Varje år drabbas ungefär 30000 kvinnor av cancer i Sverige. Till år 2040 beräknas antalet kvinnor som drabbas, öka med 90 procent, en snabbt växande patientgrupp. Cytostatikabehandling är en ofta använd behandlingsmetod vid cancer. En vanlig biverkning till följd av behandlingen är håravfall. Kvinnans hår är nära kopplat till hennes identitet och är av social och kulturell innebörd. Att tappa håret är den biverkning som skrämmer kvinnor mest inför cancerbehandling. I rollen som sjuksköterska behöver vi förståelse för hur kvinnor upplever håravfall för att kunna ge god vård och stöd. Med det ökade antalet kvinnor som drabbas krävs beredskap. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av att tappa sitt hår som följd av cytostatikabehandling. Studien är gjord med narrativ ansats genom analys av bloggar, skrivna av kvinnor som genomgår eller har genomgått cytostatikabehandling och tappat hår som följd av detta. Resultatet är tydligt; kvinnor upplever det som ett mycket hårt slag mot självkänsla och kroppsuppfattning. Håravfallet skapar starka känslor som ångest, sorg, utanförskap och tankar om döden. För att kunna möta dessa känslor behövs stöd i form av någon som lyssnar förutsättningslöst, utan att lägga egna tankar och värderingar i samtalet. Det är viktigt för kvinnor att själva kunna ta beslut och ha strategier för håravfallet. Detta upplevs positivt och ökar hennes känsla av kontroll över sjukdomen. Sjuksköterskans nyckelroll blir att stötta den drabbade kvinnan genom att lyssna och göra henne delaktig i vården för att kunna uppleva känslan av kontroll.

Bakgrund: Alopeci är en vanlig biverkan till följd av cytostatikabehandling. Kroppsliga förändringar i samband med sjukdom kan leda till sämre kroppsbild. Patienter upplever ofta de biverkningar som påverkar utseendet som svårare att hantera än symtom såsom illamående, trötthet och aptitlöshet. Vårdpersonal skattar svårigheterna med alopeci lägre än vad patienter gör. Problem: Vårdpersonalens syn på alopecia och patienternas uppfattning av att tappa sitt hår skiljer sig åt. Detta kan leda till att kvinnor inte får den hjälp de behöver. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av cytostatikainducerad alopeci. Metod: Litteraturstudie där artiklar systematiskt sökts och kvalitetsgranskats. En innehållsanalys genomfördes på nio artiklar.  Resultat: Resultatet redovisar kvinnors erfarenheter av alopeci från det att de endast har vetskapen om alopecin till den punkt då håret växer ut igen. I början leder ovissheten till oro och stress för kvinnorna. När de förlorat sitt hår infinner sig känslor av förlust av identitet och femininitet. I samband med att skallen blir kal beskriver kvinnorna att de förlorar kontrollen över sitt privatliv och vem de vill ska ha kännedom om sjukdomen. Slutsatser: Cytostatikainducerad alopeci påverkar kvinnors liv på flera olika sätt. Kvinnor som står inför att eller redan har förlorat sitt hår behöver information och stöd från vårdpersonal.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder gentemot patienter med cancer vid cytostatikarelaterat håravfall, fatigue, illamående och kräkning. De vetenskapliga artiklar som användes för denna litteraturstudie hämtades ur Högskolan Dalarnas databaser Elin@Dalarna och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och betygsättning av artiklarna kvarstod 18 artiklar som ansågs relevanta och låg till grund för resultatet av denna studie. Samtliga artiklar bedömdes ha en god vetenskaplig kvalitet. Resultatet av denna litteraturstudie visade att behandling mot håravfall med kylmössa hade god effekt men att biverkningarna kunde vara svåra att uthärda. Information från sjuksköterskan om sminkningsteknik och användning av peruk, upplevdes av patenten vara viktig vid håravfall. Regelbunden träning och avslappningsövningar hade en positiv effekt på fatigue. Sjuksköterskans information till patienter om fatigue och egenvårdsåtgärder, visade sig också vara till hjälp för patienterna. Vidare lindrade akupressur besvären vid illamående och kräkning. Sjuksköterskornas regelbundna kontroller av cytostatikarelaterade biverkningar förbättrade omvårdnadens kvalitet

