Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod, litteraturöversikt gjordes som består av 12 kvalitativa artiklar som analyserades med en deduktiv ansats. KASAM var den omvårdnadsteoretiska utgångspunkten, vilket delade in resultatet i tre teman; begriplighet hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på nio underteman. Slutsatsen var tre gemensamma faktorer som var genomgående i de olika artiklarna. Efterfrågan av information som var anpassad för kvinnor, ett gott bemötande sätter tonen för hela upplevelsen av sjukhusvistelsen och betydelsen av anhöriga främst i rehabiliteringen.

No description available.

<p>Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.</p>

Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.

Civil-military relations – conditions for cooperation Abstract:   Civil-military cooperation is a branch of current interest, both in studies and research. The importance has also increased after the government´s demands in a more developed and efficient coordination of national contribution to international peace support operations. Several studies show that there is a lack of ability to cooperate between different levels of command and other actors. The Swedish tradition of state administration is strong and the responsibility to cooperate lies within the hands of the different authorities. Therefore, the relationship between central authorities is of utmost importance when it comes to create conditions for civil-military cooperation. The purpose with this essay is to describe the civil-military relationship at the central level in order to better understand conditions for coordination. For starting point, the study will use a theory where the civil-military relations are of utmost importance for state conditions to make strategic assessments. In the essay, three processes are examined and compared between three central governmental authorities from official directives and guidance, reports and interviews. The result show that the relationship between authorities is characterised by mutual will and engagement to enhance conditions to cooperate but is limited by cultural reasons, own interests, lack of knowledge in each other’s organizations and a need for improved governmental directions and guidance. / Civil-militära relationer - förutsättningar för samverkan Sammanfattning   Civil-militär samverkan är ett aktuellt område för studier och forskning. Inte minst har betydelsen ökat efter ambitionshöjningar från regeringen avseende krav på effektivare samordning av nationella bidrag till internationella fredsfrämjande insatser. Flertalet studier visar på brister i samverkan mellan dels olika ledningsnivåer och dels mellan sidoordnade aktörer. Den svenska förvaltningstraditionen står stark och ansvaret för samverkan finns hos myndigheterna. Relationen mellan myndigheter på central nivå är därför avgörande för civil-militär samverkan och dess förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att beskriva den civil-militära relationen på central nivå för att förstå förutsättningarna för civil-militär koordinering. Studien tar utgångspunkt i en teori om civil-militära relationer där dessa utgör avgörande förutsättningar för strategiska bedömanden i en stat. I uppsatsen studeras tre processer vilka jämförs mellan tre centrala myndigheter utifrån styrdokument, rapporter och intervjuer. Resultatet visar att relationen mellan myndigheter karakteriseras av en ömsesidig vilja och engagemang att förbättra förutsättningarna för samverkan men begränsas av kulturella skäl, egenintresse, bristande kunskap om varandras organisationer samt behov av tydligare styrningar från politisk ledning.

Bakgrund: En stor revision av lagstiftningen för tvångsvård skedde 2008 då lagen om öppen psykiatrisk tvångsvård [ÖPT] tillkom. En av intentionerna med lagstiftningen var att användandet av tvångsåtgärder skulle minska, och patienter som får vård i ÖPT vistas i regel i sitt hem. Det finns dock bestämmelser att förhålla sig till för den som får öppen tvångsvård, vårdformen är tämligen omfattande och påverkar nästan alla aspekter av en individs vardag. Studier om vilka erfarenheter och upplevelser patienterna faktiskt har av att vårdas i ÖPT är dock sällsynta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård Metod: Åtta patienter som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård har ingått som deltagare i studien. Det är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, intervjuerna var individuella och analyserades med en manifest metod för att synliggöra patienternas egna ord om sina erfarenheter. Resultat: Resultatet beskrevs genom temat: Begränsningar och möjligheter, och visade att flertalet områden i deltagarnas liv berördes. Resultatet kunde sammanfattas i fem huvudkategorier: Att känna sig begränsad i sin vardag; Att känna vanmakt av att inte bli trodd och inte kunna påverka; Att känna sig utanför och inte förstå sina rättigheter; Att känna sig involverad av att bli sedd och hörd samt Att vårdens innehåll är viktigare än formen. Slutsats: Att vårdas i ÖPT innebär att känna sig begränsad, men slutsatsen är att denna erfarenhet till viss del kan hänga samman med otillräcklig medvetenhet hos patienter om vad ÖPT och dess villkor innebär. Vården misslyckas i vissa fall att tillgodose patienters behov av och rätt till information, och det finns uppenbara brister i att involvera både patienter liksom anhöriga i utformandet av vården, samt hur vården tar hänsyn till patienters lagliga rättigheter. Vården kan också bli bättre på att ge patienter personligt anpassad information samt tro på patientens önskan att medverka. Att patienter bjuds in till diskussion och medverkan kan öka möjligheter till förståelse och acceptans för vårdbehovet, att ges utrymme att få uttrycka sin åsikt samt ha möjlighet att påverka stärker också autonomi. Det är även betydelsefullt för patienterna att finnas i ett sammanhang, omvårdnadspersonal behöver därför tillvarata de erfarenheter som beskrivs som främjade och arbeta motiverande. Det finns positiva konsekvenser av vårdformen, såsom ökat stöd som ett resultat av tvingande samverkan. Men vi drar slutsatsen av att finns betydande brister, varför det är ett angeläget område i behov av översyn gällande hur patienters lagliga rättigheter tillgodoses.