<p>En vanlig komplikation efter operativa ingrepp är illamående och kräkning, som många gånger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till både onödigt obehag och förlänga vårdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och/eller lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. Frågorna som ställs är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan (1) förebygga och (2) lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden är en litteraturstudie. Resultatet visar på ett flertal förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder som: akupressur, akupunktur, elektrisk stimulering, vätska, syrgas, musik och vägledande bildspråk, inhalation av arom och allmänna omvårdnadsåtgärder. Akupressur kan ha en fördelaktig effekt i det förebyggande arbetet mot illamående och kräkning och en ökad intravenös vätsketillförsel kan både förebygga och lindra.</p>

En vanlig komplikation efter operativa ingrepp är illamående och kräkning, som många gånger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till både onödigt obehag och förlänga vårdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och/eller lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. Frågorna som ställs är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan (1) förebygga och (2) lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden är en litteraturstudie. Resultatet visar på ett flertal förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder som: akupressur, akupunktur, elektrisk stimulering, vätska, syrgas, musik och vägledande bildspråk, inhalation av arom och allmänna omvårdnadsåtgärder. Akupressur kan ha en fördelaktig effekt i det förebyggande arbetet mot illamående och kräkning och en ökad intravenös vätsketillförsel kan både förebygga och lindra.

Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården.  Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg &amp; Wengström.  Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar.  Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården. Enligt resultatet kan dessa rädslor lindras med hjälp utav flertalet olika strategier. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha en medvetenhet om dessa strategier, då dess syfte är att lindra barns vårdlidande.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande omvårdnadsproblem inom sjukvården som ofta kopplas till en förvärvad vårdskada. Förekomsten av smärta vid trycksår är hög och orsakar ett lidande som påverkar patientens psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Sjuksköterskans omvårdnadsansvariga arbete går ut på att lindra patientens lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta vid trycksår inom somatisk slutenvård. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna gjordes enskilt och spelades in. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard. Resultat: Resultatet visade att kunskap och kompetens inom området är viktigt för att uppmärksamma, utreda och förstå patientens individuella smärta vid trycksår. För att kunna lindra patientens smärta framkom det att ett fungerande teamarbete är betydelsefullt för patientens omvårdnad. Resultatet visade att både farmakologiska och icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder lindrar patienters smärta vid trycksår, men att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder oftast har bättre effekt på lång sikt. Slutsats: Trycksår kan orsaka en kraftig smärta för patienter vilket innebär att det är viktigt för sjuksköterskan att vara uppmärksam på smärttecken och ha kunskap om hur patienters smärta vid trycksår kan lindras. Vidare forskning utifrån såväl sjuksköterskans som patientens perspektiv kring att lindra patienters smärta vid trycksår behövs eftersom det kan öka sjuksköterskors kompetens och därmed främja kvaliteten på omvårdnaden.

Miljön på en intensivvårdsavdelning präglas av den tekniska utrustningen vilket kan inge rädsla hos den kritiskt sjuke patienten. Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. När patienter hamnar på en intensivvårdsavdelning är det många åtgärder och undersökningar som ska ske snabbt vilket kan leda till blottad integritet och patienter uppfattar ofta inte vad som sker. Som sjuksköterska är det viktigt att se människan bakom alla maskiner, att uppmärksamma när patienter är utsatta för lidande och lindra lidandet. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om hur patienterna åsamkas lidande på en IVA och hur de arbetar för att lindra lidande. Fyra sjuksköterskor intervjuades och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att miljön, hotad integritet, bristande kommunikation samt rädsla, smärta och oro är faktorer som sjuksköterskorna menar orsakar lidande för patienter. Lidandet kan lindras med ett professionellt arbetssätt där sjuksköterskan skyddar patientens integritet och inger trygghet. Sjuksköterskorna försöker även lindra lidande genom att involvera patienten i vården, vara lyhörda, anpassa läkemedel och skapa en trivsam miljö. Sederingen spelar stor roll i vården och när patienter inte är tillräckligt sederade finns större risk att de drabbas av lidande. Enligt sjuksköterskorna är det en viktig uppgift att anpassa sederingen i form av att patienter är så vakna som möjligt samtidigt som de inte är utsätts för lidande. I framtiden finns behov av studier som ytterliggare belyser sederingens effekt på patienter och hur sederingen kan leda till lidande hos patienter. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

<p>Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.</p>

Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.

Bakgrund: Inom sjukvården uppstår det ständigt situationer där patienters rädsla hamnar i fokus och vårdpersonalens förmåga att lindra rädsla behöver förbättras. Genom att ha en förståelse för fenomenet rädsla skapas goda förutsättningar för att kunna lindra rädslan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om hur patienters rädsla kan lindras. Metod: Studien genomfördes på sjuksköterskestudenter och data insamlades från fyra fokussamtal. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; ”Att identifiera rädslan hos patienten”,” Att vara i mötet med den som är rädd” och ”Att överblicka det som skall hända tillsammans med patienten”. Diskussion: För att kunna lindra rädsla måste den först identifieras vilket kan göras i ett bra möte där vårdpersonalens känslighet är av stor vikt. I mötet har vårdpersonalen möjlighet att rusta patienten för att han eller hon ska kunna bemästra sin situation. Slutsats: Vårdpersonalen behöver ha känsligheten som förmåga för att kunna identifiera och lindra rädslan som patienten upplever. / Background: Within healthcare situations constantly occurs situations where patients' fear is in focus, and the ability to ease fear need to be improved. To create more favorable conditions to ease the fear it is important to understand the base of the phenomenon. Aim: The aim was to describe nursing students´ perception of how patients' fears can be eased. Method: The study was conducted on nursing students and data were collected from four focus interviews. The material was analyzed by a content analysis. Results: The results are presented on three themes: "Identifying the fear of the patient", "To face those who are afraid" and "Overview of what is happening together with the patient." Discussion: In order to ease the fear, the fear must be identified which can be done in a good meeting where health professionals´ sensitivity is of great importance. In the meeting, the nursing staff have the opportunity to prepare the patient so that he or she should be able to cope with their situation. Conclusion: Health professionals need to have the sensitivity and the ability to identify and ease the fear that the patient experience.

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation. Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

Introduktion: Varje år är omkring 72 000 svenskar i behov av palliativ vård. Symtom i livets slut kan vara varierande och ibland outhärdligt smärtsamma. Palliativ sedering (PS) är en användbar intervention inom den palliativa vården för att lindra outhärdligtlidande i livet slutskede, där andra behandlingsmetoder inte gett tillräcklig verkan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering vid vård i livets slut. Metod: Litteraturstudien utgick från Graneheim och Lundmans metod förkvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskors erfarenheter av PS handlar om att det är svårt, att det kan påskynda döden, att målet var att få patienten bekväm i livets slut samt att sjuksköterskan har ett behov av kunskap och stöd. Slutsats: Att ytterligare lyftasjuksköterskors erfarenheter av PS är viktigt för att i framtiden kunna utveckla och komplettera de nationella riktlinjerna, vilket kan underlätta vid beslut och utövande av PS. Detta för att minska sjuksköterskors osäkerhet vid utövande samt hantering av PS. Framöver skulle forskning om hur sjuksköterskors behov av reflektion kring PS kantillfredsställas i olika kontext vara värdefullt.