Alopeci innebär håravfall av olika anledningar. Det finns tre autoimmuna typer av alopeci; areata, totalis och universalis, och en androgen som är mer känd som manligt håravfall. Den autoimmuna alopecin drabbar ca 1,7% av befolkningen, jämnt fördelat över könen, medan cirka 96% av alla män får androgent håravfall i någon utsträckning. Det finns ingen behandling för autoimmun alopeci, däremot finns det ett fåtal olika behandlingsalternativ för manligt håravfall, men endast med måttlig kliniskt bevisad effekt. Tidigare forskning visade att personer som tappade håret mådde psykiskt dåligt då det påverkade deras sociala liv negativt, de fick ångest och blev deprimerade, och på bloggar skrivna av svenska patienter med alopeci finns bekräftelse på dessa forskningsresultat. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av sjukdomen och få svar på hur de hanterar sin sjukdom samt hur deras möten med vården ser ut. Resultaten visade att patienter med denna sjukdom i stor utsträckning mådde psykiskt dåligt till följd av sitt tillstånd, i synnerhet kvinnor. Patienter upplevde att de inte togs på allvar när de sökte vård för sitt håravfall och att läkare mest var intresserade av att behandla själva håravfallet och inte brydde sig om de psykologiska aspekterna av sjukdomen. I diskussionsdelen behandlas bland annat bristen på överförbara resultat inom alopeciforskningen samt bristen på tillgänglig svensk forskning på området. / Alopecia is a condition of hair loss for different reasons. There are three auto im-mune types of alopecia; areata, totalis and universalis, and one androgenetic type known as male pattern baldness. The prevalence of auto immune alopecia is about 1,7% of the population, evenly distributed over gender, while about 96% of Swedish men will present with androgenetic hair loss to some extent. There is no treatment for auto immune alopecia, but there are a few treatment options for male pattern baldness, but only with limited clinical effect. Existing research showed that people with hair loss were experiencing a psychological impact affecting their social life, they experienced anxiety and became depressed, and in blogs by Swedish patients with alopecia, these results are confirmed. The aim of this review was to describe patients’ experiences and to find answers to how they cope with their disease and also their experiences from seeking help at care-giving instances. The results showed that patients with this disease, women to a greater extent than men, often present with psychological symptoms related to their condition, Patients felt that they were not taken seriously when seeking medical care for their condition and that doctors were merely interested in treating the hair loss, not the psychological impact of the disease. The lack of transferable results from research on alopecia is discussed and also the lack of available Swedish research.

The aim of this study was to research how the self-image of women changes after a chemotherapy treatment for breast cancer. Previous research has been focusing on the implications of hair loss in relation to self-image, in this study more aspects of self-image in relation to a chemotherapy treatment is being researched. Nine semi-structured interviews with women between the ages of 40-60 years have been conducted. The result shows a large variation in how the self-image has changed. Some recurring themes are an increased insight of being mortal, a new perception of the body and an experience of being different. Counselors who work in hospitals are often part of the team that work with women who suffer from breast cancer. Hopefully this study will contribute to a deeper understanding amongst counselors and others who work with these clients of which factors affect how the self-image develops. / Syftet med den här studien var att undersöka hur självbilden hos kvinnor eventuellt påverkas av att genomgå en cytostatikabehandling mot bröstcancer. Tidigare forskning har främst fokuserat på håravfallet i relation till självbilden, i denna studie undersöks fler aspekter av självbilden kopplat till en cytostatikabehandling. Nio semi-strukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 40–60 år har genomförts. Resultatet visar på en stor variation i hur intervjupersonernas självbild har påverkats. Några återkommande teman är: en ökad insikt om sin egen dödlighet, en förändrad bild av kroppen och en upplevelse av sig själv som annorlunda. Sjukhuskuratorer är en del av det team som finns runt bröstcancerdrabbade kvinnor på sjukhus. Min förhoppning är att studien kommer bidra till en ökad kunskap hos kuratorer och andra som arbetar med denna klientgrupp gällande vilka faktorer som påverkar hur självbilden utvecklas.