>förändring på mätskalor tydde på en attitydförändring till sjukdomen. Biverkningarna ansågs stå i</p><p>proportion till behandlingen. Korttidseffekten vägde över långtidseffekten. Behandling med enbart</p><p>fluoxetin 60 mg/dag visar på positiva effekter men bör förmodligen inte användas som enda</p><p>behandling mot bulimi, utan bör ses som ett tillägg till psykoterapi.</p>

No description available.

Titel: Kvinnors upplevelser av att leva med bulimi. Bakgrund: Bulimi karakteriseras av täta episoder av hetsätning följt av bland annat självframkallande kräkningar. Det förekommer en patologisk vikt- och utseendefixering. Bland de drabbade är cirka 90 % kvinnor. Känslor av skam, låg självkänsla och rädsla för stigmatisering är vanligt hos kvinnor med bulimi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bulimi.  Metod: En litteraturstudie genomfördes för att skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet. Åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes, kvalitetsgranskades, analyserades, sammanställdes och presenterades till ett resultat. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier; tankar om bakgrunden till bulimin, hetsätningsbeteendet och att bli fri från bulimin. Slutsats: Samhälleliga ideal och normer kan ha stor betydelse för kvinnors negativa självbild och ätstörningsutveckling. Kvinnorna använde självdestruktiva metoder för att hantera och kontrollera ytliga och djupa underliggande känslor och tankar. Antalet återhämtade från bulimi har en låg siffra och nya behandlingsalternativ samt forskning kring dessa borde prioriteras. / Title: Women´s experiences of living with bulimia. Background: Bulimia is characterized by frequent episodes of binge eating followed by e.g. self-induced vomiting. There is a pathological weight and appearance fixation. About 90% of all sufferers are women. Feelings of shame, low self-esteem and fear of stigma are common in women with bulimia. Aim: The aim of this literature study was to describe women´s experiences of living with bulimia. Method: A literature study was conducted to create a deeper understanding for the chosen phenomenon. Eight scientific articles were reviewed, discussed, analyzed and presented to a result. Results: The results were compiled into three categories; thoughts about the background to the bulimia, the binge behavior and to be free from bulimia. Conclusion: Societal ideals and standards can have a major impact on women´s negative self-image and eating disorder development. The women used self-destructive methods to manage and control the superficial and deep underlying feelings and thoughts. The number of recovered from bulimia are low and new alternative of treatment as well as research on this should be prioritized.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:</p><p>• Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?</p><p>• Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?</p><p>Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval.</p><p>För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori.</p><p>Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi.</p><p>Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi.</p> / <p>Örebro University</p><p>Department of Social Sciences</p><p>Sociology, Continuation Course, 41-60 p.</p><p>Essay, 10 p. Spring 2006</p><p>Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar)</p><p>Author: Hallkvist, Johanna & Johansson, Sandra</p><p>Abstract</p><p>The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues:</p><p>• Why does a young woman develop an eating disorder?</p><p>• Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders?</p><p>Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling.</p><p>To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory.</p><p>The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia.</p><p>Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är: • Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning? • Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning? Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori. Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi. Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi. / Örebro University Department of Social Sciences Sociology, Continuation Course, 41-60 p. Essay, 10 p. Spring 2006 Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar) Author: Hallkvist, Johanna &amp; Johansson, Sandra Abstract The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues: • Why does a young woman develop an eating disorder? • Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders? Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling. To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory. The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia. Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia

Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig. Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.

<p>Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning.</p><p>Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.</p><p>Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig.</p><p>Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.</p>

Abstract Syftet med studien var att utvärdera fluoxetins effekt på hetsätning och kräkning vid bulimia nervosa då ingen samtidigt psykoterapi ges. Även tid för behandlingseffekt, förändringar på andra sjukdomskarakteristika, förekomst av viktförändring och biverkningar undersöktes. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar efter litteratur skedde i Pubmed, Google, ELIN, Artikelsök, Cochrane, EMEA, SweMed+. Sökorden var; bulimia, bulimia nervosa, fluoxetine, prozac, psychotropic drugs, antidepressive agents, serotonin uptake inhibitors, ätstörning, eating, disorder. Sammanfattningsvis hade fluoxetin 60 mg/dag en god effekt på att minska antalet hetsätningar och kräkningar per vecka jämfört med placebo. Patienterna gick ner i vikt av fluoxetin 60 mg/dag och förändring på mätskalor tydde på en attitydförändring till sjukdomen. Biverkningarna ansågs stå i proportion till behandlingen. Korttidseffekten vägde över långtidseffekten. Behandling med enbart fluoxetin 60 mg/dag visar på positiva effekter men bör förmodligen inte användas som enda behandling mot bulimi, utan bör ses som ett tillägg till psykoterapi.

<p>Syftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och bulimi ur många olika perspektiv. </p><p>Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt. Främst genom att stärka elevernas självkänsla. </p><p>För att upptäcka ätstörningar finns det mängder av symtom och tecken lärare kan uppmärksamma, t ex kraftig avmagring vid anorexi samt toalettbesök direkt efter måltid vid bulimi. Om de vet att en elev lider av en ätstörning är det viktigt att de bland annat visar att de bryr sig om eleven. Viktigt är också att läraren alltid är rak och ärlig mot den drabbade. Läraren bör minska pressen samt vara medveten om vad den drabbade går igenom. Han/hon bör även låta bli att kommentera viktuppgång vid ett eventuellt tillfrisknande.</p><p>Slutsats: Trots att ätstörningar är ett svåråtkomligt problem finns det ändå mycket som lärare kan göra. Lärarna som kommer i kontakt med elever dagligen har en stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning, bl a få dem att bilda sig en positiv självbild vilket minskar risken att drabbas av en ätstörning. Det är viktigt att kunskap finns om orsaker, symtom och tecken i det förebyggande arbetet.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?</p><p>Metod</p><p>Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.</p><p>Resultat</p><p>Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.</p>